Till skillnad från byggnader så förändras trädgårdar av sig själv. Med åren växer sig träden stora och årstiderna får växtligheten att spira, blomma och vissna. Föränderligheten är en del av kvalitén. Ändå är hållbarhet och trädgårdsodling tätt förknippade. Ann-Catrin Thor ger oss här både odlingsråd och sorttips.

När trädgården ska underhållas eller förnyas är det viktigt att fundera på vilken skötselnivå man vill ha. Det är också viktigt att ta ställning till om trädgården ska odlas med eller utan kemisk bekämpning och konstgödsel. Vi måste tänka framtid oavsett om vi bevarar äldre växter eller sätter våra egna spår i trädgården.

 

Lättskötta och hållbara planteringar

Planteringar med lättskötta växter skulle kunna förbli sig lika i decennier framåt om det inte vore för olika gräs, exempelvis ängsgröe, som ofta frösår sig och tar över planteringen. Problemet kan hållas på en rimlig nivå genom inplantering av låga marktäckare, ett nyare växtmaterial, mellan de äldre växterna. Odlingsvärda arter är t.ex. gullgröna Waldsteinia ternata, rosenplister Lamium maculatum och biokovnäva Geranium x cantabrigense ’Biokovo’. De bildar täta gröna mattor i botten av planteringen och förhindrar etablering av (o)gräs i rabatter som är planerade för ett långt och lättskött liv.

Långlivat och äldre

Till trädgården finns många både långlivade växter och sådana med äldre ursprung att välja på. Förr användes rena arter vilket är lätt att kopiera som idé för den som vill ha en äldre trädgårdsmiljö. På 16- och 1700-talen fanns inte alla de varianter och hybrider vi har idag, växternas namn handlade inte om sort utan om färg och färgavvikelser. I lagskyddade miljöer som t ex Linnéträdgården måste växtens ursprung, proveniens, vara bestämd för att den ska kunna användas. I våra egna trädgårdar finns inga sådana krav, men ursprunget är alltid roligt att veta.

Var inte rädd för att skapa rabatter där gammalt och nytt växtmaterial möts för bästa funktion. Det är inte tvunget att renodla, olika tankesätt kan användas inom en och samma anläggning. Två exempel är förnyelsen av granpyramiderna och alm-allén i barockdelen i Uppsala Botaniska trädgård. Granarna är gjorda av ympar tagna från ursprungsgranarna på platsen, de är alltså av samma genetiska ursprung som plantorna de ersatte. De almsjuka träden ersattes däremot med ask, en för platsen helt ny art, och en modern hanklon, Westhofs Glorie, som inte ger fröplantor, vilket skulle försvårat skötseln. Tyvärr hotas nu askarna av svampsjukdomen ask-skottsjuka.

I köksträdgården

I köksträdgården handlar hållbarhet om att tåla lagring. Det för tanken till olika äpplesorter. När gamla träd går ur tiden, vilka sorter ska då återplanteras? Har vi möjlighet att lagra så kallad vinterfrukt på något vettigt sätt, finns det någon jordkäl- lare att använda? När det gäller frukt och bär bör man fokusera på sorter som inte är så mottagliga för sjukdomar. Vi rådgivare rekommenderar just nu följande sorter:
– äpplena Mio, Discovery och Aroma samt plommonet Opal.
– Krusbäret Invicta, en nyare, gul, sort med gammal touch.
– Rabarbersorten Elmblitz, ny variant med lägre halt av oxalsyra än de gamla.
– Det röda vinbäret Jonkeer van Teets är friskt och bra.
– Det vita vinbäret Vitjätte är dekorativt och gott.
– Det svarta vinbäret Titania är ett av de bättre svarta.
– Bland hallonen är sorten Haida att föredra.
– De nya revande smultronen är förnämliga marktäckare. Prova gärna Snövit (vita frukter) och Rödluvan (röda frukter), det hade Linné gjort – han älskade smultron!

Bland potatis och jordgubbar dyker det hela tiden upp nya och friskare sorter. Om man inte strikt vill hålla sig till genetiskt material från äldre tider kan man använda de nya sorterna. Det gör skörden rikligare och förbättrar kvaliteten, och man frestas inte att ta till kemiska bekämpningsmedel. Kontakta din lokala trädgårdsrådgivare för tips om aktuella sorter av potatis, frukt och bär. På hemsidan www.for.se hittar du kontaktinformation under rubriken ”Trädgårdsrådgivare”.

Föreningen SESAM är en ideell förening som verkar för att bevara mångfalden hos köksträdgårdens och åkerns växter. De odlar frön av gamla grönsaker och är en bra källa för den som söker gamla sorter av grönsaker och rotfrukter.

Se mer på www.foreningensesam.se.
Läs även om Programmet för Odlad Mångfald, POM, i Byggnadskultur 2/2008.

Gammaldags, lättskött och långlivat

Örtartade växter:
Pion och krollilja (obs! gillar inte att flyttas), Daglilja, Stormhatt (obs! giftig), Plymspi- rea, Guldboll, Stjärnflocka (trivs i vandrande skugga), Gulsippa , Vildtulpan, Sibirisk nunneört, Scilla, Narcisser, Borstnejlika (tvåårig växt som frösår sig där den trivs), Brunnäva, Hässle- och nässelklocka, Rödmalva.

Vedartade prydnadsväxter:
Schersmin, Syrén, Dvärgmandel, Bärapel, Krikon, Buxbom, Parkolvon, Fläder , Liguster.

Ettåriga örter, annueller:
Vallmo, Bolmört (obs! giftig), Gul reseda Tobak (de första fröna kom hit med svenska soldater som varit med i 30-åriga kriget), Trädgårdsbalsamin, Pelargon, Begonia.

LÄSTIPS

• 11 gröna punkter för miljöhänsyn i träd-gården, skrift utgiven av Riksförbundet Svensk Trädgård, finns nedladdningsbar på www.tradgard.org, klicka på Miljö.
• Faktaserien från SLU, Fakta Trädgård Fritid. Massor av ekologisk trädgårdskunskap från aktuell forskning. Beställ på http:// www2.ekol.slu.se/faktablad eller ring tel: 018- 67 11 00.
• Gömda växter i glömda trädgårdar av Birgitta Carlberg, W & W 1988
• Perenner: inspiration, skötsel, lexikon av Marie och Björn Hansson, Prisma 2007

Ann-Catrin Thor, trädgårdsdesigner, lärare och rådgivare på Riksförbundet Svensk Trädgård

1/2009