Det var en gång en liten biståndsorganisation i ett litet land. Den hade startats 1995 av människor som kände sorg, ilska och vanmakt över vad som då hände i det tidigare Jugoslavien. I det kriget, liksom i alla krig, led människorna fruktansvärt, men det fanns många organisationer som tog sig an dem. Däremot var det sämre med hjälp till ett annat av krigets offer, kulturarvet. Kulturarvet var initiativtagarnas specialitet och det som deras hjälp skulle rikta in sig på. Så såg stiftelsen Kulturarv utan gränser (KuG) dagens ljus.
Man började i blygsam skala, fick snabbt gehör hos Sida, som finansierade ett stockholmskontor och en utsänd projektledare som redan 1996 kunde dra igång KuG:s första projekt, en 1500-talsmoské i staden Maglaj i Bosnien. Restaureringen blev en succé och Sida fortsatte att stödja KuG. Verksamheten växte och SI, EU och flera privata fonder blev också bidragsgivare. Utöver det byggda arvet har KuG också ägnat mycket kraft åt museerna och deras roll i samhället, samt åt mer immateriellt arv.
KuG vill i sina projekt bidra till försoning mellan stridande parter, och långsiktig kunskapsuppbyggnad. Arbetssättet är ovanligt och har rönt stor uppskattning och gjort KuG (eller Cultural Heritage without Borders, CHwB) till en internationellt respekterad aktör. Idag står KuG:s tidigare dotterkontor i Bosnien, Kosovo och Albanien på egna ben och driver arbetet vidare. I Storbritannien och i Serbien finns långt gångna planer på att bilda nationella CHwB-stiftelser.
Så långt alltså en rejäl svensk framgångssaga. Varför då den pessimistiska rubriken om ett olyckligt slut?
Jo, för idag står KuG Sverige inför en ekonomisk kris som kan leda till att stiftelsen måste upphöra. Hur kan det komma sig? Delvis beror det på att döttrarnas frikoppling från moderorganisationen i Sverige medfört att deras bidrag till KuG:s administrativa kostnader i Sverige upphört. Det var vi beredda på. Däremot var vi inte beredda på att flera av våra trogna bidragsgivare i samma veva skulle avslå våra påbörjade projekt i Georgien, Vitryssland och i syriska flyktingläger. I en situation där kulturarv avsiktligt förstörs i en omfattning som får balkankrigens illdåd att förblekna, känns det ironiskt och tragiskt att en organisation med KuG:s erfarenhet och kompetens inte får chansen att fortsätta sitt arbete, nu när Balkan klarar sig självt.
Idag står KuG Sverige utan kansli, men berett med wwen kompetent och fortfarande hoppfull, ideellt arbetande styrelse, därtill med en supporterkrets, varifrån experter med alla slags specialiteter kan värvas. Kom igen Sida, MSB, SI och ni andra, vad väntar ni på? Låt oss få fortsätta vårt arbete till kulturarvets fromma! Låt sagan få en lycklig fortsättning!
För KuG Sverige
Andreas Heymowski
arkitekt & vice ordförande
Är en oberoende, ideell förening som jobbar för skydda, vårda och bevara byggnader och bebyggelsemiljöer från alla tider. Det gör vi genom att skapa opinion, sprida och förmedla kunskap om byggnadsvård, beprövad byggnadsteknik och hållbart byggande.