Augustenborgs Botaniska Takträdgård i Malmö öppnades för besökare 2001. Här finns demoytor med olika uppbyggnad, inspirationsträdgårdar och produktlösningar. FOTO: JONATAN MALMBERG

Tak med växtlighet har lång tradition i Sverige, men fick under 1800-talet lämna plats för andra material som tegel och plåt. Idag blir det återigen allt vanligare med gröna lösningar. Jonatan Malmberg beskriver de gröna takens återtåg i Sverige och arbetet med Augustenborgs Botaniska Takträdgård.

Fram till 1800-talet var torvtak vanliga i stora delar av Sverige. Torvens funktion var i första hand att skydda och hålla på plats tätskiktet av näver. I vissa regioner var taken istället täckta av halm eller vass.

Under senare delen av 1800-talet blev torvtak omoderna i Sverige, men vid slutet av 1900-talet återkom gröna tak i nya former.

Le Corbusier och grönytor

Det var framför allt i Schweiz, Tyskland och Österrike som de gröna taken på nytt intog städernas tak i det moderna Europa.

Biotoptak på bostadshuset Oh Boy i Malmö. FOTO: JONATAN MALMBERG

Den schweiziska arkitekten Le Corbusier hade stort inflytande också över svensk arkitektur. Vad kanske inte alla vet är att han även var en talesman för takgrönska.

I sitt arkitekturmanifest, Vers une architecture från 1923, beskriver Le Corbusier fem huvudprinciper för modern arkitektur. Den femte principen framhåller att tak bäst nyttjas till takträdgårdar för att kompensera för den grönyta som huset upptar.

Under det sena 1900-talet kom det att handla just om detta när de gröna taken gjorde sitt återtåg i Sverige, i samband med den europeiska bostadsmässan Bo01 i Västra Hamnen i Malmö.

Flytta upp grönytan

Att kompensera för exploaterad grönyta vid bebyggelse uppmärksammades första gången som ett planeringsverktyg 1995 när Boverket gav ut rapporten Aktionsplan för biologisk mångfald vid byggd miljö.

I rapporten argumenteras för att biotoper som är värdefulla på något sätt måste ersättas vid exploatering. Med biotoper avses en sorts enhetlig miljö där vissa växter och djur hör hemma och trivs. Exempel på biotoper är strandäng, alvarsmark, hed och torräng.

Tanken att kompensera förlusten av grön miljö med skapad grön miljö någon annanstans, öppnade upp för gröna tak. Detta blev ett både konkret och visuellt tilltalande alternativ för många fastighetsägare.

Bo01

Vid planeringen inför Bo01 introducerades planeringsinstrumentet »Grönytefaktor«, som har sitt ursprung i Berlin. Gröna tak fick höga faktorvärden och därmed fanns incitament för att en stor del av fastigheterna i utställningen skulle förses med takgrönska.

Det var dock inga biotoper som efterliknades på taken, utan i stort sett enbart sedumtak. Det skulle gå ytterligare 14 år innan det första »biotoptaket« med strandängsvegetation installerades i Västra Hamnen.

Vanligast med sedumtak

Den typ av vegetationssystem som installerades under Bo01 var framför allt förodlade vegetationsmattor, mycket tunnare och med helt annan artsammansättning än det traditionella skandinaviska torvtaket. Istället för den tidigare vattentörstande gräsvegetation användes nu torktåliga fetbladsväxter av släktena Sedum och Phedimus.

Även jordblandningar med mineralbaserade porösa material som håller vatten var en del av lösningen.

Växtbäddsdjupet är avgörande för hur mycket vatten som kan magasineras på taket. Sedumtakets torkhålighet gör att växtbäddsdjupet kan minskas betydligt jämfört med torvtak – från 150 mm till runt 30 mm i uppbyggnad.

Det moderna sedumtaket är både betydligt lättare och mindre brandfarligt än torvtaket med gräsvegetation. Sedumtaket är den i särklass vanligaste gröna taktypen och skälet till att det är populärt är både dess låga skötselbehov och lätta vikt. Idag finns sedumtak i hela landet med kanske det nordligaste ända uppe i Jukkasjärvi.

Trenden är att tak nyttiggörs i allt högre grad med olika gröna takvarianter i kombination med andra gröna lösningar som solceller eller vistelseytor.

Tak med större biologisk mångfald

Det gröna takets vikt beräknas i vattenmättat tillstånd och de lättaste sedumtaken väger inte mer än 50 kg per m2. Men vinsterna med ett större växtbäddsdjup kan i vissa fall motivera att man ändå väljer en annan, kraftigare takuppbyggnad.

Med mäktigare uppbyggnad håller ett grönt tak tillbaka mer regnvatten vilket ger
förutsättningar för större biologisk mångfald. Vegetationslösningar som har en större artmångfald med exempelvis torrängsväxter börjar bli allt mer populära. Sådana tak kan väga ca 150–200 kg per m2.

Bild från fastigheten Klipporna, stadsdelen Hyllie i Malmö. FOTO: JONATAN MALMBERG

Nya användningar av tak

Trenden internationellt och på senare år även här i Sverige är att tak nyttiggörs i allt högre grad med en rad olika gröna takvarianter, och i kombination med andra gröna lösningar som solceller eller vistelseytor vid sidan om takgrönskan.

Ett exempel på en ny typ av taklösning är biotoptaken på fastigheten Koggens 1 i Västra Hamnen, Malmö. Taken anlades 2014 och totalt finns fem ytor där växtval och design har skett med målsättningen att ge taken en strandängskaraktär.

De blommande taken med nära tio gånger så många växtarter som på ett sedumtak syns från hyreshusets trapphus och en del av dess lägenheter.

Det som begränsar det gröna takets existens över tid är framför allt livslängden på tätskiktet som finns under växtbädd och vegetation.

VÄNSTER: På Augustenborgs Botaniska Takträdgård i Malmö finns 1 km gångbryggor som tar besökaren nära takgrönskan. HÖGER: Inspirationsträdgård en våning upp, Augustenborgs Botaniska Takträdgård. FOTO: JONATAN MALMBERG

Världens första botaniska takträdgård

Parallellt med bostadsutställningen Bo01 satsade Malmö Stad och MKB (Malmös kommunala bostadsbolag) på en upprustning av den översvämningsdrabbade stadsdelen Augustenborg.

Biotoptak på fastigheten Koggens 1, Västra Hamnen i Malmö. Taken har strandängskaraktär. FOTO: JONATAN MALMBERG

Minskad avrinning från taken i kombination med en ekoprofilering av stadsdelen till »Ekostaden Augustenborg« bidrog till valet av gröna tak på kommunens egna fastigheter i stadsdelen.

Men några eldsjälar på Malmö Stad Serviceförvaltning ville mer, och med stöd från EU byggdes en forsknings- och demonstrationsanläggning för gröna tak om 9500 m2.

Anläggningen fick namnet Augustenborgs Botaniska Takträdgård och vid invigningen 2001 var den världens första botaniska takträdgård. Sedan dess har över 35 000 besökare från Sverige och hela världen begrundat olika varianter av gröna tak på bara en armlängds avstånd.

Länge leve de gröna taken!

Sedan starten 2001 har flera forskningsförsök genomförts på takträdgården. En rad fördelar med gröna tak har verifiertas såsom bullerdämpning, minskad avrinning, potentiella bidrag till biologisk mångfald och att det gröna taket förlänger livslängden på tätskiktet (som alltid finns på ett tak, med eller utan takgrönska).

Det sistnämnda är värt att lyfta lite extra. Erfarenheter från Augustenborgs Botaniska Takträdgården tyder på att med löpande skötsel är livslängden på det gröna taket när- mast obegränsad. Det enda som egentligen begränsar det gröna takets existens över tid är livslängden på tätskiktet som finns under växtbädd och vegetation.

Framtidens tak

I allt större omfattning föreskrivs idag miljöstadsdelar med gröna lösningar som bland annat ska öka den biologiska mångfalden, ha en temperaturdämpande effekt och ge energibesparingar. Staden behöver vidare klara ökad nederbörd och ett varmare klimat.

De gröna strukturerna ges stort fokus i planeringen. För städer och tätt bebyggda regioner bidrar gröna tak bland annat till ett mer hållbart omhändertagande av dagvatten, att motverka urbana värmeöar, gynna det lokala växt- och djurlivet, förbättra luftkvaliteten och sänka bullernivåerna.

Renare luft, färre värmeböljor och dämpat buller är positivt ur ett folkhälsoperspektiv och bidrar till en friskare befolkning.

Därtill får en inte glömma det gröna takets upplevelsevärde! Fördelarna med gröna tak är alltså många, både för det enskilda huset och staden i sin helhet.

1. Vegetationsmatta 2. Substrat 3. Dräneringsplast 4. Geotextil 5. Rotspärr. ILLUSTRATION: SCANDINAVIAN GREEN ROOF INSTITUTE

Ordlista för gröna tak

Gröna tak består av olika skikt, med ett tätskikt, ett rotgenomträngningsskydd och ett dräneringsskikt som leder bort överskottsvatten. Ovanpå detta läggs ett filtrerande lager, och överst substrat med växtmaterial.

Substrat: Substratet är det lager som ska hålla vatten, dränera, ge rötterna tillräckligt med syre och samtidigt väga mycket lite. Det ska det vara stabilt över lång tid, inte kompakteras för mycket samt ge växterna den näring de behöver. Det är alltså ganska höga krav som ställs på substratet. Ofta används olika lätta och porösa material såsom som pimpsten eller tegelkross.

Dräneringslager: Dräneringen kan bestå av både syntetiskt och naturligt material. Bland annat finns dräneringsmattor av plast som i sin form påminner om en äggkartong.

Skyddstextil och filterduk: Dessa genomsläppliga textilier har som funktion att skydda respektive separera de olika gröna taklagren. Den separerande filterduken mellan dränering och substrat är tunnare än skyddstextilen vilket bidrar till att rötter kan växa igenom lagret ner i dräneringsmattorna och hämta vatten därifrån.

Rotspärr: är ett måste när substratdjupet blir tjockare (över 5 cm) och det finns
risk att arter med aggressiva rötter (eller rhizomer) etablerar sig – som kvickrot
och björk. När gröna tak anläggs på befintliga tak som saknar rotsäkra tätskikt kan en rotspärr monteras ovanpå tätskiktet, som vanligtvis består av plaster eller syntetiskt gummi. Rotspärrens kanter bör värmeförseglas, limmas alternativt överlappa varandra med runt 2 meter för att inte riskera rotintrång. Ovanpå rotspärr bör alltid en skyddstextil läggas för att minimera risken för skador
på rotspärren.

Jonatan Malmberg, projekt- och utvecklingschef på Green Roof Institute, jonatan.malmberg@greenroof.se

Läs mer!
Boktips om du är sugen på att anlägga en liten grön takyta: Small Green Roofs: Low tech Options for Greener Living skriven av Nigel Dunnett, Dusty Gedge, John Little, Edmund C. Snodgrass.

Meny

Innan du frågar

Ställ en fråga (gammal)

Anmälan Byggnadsvårdsläger

  • OBS! Lägren kan i de flesta fall tillgodose kost vad gäller allergi eller vegetarisk mat, dock ej specifika dieter).
    Observera att lägret blir billigare med ett medlemskap (dock ej för trädgårdslägret som redan är nedsatt i pris).
    Här godkänner du att bilder som tas på lägerdeltagarna kan komma att användas av Svenska byggnadsvårdsföreningen i marknadsföringen för byggnadsvårdslägren. Marknadsföringen innefattar bland annat hemsida, sociala medier och tidningen Byggnadskultur. Att godkänna är frivilligt, men vi är tacksamma för alla möjligheter att kunna sprida byggnadsvården i våra kanaler.

LÄGG TILL DITT ARRANGEMANG

november 2019
januari 2020
mars 2020
Inget evenemang hittades!