Byta eller renovera? Vad är bäst för huset, för miljön och för plånboken? Reklamen i brevlådan säger att det i stort sett aldrig är fel att byta fönstren och gamla gedigna originalfönster byts ut och slängs på tippen i en oroväckande takt. Men Byggnadsvårdsföreningen säger: Stopp ett tag, läs detta först!
Ett träfönster med bra virke och linoljefärg håller flera hundra år med rätt underhåll. Ett fönster med isolerkassett dvs två eller tre ihopsatta och beskiktade glasrutor med gas mellan rutorna anses hålla sin isolerförmåga ungefär 25 år. Om bågar och karmar är av PVC eller aluminium har dessa också en begränsad livslängd och normalt byts fönstret när den första av dessa komponenter har tjänat ut. Med andra ord vinner träfönstret resurshushållnings- och livscykelkampen, 1–0.
Aluminium- och plastfönster innehåller aluminium, fogmassor, plaster och färger som är riktiga miljöbovar, både vid tillverkning, transport och senare när de hamnar på tippen. Vi kan läsa i tidningarna att medvetna konsumenter har börjat plastbanta sina hem och det tål också i detta sammanhang att påminna om miljökatastrofen 2010 när 1 miljon kubikmeter giftslam från ett aluminiumverk läckte ut med katastrofala följder för det ekologiska systemet längs floden Donau. Så det naturvänliga fönstret av förnyelsebara råvaror med linoljefärg vinner även miljökampen. 2-0!
En samhällsekonomisk aspekt är fönsterrenovering ger gröna jobb, alltså att det gynnar småföretag och lokal arbetskraft, 3-0.
Men hur är det med energibesparingen? Ett modernt fönster med glaskassett kan ha ett U-värde på runt 1 och ett vanligt kopplat fönster ett U-värde på knappt 3. Om det kopplade fönstret är i bra skick och förses med en 3 eller 4 mm lågemissionsruta i innerbågen hamnar U-värdet runt 1,8, fortfarande nästan dubbelt så högt som isolerglasfönstret. Fönstren är dock bara en liten del, c:a 15% av husets klimatskal och enligt Energimyndighetens beräkning är skillnaden bara 4–8 % mellan tvåglasfönster och isolerglasfönster i en normalvilla. Men OK, 3–1.
När har man räknat hem investeringen i minskad energiförbrukning? I samma normalvilla som ovan har Energimyndigheten räknat ut att byte av glaset i innerbågen till en lågemissionsruta går att räkna hem på 9–18 år. Ett utbyte till fönster med glaskassett tar 32–36 år att räkna hem, men eftersom de måste bytas efter 25–30 år räknar man aldrig hem fönsterbytet. Originalfönstret vinner den privatekonomiska matchen, 4–1.
De tunga glaskassetterna har klumpiga beslag, tjocka karmar och bågar vilket tillsammans med de tjocka glasen ger ett sämre ljusinsläpp, en avsevärd kvalitetsförsämring som man bör fundera på före byte. Vidare är många insatsfönster helt täta vilket påverkar innemiljön, och i vissa fall krävs installation av ventilationssystem, 5–1. Matchen är avgjord!
Både Energimyndigheten och Boverket förespråkar fönsterrenovering med lågemissionsglas i innerbågen, framför fönsterbyte. Dessutom får man enligt Plan- och bygglagen inte göra ovarsamma och förvanskande åtgärder på huset.
Ett gediget, väl underhållet träfönster med profilering, originalbeslag och skiftande glas är vackert och ökar välbefinnandet. Det ökar även husets ekonomiska värde vid försäljning.
Vi kan inte räkna med att fönsterindustrin tar ansvar för samhällskostnaden, deras uppdrag är att göra så stor vinst för företaget som möjligt. Men man skall vara medveten om att ingen annan tjänar på fönsterbytet, allra minst Moder Jord.
Stephan Fickler
verksamhetsledare
Läs också:
Energirådgivningens faktablad om fönster samt Energimyndighetens broschyr om Fönsterrenovering med energiglas.
1/2017
Är en oberoende, ideell förening som jobbar för skydda, vårda och bevara byggnader och bebyggelsemiljöer från alla tider. Det gör vi genom att skapa opinion, sprida och förmedla kunskap om byggnadsvård, beprövad byggnadsteknik och hållbart byggande.
