Jag har renoverat och återställt mitt hus i Bohuslän byggt alldeles i slutet av 1800. Det har tagit många år, men varit fantastiskt roligt och ibland utmanande. Återstår nu fogarna i granitgrunden som på sina ställen spruckit (se bild). I samband med en mindre utbyggnad 1953 lades ny granitgrund (dåvarande ägaren var stenhuggare så det är riktiga grejor med röd granit från den egna tomten). Jag misstänker att han då ”snålade” och tätade med cement mellan de nylagda stenarna (har spruckit/faller ur). Han gjorde inte heller den snygga ”kullen” som gjorts på originalgrunden.
Mina frågor är följande:
Vad ska jag använda för att fixa jobbet (Hydrauliskt kalkbruk?)
Vad krävs för förarbete? (”stenren”innan nyfogning – i så fall ett omfattande arbete då ytorna är ojämna. Finns hjälpmedel om det krävs att all gammal fog är borta?)
Hur fick dom till den vackra ”kullen” som delvis kan ses på bilden? Det ser ut som dom dragit med en bakvänd skölp men det finns förmodligen ett specialverktyg?
Eftersom det är på husets utsida så gissar jag att det är bra att tajma in några soliga dagar i följd så fogarna inte ”regnar bort”?

Svar:

Du berättar att byggstarten var på sent 1800-tal, om man utgår från det så var det troligen ett kalkbruk som användes. Kanske att man lade till lite av det nya materialet cement i kalkbruket, dock väldigt lite då man var osäker på det nya moderna materialet som dessutom var dyrt.

Om man tittar på din bifogade bild så ser det faktiskt ut som ett svagt KC (kalk-cement) bruk, platsblandat med en troligen lokal ballast som ger mycket karaktär. Bilden skvallrar dock även om något annat. Den ursprungliga rundfogen har lagats en gång tidigare men stenarna har fortsatt att röra sig. Inget bruk är så elastiskt att det klarar så stora rörelser. Är det pågående rörelser i murverket? I såna fall kan man fortsätta att laga i då och då så att det inte kan komma in vatten men förr eller senare måste man se över murverket och grundläggningen.

Ett förslag till ersättningsbruk, med reservation för att vi inte varit på plats, skulle kunna vare ett hydrauliskt kalkbruk. Gärna platsblandat med den lokala ballasten, om det går att hitta den igen, då det ger mycket för utseendet.  

Hur mycket du behöver ta bort för att laga är svårt att avgöra, dock kan det vara svårt att ”bara” laga en spricka i fogen utan det är lättare att börja om. Ta bort så mycket som möjligt för att det nya bruket ska få fäste på grundstenarna. Handverktyg, bra mejsel och en murarhammare, är nog det som fungerar bäst, detta mycket för att inte förstöra stenarna.

Fogen kallas rundfog. (på Norska har den det mycket roligare namnet Pølsefog vilket är lite konstigt med tanke på att Pølse är danskt…) Verktyget som använts till formen på fogen finns att hitta på marknaden, fogslev för konvex fog. Används främst till att skapa just konvexa fogar i tegelmurverk, kallas ibland pärlfog. Om du har tur så finns just det mått som dina fogar har annars kan nog en smed återskapa just storleken som passar för din grund. Mer kuriosa: handtaget på äldre förzinkade plåthinkar (typ mjölkspann) har använts för just detta ändamål.

Henrik Nilsson

Jag är murare sedan 30 år tillbaka med egen verksamhet och det är som murare jag hittade kärleken till gamla hus. När jag jobbat i några år fick jag upp ögonen för saker man kunde ställas inför när man arbetade i gamla hus: Varför fungerade inte de nya produkterna som översvämmade byggmarknaden? Varför var husen byggda på liknande vis, fast de inte låg i närheten av varandra?

Snart insåg jag att för att närma mig husbyggnadsprinciperna fick jag leta i helheten under den period som husen byggdes. Hur levde folk och vad levde de av? Vilka material fanns att tillgå?

Jag är aktiv i ett flertal lokala föreningsnätverk och inser att de lokala skillnaderna som finns i landet är viktiga. Länsombud i Svenska byggnadsvårdsföreningen är viktiga av just den anledningen. Vi kan hjälpa till med ett av de första och bästa hjälpmedlen för att åstakomma bättring – studiet av vår egen lokala/regionala byggnadskonst.