Gamla fönster är bättre än nya

Det påstås att man inte ser någon skillnad. Men bortsett från att fönstren i båda byggnaderna har sex rutor och är vita, har de mycket lite gemensamt. Fönstren närmast i bild är utbytta, de bortre är 150 år gamla. Spröjsar, beslag och rutornas speglingar har helt olika uttryck. Foto: Sören Vadstrup

Erfarenheter från Danmark visar att gamla fönster oftast står sig bättre än nytillverkade. Søren Vadstrup berättar både om nya kunskaper och återupptäckter av gamla metoder. I vissa delar skiljer sig de danska förhållandena från de svenska, exempelvis är utgångspunkten ofta ett putsat hus i Danmark, medan det är ett trähus i Sverige.

Fönstren är de mest komplicerade och sammansatta delarna av en byggnad. De består av många olika material: trä, glas, metallbeslag, skruvar eller spikar, kitt, färg, tjärat virke, kalkbruk och tätningslister. Deras uppgift är att släppa in så mycket dagsljus som möjligt, samtidigt som de ska hålla värmen kvar inomhus. De ska också gå att öppna och stänga. Genom tiderna har man därför utvecklat ett mycket omfattande kunnande, hantverksmässigt, tekniskt och estetiskt, så att fönstren håller länge, passar husets arkitektur och är vackra att se på.

Från v till h: Spröjsen i gamla fönster täcker endast 2,5 cm på alla håll. En pålimmad spröjs i nya termofönster täck-er 2,5 cm sett rakt fram-ifrån, men 5 cm sett från sidan. Detta påverkar ljusinsläppet. En genom-gående spröjs i termo-fönster täcker 3,5 cm rakt framifrån och 6 cm från sidan.

Fem avgörande punkter

Idag vill husägare gärna spara på sina värmekostnader, och många anser att äldre fönster är en svag punkt. Därför byts de ursprungliga fönstren mot nya av trä, plast eller aluminium. De är billiga och lätta att underhålla, de ska till exempel aldrig målas. Det sägs att de liknar de gamla fönstren ’på pricken’.

Man behöver dock inte titta särskilt länge på de nya termofönstren, för att se att det inte stämmer. Rutorna, spröjsarna, beslagen, ytorna och i stort sett alla utvändiga och invändiga detaljer är både fulare och klumpigare. Dessutom har nya undersökningar, utförda vid Kunstakademiets Arkitektskole i Köpenhamn och Center for Bygningsbevaring i Raadvad visat, att gamla fönster ’slår’ nya fönster på följande avgörande punkter:

  1. De ursprungliga fönstren passar bättre ihop med husets arkitektoniska uttryck än nya fönster av trä, plast eller aluminium med utvändiga termoglas. Det behövs inte mycket ’forskning’ för att fastslå detta – det går inte att missa.
  2. De ursprungliga fönstren har längre livslängd än nya. Nya energifönster och energiglasfönster har en livslängd på 18–20 år, och jag har inte mött någon producent som vill garantera en längre livslängd än så. Vi har ju tusentals gamla fönster som har hållit i 150–250 år eller längre, och dessa kan med rätt underhåll hålla i minst 250 år till.
  3. Det finns metoder för tätning och energieffektivisering som är mycket gamla. Lösa innerbågar finns beskrivna i Danmark första gången 1731. Kopplade fönster är en svensk uppfinning från 1889, så dessa har vi bara haft i 127 år. Genom att kombinera dessa välbeprövade system med moderna energiglas invändigt (LE-glas), kan man med en treglaslösning uppnå en värmeisolering som är 20–75% bättre än den hos motsvarande fönster av trä, plast eller aluminium med utvändiga termoglas. Med denna metod kan man bevara de ursprungliga 150–250 år gamla enkelglasfönstren i trä, med spröjsar i kittfals och ursprungliga beslag.
  4. De gamla fönstren i trä är enklare och billigare att underhålla än nya fönster. Men vänta lite nu. Plast- och aluminiumfönster ska ju inte underhållas alls! Tillverkarna rekommenderar emellertid att tvätta utvändiga delar med tvål och vatten två gånger om året. Beslagen ska smörjas och smuts hållas borta från glidskenor och tätningslister. Så en del underhåll blir det trots allt. Vad fönstertillverkaren inte berättar, är att man får räkna med att byta ut alla energifönster efter 18–20 år, dels eftersom de blivit otäta, dels eftersom de isolerande gaserna mellan glasen har läckt ut. I praktiken byter man ut hela fönstret. När detta räknas med i husets och fönstrens drift- och underhållskostnader ’vinner’ de gamla träfönstren över de nya.
  5. Undersökningar som gjorts av Center for Bygningsbevaring i Raadvad i samarbete med Danmarks Tekniske Universitet, har visat att en lösning där man installerar tätare, lösa innerbågar på äldre, väl underhållna fönster, sparar 15–20% mer värme än motsvarande lösning med första generationens termofönster (där U-värdet för hela fönstret är 2,8 W/m2K) Detta gäller för så kallade ’Dannebrogsfönster’ med rutor i litet format, som ju är typiska för äldre hus.

Nytillverkning av bra fönster

Nya standardfönster för äldre hus har flera fula och opassande egenskaper:

  • Material och detaljer är en eländig röra, det är plast eller aluminium som inte passar äldre hus, klumpiga detaljer på grund av de tjocka termoglasen, gångjärn, handtag och fästen som inte passar fönstrets stil.
  • De fasta spröjsarna är stora, grova och fula, ofta med skinande, dominerande aluminiumlister, som stjäl mycket ljus. De lösa spröjsarna limmas på glaset, och brukar trilla ned efter några år.
  • Termoglas producerat med så kallad floatglasmetod ger enformiga speglingar, ett ihåligt intryck och obehagligt, blåaktigt sken. Vi har arbetat med att få danska fönsterfabriker att ta fram anpassade ’fönsterkopior’ av 100% kärnved, med de utvändiga rutorna gjorda i draget glas, satta i kittfals och med utvändiga hörnbeslag. Fönstren finns i 6 olika stilar så att de passar till byggnaden och de ursprungliga fönstrens utseende, även med avseende på profilering och dimensioner för karmar och poster. Det ges 30 års garanti på dessa fönster mot röta och svamp, om de underhålls enligt anvisningar, med linoljefärg, linoljekitt och kokt linolja.

Nya fönster till modernismens byggnader

På Arkitektskolan arbetar man just nu med ett projekt rörande 1940- och 50-talets flerbostadshus i Danmark. Här är de ursprungliga fönstren oftast redan bytta två gånger (jag upprepar: två gånger) på mindre än 70 år! Och nu är det dags igen, eftersom fönstren från 1970- och 80-talen är i så dåligt skick.
Bostadsrättsföreningar säger på fullt allvar att de är tvungna att byta fönstren för att spara in på utgifter för drift och underhåll.

Lösa innerbågar har funnits i Danmark sedan 1731, kopplade fönster sedan 1889. Att kombinera gamla metoder med moderna energiglas invändigt, ger en värmeisolering som är 20–75% bättre än den hos motsvarande fönster av trä, plast eller aluminium med utvändiga termoglas.

Ett 200 år gammal fönster i klassicistisk stil. Om det underhålls med linoljefärg och linoljekitt kan det hålla i ytterligare 250 år. Till höger samma fönster sett inifrån, kompletterat med innanfönster. På det här viset sparar man 20–75 % mer värme än att byta till nya energifönster eller utvändiga energiglas. Foto: Sören Vadstrup

Man frestas nästan att påstå att de verkar ha alltför gott om pengar, då den enklaste uträkning snabbt visar att det absolut inte har gett dem någon ekonomisk besparing, varken på kort eller på lång sikt. Med hänsyn till hållbarhet och miljömedvetenhet kan man bara kalla det en sak: direkt oansvarigt.

Ursprungliga fönster passar bättre ihop med husets uttryck än nya fönster med utvändiga termoglas. Det behövs inte mycket ’forskning’ för att fastslå detta – det går inte att missa.

Bildtext: VÄNSTER: Flerbostadshus uppfört 1955. Efter att ha bytt till plastfönster och termoglas får man associationer till en sluten anstalt i det gamla Östtyskland snarare än till trevliga, folkliga arbetarbostäder. Foto: Sören Vadstrup HÖGER UPPE: Ett klassiskt så kallat »Dannebrogsfönster« med fyra fönsterbågar, de nedre med en spröjs. Foto: Sören Vadstrup HÖGER NERE: Även fönstrens detaljer har stor betydelse, här ett fällbomsbeslag till lösa innanfönster. Nytillverkade fönster har ofta klumpiga beslag. Foto: Åsa Lindberg / Bellman och jag

 

Studerande vid Arkitektskolen i Köpenhamn har ritat fem prototyper till nya fönster av trä, som ska tillverkas av lärlingar vid snickarskolan i Köpenhamn. De ska justeras och korrigeras, bland annat i samråd med Köpenhamns kommun, och efter det kommer ritningar att tas fram, som kan lämnas ut till olika fönsterproducenter i öppen konkurrens. Dessa nya fönster av kärnved förväntas ha en livslängd på minst 200 år, precis som motsvarande äldre fönster. Som tur är finns det fortfarande många äldre fönster kvar att jämföra med, i de fall ägarna inte oklokt nog valt att byta ut dem.

Viktigt vid underhåll och renovering

Skrapning av gamla fönster som har mjukgjorts med kokt linolja. Ett lättare underhåll sparar arbete och pengar. Foto: Sören Vadstrup

Även där de ursprungliga fönstren finns kvar, vilket lyckligtvis är fallet i cirka 1/4 av alla äldre byggnader i Danmark, kan vi konstatera att många hantverkare och husägare behandlar dem fel. Det finns fem vanliga fel:

  1. Alla fönster ska inte behandlas likadant. Att skrapa bort all färg, ta ut rutor och ta loss beslag, är i många fall att göra fel, för mycket och för dyrt. Vi skiljer mellan tre nivåer av renovering: Allmänt underhåll, varsam renovering och total renovering. En närmare beskrivning finns att läsa på www.bygningsbevaring.dk
  2. Använd inte värme. Man bör istället mjukgöra den gamla färgen (även om det är plastfärg) med kokt linolja, och sedan skrapa av den lösa färgen med en skarpslipad skrapa. All fastsittande färg, utvändigt och invändigt, lämnas kvar. Om värme används måste all färg tas bort, då fästet mot botten förstörs. Värme utarmar träet, och frigör giftiga ångor från färgen. Slipning producerar också giftigt damm som flyger runt i luften.
  3. Använd inte floatglas, det vill säga den sortens »felfria« planglas som lanserades på 1970-talet. Ytterst få glasmästare, hantverkare och arkitekter verkar ha någon känsla för betydelsen av ett autentiskt uttryck i fönstrens glas. Byggnadens historiska och arkitektoniska uttryck påverkas av glatta och speglande floatglas, det är som att sätta ett nytt stolsben av stål på en gammal stol. Om floatglas redan är insatta, bör de bytas mot draget glas eller cylinderglas för att återupprätta husets och fönstrens ursprungliga arkitektoniska uttryck, och få vackra och livliga speglingar i glaset.
  4. Måla aldrig fönster med plastfärg, den är alltför tät och fäster dåligt på utvändigt trä. Färgens lösningsmedel, som är vatten, gör träet fuktigt varpå man målar på vått trä och får mycket dåligt fäste. Med plastfärg menas i stort sett alla vattenburna färgtyper, även om de har namn som ’akrylatfärg’, ’alkyd-akrylatfärg’, ’vanlig alkyd’, ’plastalkyd’ eller till och med ’oljeemulsionsfärg’. Fönster som har hållit i över 200 år och är i utmärkt skick, börjar ruttna kort tid efter att de målats med plastfärg, eftersom träet blir fuktigt under färgen. Använd istället linoljefärg, som impregnerar och stärker träet.
  5. Sätt aldrig gummifogmassa och stoppning med mineralull i fogen mellan fönster och murverk. Både gummifogar och mineralull är för täta, och gör att fukt från murverket stannar kvar, och träet i karmen riskerar att ruttna. Man ska istället fylla fogen väl med tjärat hampadrev och avsluta utvändigt med en fog av luftkalkbruk (utan cement), som slätas väl med en fogslev. Denna konstruktion är genomsläpplig och ventilerade och har använts i över 200 år med gott resultat.

VÄNSTER: Till vänster ett icke renoverat och till höger ett renoverat fönster. Linoljefärgen ger träet och fönstret liv igen. Foto: Sören Vadstrup HÖGER: Fönstret sett framifrån, mötet mellan mur-verk och fönsterkarm i en putsad byggnad. I mellanrummet mellan murverk och karm tätas med hampadrev. En fog läggs med luftkalkbruk, och slätas till med en fogslev. Foto: Sören Vadstrup

Man får räkna med att byta ut alla energifönster efter 18–20 år, dels eftersom de blivit otäta, dels eftersom de isolerande gaserna mellan glasen har läckt ut. I praktiken byter man ut hela fönstret.

Återupptäckter om linolja

Vi har ’återupptäckt’ fyra intressanta egenskaper hos linolja som inte tidigare beskrivits i litteraturen. Några av dem är närmast självklara, men de tas för ordningens skull med här.

  1. Linoljefärg impregnerar det trä man målar på. Linoljan verkar förebyggande och minskar träets upptag av vatten och fukt.
  2. Linolja härdar genom att ta upp syre från luften. Under syreupptaget utvidgas linoljan med 18%. Det betyder att färgen trycker sig in i bottens porstruktur och fäster vid denna.
  3. Linoljefärg ska målas mycket tunt på nytt trä i tre lager, och därefter inte målas igen förrän efter 15–20 år. Man ska bibehålla det tunna lagret så länge som möjligt. Kraftigare färglager är inte är lämpligt, vare sig för linoljefärgens fäste eller hållbarhet. Man kan istället tillföra själva bindemedlet, kokt linolja, cirka vart femte år eller oftare, varvid man dels återskapar färglagret, dels tillför träet linolja. Linoljan kan styrkas på med trasa eller pensel.
  4. Om fönstren är vitmålade, ska man inte linoljebehandla förrän efter 5 år och då med ett mycket tunt lager, helt blekt, linolja. Annars finns risk för att den vita färgen gulnar. Mörka färger får däremot tillbaka sin ursprungliga färg och ser nymålade ut.

Søren Vadstrup, docent vid Kungliga Danska Konstakademiens skola för arkitektur, design och konservering. soren.vadstrup@kadk.dk

Meny

Innan du frågar

Ställ en fråga (gammal)

Anmälan Byggnadsvårdsläger

  • OBS! Lägren kan i de flesta fall tillgodose kost vad gäller allergi eller vegetarisk mat, dock ej specifika dieter).
    Observera att lägret blir billigare med ett medlemskap (dock ej för trädgårdslägret som redan är nedsatt i pris).
    Här godkänner du att bilder som tas på lägerdeltagarna kan komma att användas av Svenska byggnadsvårdsföreningen i marknadsföringen för byggnadsvårdslägren. Marknadsföringen innefattar bland annat hemsida, sociala medier och tidningen Byggnadskultur. Att godkänna är frivilligt, men vi är tacksamma för alla möjligheter att kunna sprida byggnadsvården i våra kanaler.

LÄGG TILL DITT ARRANGEMANG

april 2020
maj 2020
juni 2020
Inget evenemang hittades!