Olika farliga byggmaterial har under tidens gång letat sig in i hemmens lugna vrå och kan i värsta fall kan utgöra en hälsofara. I det traditionella byggandet fanns en endast ett fåtal skadliga ämnen. Under miljonprogramsåren däremot användes många av de material som vi idag betraktar som de farligaste. Vissa ämnen har förbjudits men samtidigt har nya faror dykt upp och sentida skandaler visar att vi dessvärre inte lärt av historien. 

Det traditionella byggandet baserades på lokala naturmaterial och på ­empiriska lärdomar om vilka metoder som fungerade. Det gällde fram till funktionalismens genombrott när vi började göra rent hus med det gamla. Successivt ersattes naturmaterial och hantverksmässigt byggande med nya metoder och material. Tekniker som till fullo blommade ut på 60-talet.

När kriget var över behövde kemiindustrin hitta nya ­användningsområden för sina produkter. ­Sedan dess har vi haft en ständigt tilltagande explosion av syntetiska ämnen som invaderat varenda del av våra liv – våra kläder, hygienprodukter, vår mat och våra hus. Och som återfinns i blod och bröstmjölk. 

Nya material och nya problem

Till en början var optimismen ogrumlad. ­Kemikalierna skulle underlätta våra liv. Paul Müller som uppfann DDT belönades med Nobelpriset, träfasader täcktes med eternit och trägolv med plastmattor. På sjuttiotalet kom en första våg av miljömedvetenhet. ­Rachel Carsons bok Tyst vår blev en tidig väckarklocka. En rad sjukhusproblem och arbetsmiljöskandaler har sedan dess briserat, förknippade med bland annat asbest, PCB, flytspackel och mögel.

Trots detta har nya fullskaleexperiment fortsatt in i vår tid. Till exempel med ensteg­tätade fasader (där putsen sitter direkt på ­soleringen) och giftiga material som cell­plast och polyuretan. Miljonprogrammets hus innehåller ett koncentrat av de värsta byggifterna.

Vår tredje hud – husen

En norsk arkitekt, Björn Berge uppmärksammade problemet och skrev på 80-talet en bok om byggifter Det siste syge hus, I boken liknar han husen vid vår tredje hud, där de bygg- och inredningsmaterial vi omges följaktligen påverkar oss. 

I boken beskrivs ett 80-talshus där man vid en analys av inomhusluften hittade över 200 olika kemiska ämnen. Ämnen från lim, lacker, färger, fogmassor, plastgolv, inredning med mera. Till exempel fann man hormonstörande mjukgörare, flamskyddsmedel, cancer-och allergiframkallande formaldehyd, från bland annat spånskivor och möbeltextilier.

Ny kunskap om kemikalier

Länge trodde vetenskapen att riskerna med kemikalier var dosrelaterade – höll man sig bara under gränsvärdena var det ingen fara. Men idag vet vi att för vissa kemikalier, till exempel de hormonstörande ämnena, är det i stället när man blir exponerad som är avgörande. Under vissa utvecklingsskeden, främst under fosterstadiet, kan även mycket små ­doser ställa till med stor skada. 

Ett annat problem är den så kallade cocktaileffekten – en term för hur olika ämnen kan interagera och förstärka varandra på ett sätt som är svårt att förutsäga. Byggkemikalier behöver inte heller deklareras i låga koncentrationer. Det gör att målare som drabbats av allergier mot konserveringsmedel i färg har svårt att undvika ämnena, då de inte ­anges alls. 

Morgondagens giftiga problem

Nya kemiska produkter och byggmetoder fortsätter att strömma ut på marknaden. För många av dem saknas kunskap om hur de påverkar hälsa och miljö.

Ofta tar det lång tid innan skadliga ämnen förbjuds och ersätts – ofta med ett snarlikt ämne, som inte sällan senare också visar sig skadligt. Det har varit fallet bland annat med ftalater i plastgolv. Det borde ändras så att man istället förbjuder grupper av ämnen med likartad uppbyggnad, menar professor Carl Gustav Bornehag på Karlstads universitet, som lett Selmastudien där sambandet mellan miljöexponering, astma och allergi och andra kroniska sjukdomar hos barn studeras. 

»Klimatvänlig ekobetong«?

I spåren av återanvändning och koldioxidbantande kan nya faror uppstå. Polyuretan är högisolerande och säljs in med klimatargument. Och i så kallad eko-eller klimatbetong byts en del av den klimatbelastande cementen ut mot flygaska eller slagg – restprodukter från industri och kraftvärmeverk.

Avfallet är starkt förorenat av tungmetaller och dioxiner, några av de farligaste ämnen vi känner till, och kräver specialhantering. ­Istället för ett dyrt omhändertagande kan ­flygaska och slagg nu få avsättning i betong­industrin och som utfyllnad vid vägbyggen. ­Gifterna påstås bindas i betongen.

Men en av de som hyser farhågor om att detta kan skapa allvarliga miljö- och hälso­problem är Danille Freilich, mångårig miljö­expert inom byggbranschen. Även om de ­farliga ämnena binds hårt i byggmaterialet kommer byggnaden eller vägbeläggningen en dag att rivas och gifterna spridas, menar hon. 

Så undviker du byggifterna

I äldre hus har olika material tillkommit under årens lopp, ibland i lager på lager. En gammal golvmatta med asbest kan till exempel gömma sig under en nyare matta. Näsan är ibland ett bra hjälpmedel för att märka att något är fel. Mögel och giftiga träskyddsmedel luktar. Men inte radon och bly. Här hjälper bara kunskap och provtagning. 

För nya hus och för byggmaterial finns idag en rad olika miljö­klassificeringar. Dessvärre är dessa inte en garant för att huset är giftfritt. Hus certifierade enligt Miljöbyggnad får byggas med polyuretanisolering och i tester har vissa miljömärkta färger emitterat, släppt ifrån sig ämnen i luften, lika mycket som omärkta. 

Produktdatabaser som Sunda Hus och Byggvarubedömingen kan ge bra vägledning, men de kräver licenser. Leta efter produkter med hög miljöklassning i byggvaruhandeln.

Lita på det traditionella byggandet

För den som bygger själv är det enklaste rådet att välja bort obeprövade material, metoder och kemiska byggprodukter. Om man väljer rena råvaror behöver man inte hålla koll på alla olika tillsatser och vilka ämnen man ska undvikas. 

Det traditionella byggandet är givetvis en stor kunskapskälla när det gäller att bygga med naturmaterial och i byggnadsvårds­butikerna finns produkter som plastfria färger, naturfiberisolering och dessutom kunskap och hantverkarkontakter. Men det är ju ­onödig information i en tidskrift som denna!

Se upp!

Vissa produktgrupper innehåller fler kemikalievärstingar än ­andra. Det gäller lim, fogmassor, fogskum, färg, golvlack och träskyddsmedel. Ofta är det någon typ av plast eller biocid som är boven.

Bekämpningsmedel, biocider kanske mest förknippas med odling men används flitigt även i byggprodukter för att förhindra tillväxt av bakterier och mögel­sporer i tex färg, lim och tätskikt för våtrum. 

Biocider, livsdödare på latin, i äldre träskyddsmedel är kanske det mest toxiska vi blandat in i byggandet. Cancerframkallande kreosot, stenkolstjära användes i liten skala redan på 1800-talet. 

På 60- och 70-talet fick det svårnedbrytbara, klorerade ­ämnet pentaklorfenol (varunamn Cuprinol) stor utbredning. ­Impregnering av reglar, takstolar och syllar ibland fick ersätta ­fuktskydd. Därmed kunde byggtempot ökas. Pentaklorfenol förbjöds hastigt 1978, i kölvattnet av Teckomatorp­skandalen. Men miljögiftet hade då använts i cirka en miljon svenska hus. 

Byggbranschen är en storkonsument av olika plaster. All syntetisk plast baseras på miljöskadlig fossil olja, som inte bryts ner i naturen utan blir till mindre och mindre bitar. Plastfärg har visat sig vara den största källan till mikroplaster i havet. 

Värst klassas Polyvinyklorid (PVC). PVC är i sig cancerframkallande. 

Också cellplast (till exempel »Frigolit« eller »Styropor«) är en miljöbov. Tillverkningen sker i en komplicerad och energikrävande process där giftiga ämnen bildas.

Polyuretan är en annan problemplast som används bland annat i fogskum och lim. Den innehåller cancer- och allergiframkallande ämnen.

Plastkemikalien Bisfenol A finns bland annat i epoxylim, epoxy­färger och en del golvlack. Blev aktuell när reliningtekniken för rör utvecklades. Gamla rör kläddes med en plastbeläggning på insidan som ett alternativ till kostnadskrävande stambyte. Men det visade sig att de relinade rören läckte hormonstörande Bisfenol A rakt ut i dricksvattnet. 

Redan de gamla romarna…

Radioaktivt ämne

Radium är ett radioaktivt ämne som kan förekomma naturligt i berggrund och i grundvattnet på vissa håll. När radium sönderfaller bildas radioaktiva metallatomer – radondöttrar. De är farliga genom att de fastnar i husdamm som vi inandas.

 

 

 

»Outsläckliga« fibrer

Asbest (av grekiskans asbestos, »outsläcklig«). Asbestfibrerna är extremt små, tunna och nålformade – vilket gör att de kan ta sig långt ned i lungorna och är mycket farliga att inandas.
Asbest har orsakat lungskador och dödsfall hos byggnadsarbetare. Fortfarande dör fyra gånger fler arbetare av asbest än av arbetsplatsolyckor varje år. Asbest sågs till en början som fantastiskt – det skyddade mot värme, hade hög hållfasthet och var ljudisolerande. Användningen började så smått runt förra sekelskiftet. 1982 förbjöds asbest i Sverige, men decennier av användning har gjort att det finns cirka 400 000 ton ­asbest i vårt byggnadsbestånd.

 

Skadliga pigment

Andra miljöskadliga grundämnen är krom i gula och gröna pigment, koboltblått och kadmiumgult. Kadmium skadar framför allt ­njurarna och skelettet. Det förekommer i gamla färgpigment och äldre PVC- plast.

 

 

 

Gammastrålning

Från 1929 till slutet av 1970-talet tillverkades alunskifferbaserad lättbetong, så kallad blåbetong – som avger både gammastrålning och radon. Om du bor i ett blålättbetonghus eller i ett område med förhöjda markradonvärden ska du göra en mätning och vid behov vidta åtgärder för att minska exponeringen.

 

 

Tidig byggiftsskandal

Arsenik är ett leverskadande och cancerframkallande grundämne. Under 1800-talet gav det upphov till en tidig byggiftskandal när det användes i gröna pigment för tapeter. Arsenik har under lång tid också använts för tryckimpregnering av trä. 1876 förbjöds försäljning av arsenikhaltiga färger.

 

 

 

 

Farliga grundämnen

De äldsta byggifterna är sådana som finns som grundämnen i naturen. Till exempel bly – ett neurotoxiskt grundämne som använts i bland annat glas, blyplåt och ledningar. Se upp med slipning av gammal vit färg som kan innehålla blyvitt pigment eller blymönja,
ett starkt orangerött pigment av blyoxid som använts för att rostskydda järn och stål.

 

 

Cathrine Bülow, ansvarig utgivare Ekobyggportalen, länsombud i Gävleborgs län. Läs mer på: ekobyggportalen.se