fbpx

Fuktskador på träfasad

Frågeställare: Carl-Henrik Wredh
Vår hembygdsförening äger ett stationshus byggt 1885, i Frösunda, längs med den smalspåriga järnvägen mellan Stockholm Östra och Rimbo, numera med Kårsta som slutstation Den är byggd i timmer, troligen liggtimmer med laxade knutar och sedan panelad med liggande enkelfaspanel. För drygt tio år sedan gjordes ett tillägg på fasaden med en asfaboardskiva och ny liggande panel dikt mot asfaboarden, utan luftspalt, och sedan målade man med någon slags färg, ev. akrylatfärg.

Den gamla panelen revs antagligen bort. Efter att skador uppträtt för några år sedan, speciellt på södra fasaden, gjorde man några ilagningar som snart visade sig medföra samma problem igen, det finns även rötskador på timmerstommen under panelen. Där är vi nu! Vad är orsaken till skadorna och hur skall det åtgärdas? Bifogar fasadbild. Tacksam för svar! MVH Carl-Henrik Wredh

 

Svar:
Det är svårt att veta vad som är orsaken utan att göra en närmare undersökning. Till exempel vore det intressant att veta varför panelen byttes förra gången och hur byggnaden har använts? Och varför är panelen som sämst straxt under övervåningens golvbjälklagshöjd mellan fönstren? Kanske ett vattenläckage?

Panel på trästomme, ibland med en vindpapp emellan är annars en beprövad konstruktion på äldre hus. Framför allt om de är målade med slamfärg eller linoljefärg. En orsak till skadorna i detta fall kan vara just akrylatfärgen som släpper in fukt genom små sprickor vid regn men har svårare att vädra ut fukten som har sugits in i träet och spridits över en större yta under färgskiktet. Om panelen dessutom inte var ordentligt grundoljad och därutöver kanske frodvuxen och lagrad utan skydd före montering så finns absolut förutsättning för skador. Asfaboarden minskar konstruktionens hygroskopiska egenskaper och kan ha bidragit till att fukten stängts inne.

På bilden kan man se att fönstren inte sitter i fasadlivet utan lite innanför vilket kan innebära att originalpanelen sitter kvar under. Eftersom skadad panel ändå måste avlägsnas kan man göra en s.k. förstörande undersökning för att frilägga konstruktionen ner till eventuell originalpanel. Då kan man också passa på att mäta fukthalten i de olika skikten.

Om det visar sig att originalpanelen finns kvar och denna friläggs kan man passa på att malla av de ursprungliga fönsteromfattningarna för rekonstruktion. I vissa fall kan länsstyrelsens kulturmiljöenhet bevilja bidrag för sådana åtgärder.