Län: Värmland
Ort: Kristinehamn
Platsbeskrivning
Rudskoga är en gammal välbevarad småbrukarbygd med genuint bondelandskap med radbyar enligt medeltida bebyggelsetraditionen, odlade åkrar och hagmarker blandade med skog, belägen vid norra stranden av sjön Skagern, Sveriges 18:e sjö till ytan.
En generös natur har format bygden, som har höga natur och kulturvärden. Här finns en rikedom av fornlämningar, en ovanligt välbevarad äldre byggnadsstruktur i form av gårdar och radbyar på platser dokumenterade sedan medeltiden. Tillhörande odlingsmarker som ännu används kan spåras på månghundraåriga gårdskartor, även om skiften är sammanlagda för modernt brukande. Bygden har följt med tiden, men med varsamhet. Man har hittills inte byggt på den värdefulla åkermarken.
Här splittrades inte byarna, då 1800-talets tre jordskiftesreformer inte fullt genomfördes. En uttalad Gnosjöanda hos småbrukarna tog sig senare uttryck i form av ett brett entreprenörskap och även specialodlingar, som till exempel grönsaker, jordgubbar och perenner. Bären såldes tidigare under varumärket Finnerödja och i Rudskoga stod en del av KRAV-odlingens vagga, något att vara stolt över. Jordgubbar och perenner odlas ännu professionellt och till viss del grönsaker.
I Gottbol finns den värdefulla odlingsmarken helt bevarad, en bykärna som ligger på ursprunglig plats och därtill kommunens bästa badplats. Odlingsmarken som nu hotas, ägdes en gång av en man som strax efter krigsåren var bygdens odlingspionjär på jordgubbar. Potatis och morötter är andra krävande grödor som ofta odlats här. Bästa jorden och bästa läget, anser många. Obegränsad möjlighet till bevattning från sjön inte att förglömma.
Om kulturmiljön skriver Länsstyrelsen i Värmland följande i sitt samrådsyttrande 2022-06-08
”Planområdet ligger i en fornlämningsrik trakt som varit bebodd sedan
mycket lång tid. På det närliggande Labackanäset finns en boplats som
genom arkeologiska undersökningar har daterats till år 6000 – 4000 f.Kr.
Länsstyrelsen kan också konstatera att ett stort antal fynd av stenyxor från
förhistoriskt tid har gjorts på odlingsmark i planområdets närhet. Här finns
även förhistoriska gravar i form av stensättningar samt platser med fynd av
slagg från lågteknisk järnframställning. Sammantaget gör Länsstyrelsen
bedömningen att det sannolikt finns okända fornlämningar inom
planområdet. Länsstyrelsen avser därför att fatta beslut om en arkeologisk
utredning i syfte att klarlägga eventuell fornlämningsförekomst.”
Varför Gottbol ej bör exploateras
- Den genuina och bevarade landsbygdsatmosfären.
- Sandstranden är en 400 m lång pärla i söderläge, långgrund och med homogen postglacial finsand utan grusinslag. En vacker sommardag njuter ca 800 besökare här. Generationers sommarparadis.
- Platsens höga rekreationsvärden påverkas starkt genom ökad trängsel, ökat parkeringskaos (ibland ca 250 besökande bilar) och risk för smygprivatisering av stranden.
- Allemansrätten påverkas.
- Känslig natur i strandbrinken med högsta erosionsrisk enl SGU. Ej biotoputredd.
- En bebyggelse med stadskaraktär, se bild ovan, svär helt emot Rudskogas varsamma bebyggelsekultur. Utlåtande finns från Byggnadsantikvarie Lena Thor, Värmlands Museum,
- 18 hus med uppväxta trädgårdar med mera, kommer att ta all sjöutsikt för nuvarande fastigheter.
- Läget talar för att det blir fritidshus, vilket inte tillför skattepengar eller utveckling av bygden.
- Åkermarken, ca 4,5 hektar med bästa arrondering och brukbarhet, som givit mat i hundratals år, förstörs för all framtid. Utlåtande från föreningen Den Goda Jorden.
- Rudskoga välkänd fyndrik bygd, men Gottbol ej arkeologiskt utrett. Utgrävningar förordas enligt chefsarkeolog och Länsstyrelsen i Värmland.
Hög tid att uppmärksamma hoten mot landsbygdens mångfacetterade kulturarv.
- Bevarad och brukad mark ger inte bara mat på bordet utan bidrar även starkt till det lantliga kulturlandskapets skönhets- och rekreationsvärden.
- Lokala bebyggelsetraditioner beträffande placering och utformning bör vara styrande.
- Dessa hörnstenar i harmoni skapar den levande genuina landsbygd som ännu finns i Rudskoga.
Josefina är redaktör för tidskriften Byggnadskultur. Hon är också projektledare för Klarspråk om kulturarv och medverkar i Byggnadsvårdspodden.
