Flygplats i ständig förändring

Moderna skor i modern miljö. Året var 1950 och skotillverkaren Hästen valde Bromma flygplats som bakgrund till sin reklamfotografering.Ofta tänker vi på kulturarvet som något beständigt. Att det är det ursprungliga och oförändrade som visar vår historia. Med en flygplats är det precis tvärtom. I sitt uppdrag som antikvarisk expert på Bromma flygplats ställs Vicki Wenander inför helt nya frågor.

Som resenär är man mitt inne i ett ständigt pågående kulturarv.

Överst: Bromma flygplats idag. Den första hangar byggnaden från 1936 började redan på 1950-talet tas i anspråk för terminalverksamheten och byggdes om inför OS i Helsingfors 1952. Vänster: Vid färgundersökning på plats visade det sig, något överraskande, att stationsbyggnadens fönster ursprungligen haft en kraftfullt guldockragul färgsättning. Höger: En Douglas DC-3 lastas på Bromma flygplats år 1940.

Bromma flygplats invigdes av kung Gustaf V den 23 maj 1936, alltså för nästan exakt 80 år sedan. Invigningen blev en folkfest med över 100 000 besökare. En triumf för flygväsendet, som därmed gått från att vara något av en lek för dödsförak­ tande äventyrare, till ett funktionellt trans­ portmedel för allt fler. Vägen till framtiden, och flygvägen till Europa, låg nu öppen – även för svenskarna i den norra delen av Sverige. De som bodde i söder kunde redan på 1920­-talet resa via landflygplatserna Bull­tofta i Malmö och Torslanda i Göteborg.

Anläggningsarbetena på det vidsträckta Riksbyfältet i Bromma socken påbörjades 1933. De fyra landningsbanorna grundlades med sten och som första flygplats i Europa belades banorna med asfalt. Att man byggde flera landningsbanor i olika riktningar berodde på att flygmotorerna var betydligt svagare än i dag. Man behövde helt enkelt ta hjälp av vindens motstånd när flygmaskinerna skulle lyfta.

Husrum för flygplanen

När den mest betydelsefulla delen av anlägg­ningen började bli färdig, det vill säga själva landningsbanorna, var det dags att planera för »kringverksamheten«. Människan be­hövde husrum, i väntan på att få resa ut i världen, och flygmaskinerna behövde natt­härbärge, för att vila ut. Därför uppfördes en stationsbyggnad och en hangarbyggnad.
Uppdraget att gestalta dessa moderna ikonbyggnader tilldelades arkitekt Paul Hed­qvist, som efter studieresor till nyuppförda flygstationer runtom i Europa formgav de två byggnadskropparna, som stolta och prak­ tiskt taget ensamma flankerade landnings­ banorna 1936.

Redan efter några år insåg man att man hade tagit till alldeles för lite. Den ökade flygintensiteten gjorde att trycket på Bromma växte snabbt. Dessutom ökade kravet på flygsäkerhet och behovet av kompletterande kringtjänster. Passagerarna vande sig vid allt mer service, både under själva resan och inne på flygplatsen. Flygplanens allt större omfång krävde länge landningsbanor och större säker­ hetsavstånd ute på flygfältet, samtidigt som man inte längre var beroende av att anpassa flygavgångarna till vindriktningen.

Bromma flygplats sedd från luften 1936. mitten, vid den vita plattan, syns den första hangaren och stationsbyggnaden.

Det hela ledde till att man redan under andra världskriget förlängde en av landnings­ banorna och ganska snart uppfördes fler hangarbyggnader inom området. 1946 genomfördes den första tillbyggnaden av stationsbyggnaden och sedan dess har nya byggnadskroppar successivt adderats, medan andra har försvunnit till förgängelsen.

Inne i byggnaderna har funktionerna flyt­tats runt och de har också flyttats mellan byggnaderna. Det finns egentligen ingenting som säger att den här rörligheten kommer att upphöra, så länge flygverksamheten pågår. Bromma flygplats är en anläggning i ständig förändring. Utan förändring, ingen bibehållen verksamhet.

Under tiden har Bromma flygplats, för många en av huvudstadens stoltaste land­ märken sedan den där majdagen 1936, blivit ett erkänt och uppskattat kulturarv. Den för­sta stationsbyggnaden och hangaren är nu­mera byggnadsminnesförklarade och stora delar av flygplatsanläggningen har pekats ut som ett kulturhistoriskt värdefullt område av Stockholms stadsmuseum.

1946 genomfördes den första tillbyggnaden och sedan dess har nya byggnadskroppar successivt adderats, medan andra har försvunnit till förgängelsen.

Föränderligheten en förutsättning

Det är nu man måste stanna upp och tänka till. Vad innebär det här? Bromma flygplats måste helt enkelt vara ett av landets allra rör­ ligaste kulturarv. Rörelsen är ju själva idén med hela anläggningen.

VÄNSTER: Den ursprungliga hangaren som i dag är terminalbyggnad – samma byggnad som du ser bakom den dåvarande stationsbyggnaden på bilden nedan. HÖGER: Hundratusen stockholmare kom till invigningen av Bromma flygplats i juni 1936. NEDERST: Den 22 maj 1936 invigdes Bromma flygplats formellt. Det var en regnig och dimmmig dag, men dagen efter strålade solen över kung Gustav V och hundratusen stockholmare som deltog i den stora flygfest som blev den riktiga invigningen.

Många av oss är vana vid att kulturarvet står still, att tiden stannat upp och att kultur­ arvet är något vi betraktar utifrån, som ett tittskåp in i historien. Med Bromma flygplats är det precis tvärtom. Som resenär är man mitt inne i ett ständigt pågående kulturarv. Där, på flygplatsen, blir man en liten stund en del av kulturarvet – och det rör på sig, hela tiden. Flygplan som landar och lyfter, taxi­ bilar som stannar till och kör igen, service­ personal och passagerare som (oftast) skyndar vidare någon annanstans.

Det är ju till och med så att byggnaderna och de olika funktionerna inne i byggnaderna och på plattan ibland rör på sig. Inte lika fort som flygplanen förstås, men med jämna och numera ganska täta mellanrum kommer direk­tiv om ändrade säkerhetskrav, vilket i sin tur ställer krav på flexibilitet i den fysiska miljön.

I ett kulturarv kan det kännas konstigt med all denna föränderlighet, men i just Brommas fall har det varit förutsättningen från allra första början och under de 80 år som gått har just föränderligheten, eller ska man istället säga rörligheten, blivit en del av den kulturhistoriska karaktären.

Vicki Wenander är bebyggelsesantikvarie och ordförande i svenska byggnadsvårdsföreningen. vicki.wenander@byggnadsvard.se

Meny

Innan du frågar

Ställ en fråga (gammal)

Anmälan Byggnadsvårdsläger

  • OBS! Lägren kan i de flesta fall tillgodose kost vad gäller allergi eller vegetarisk mat, dock ej specifika dieter).
    Observera att lägret blir billigare med ett medlemskap (dock ej för trädgårdslägret som redan är nedsatt i pris).
    Här godkänner du att bilder som tas på lägerdeltagarna kan komma att användas av Svenska byggnadsvårdsföreningen i marknadsföringen för byggnadsvårdslägren. Marknadsföringen innefattar bland annat hemsida, sociala medier och tidningen Byggnadskultur. Att godkänna är frivilligt, men vi är tacksamma för alla möjligheter att kunna sprida byggnadsvården i våra kanaler.

LÄGG TILL DITT ARRANGEMANG

januari 2020
mars 2020
Inget evenemang hittades!