I århundraden präglades landskapet kring huvudstaden av stora herrgårdar. När staden i slutet av 1800-talet köpte upp mark för framtida exploatering förändrades bilden och i dag återstår mycket lite av de forna herresätena. Ulrich Lange och Hedvig Schönbäck berättar om en skärva av historien som hjälper oss förstå den moderna förorten.
I Stockholm byggs det i rasande takt. Varje plätt kan bli nya bostäder. Just nu uppförs till exempel ett antal radhus i Ulvsunda slottspark och egendomens en gång vida marker decimeras ytterligare. Andra herrgårdar i stadens närhet har redan gått liknande öden till mötes och mycket lite finns i dag kvar av det landskap som präglat stadens omgivningar under århundraden. Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet och Stockholms stadsmuseum bedriver nu i samarbete ett bebyggelsehistoriskt forskningsprojekt med inriktning på Stockholms stads så kallade lantegendomar, det vill säga de gårdar som staden från slutet av 1800-talet och framåt köpte för framtida exploatering. Projektet är finansierat av Berit Wallenbergs stiftelse.
Ett särpräglat landskap
Intressant, eller hur?
Som medlem får du tillgång till alla våra artiklar och kan ställa frågor om byggnadsvård.
Bli medlem för att läsa vidare eller logga in nedanför.
