Från bondbyar till storjordbruk

Laga skifte beskrivs ofta som den reform som satt störst avtryck i det svenska jordbrukslandskapet. Men det finns mycket mer som bidragit till att dagens bondgårdar ser ut som de gör. Ulrich Lange guidar genom tre århundradens idéer, ideal och experimentlusta.

Det regionala byggnadssätten var redan vid sekelskiftet 1900 sällsynta. Bilden visar en gård i Tuna i Alsike socken i Uppland medan den ännu fanns kvar med sina små timrade hus under vasstak.

 

Laga skifte beskrivs ofta som en av 1800-talets viktigaste händelser. Byar splittrades, gårdar revs och ersattes av nya på andra platser. Människors gemenskap i byarna upphörde; vissa stannade kvar som lantbrukare, andra flyttade till städer och industrisamhällen.

Den stora ekonomigården på Örbyhus i Uppland från 1872 är ritad av den danske arkitekten Carl Ganzow och byggdes med moderna material, ramsågade paneler, maskintillverkat tegel, huggen gråsten och plåttak.

Men laga skifte var inte ensamt om att förändra jordbrukslandskapet i grunden. Det var bara en del i den långa process som kallas den agrara revolutionen och som pågick under stora delar av 1700- och 1800-talen.

Den svenska bondebebyggelsen under 1700-talet präglades

Intressant, eller hur?

Som medlem får du tillgång till alla våra artiklar och kan ställa frågor om byggnadsvård.
Bli medlem för att läsa vidare eller logga in nedanför.

Inget/Glömt lösenord?
keyboard_arrow_up