I Sverige finns Boverket som ställer krav och ger rekommendationer på nybyggnation och renoveringar. Det är alltid klokt att söka svar där eller hos kommunens energi- rådgivare. I korthet är kravet ett tak på hur många kilowattimmar primärenergi per kvadratmeter och år en byggnad får använda. Med det i bakhuvudet finns några olika faktorer för vilken isolering som blir effektiv i ett hus.
1 Värmeisolering och värmekapacitet
Värmeisolering är byggnadens förmåga att hålla kvar värmen. Tänk en vindtät vinterjacka. Värmekapacitet är den värmelagrande effekten i huset. Här är jämförelsen mellan en järnspis och en kakelugn bra. Järnspisen ger snabb effekt och strålningsvärmen slår genast mot eldaren, däremot svalnar den samtidigt som härden. Kakelugnen tar lite tid på sig innan värmen kommer, men håller en jämn värme under många timmar. Kakelugnen har hög värmekapacitet. När det gäller byggnader är en tegelbyggnad bättre värmelagrande än ett trähus. Förenklat kan man säga att ju mer luft som står stilla i isoleringslagret desto bättre isoleringseffekt får man. Eller ju bättre ett material leder värme, desto sämre isolerar det.
2 Köldbryggor och avkylningseffekt
Om vi tänker oss tegelhuset en kall, blåsig vinterdag så kan innerväggarna bli riktigt kalla. Speciellt om det inte finns någon skalmur, alltså luftspalt mellan innervägg och yttervägg. Timmerhusets innervägg blir inte lika avkyld. I tegelhuset så når kylan rakt igenom eftersom inget stoppar kylan från att vandra. Timmerhusets material är trögare och har luft i sina porer som isolerar och bryter köldbryggan. Köldbryggor uppstår också om man till exempel tilläggsisolerar på insidan av tegelhuset och slår en spik genom en regel rakt in i tegelmuren. Spiken blir då en effektiv köldtransportör, Många mindre fuktskador har uppstått då kondens fälls ut längs spiken. I renoveringar ska man undvika att bygga köldbryggor.
3 Täthet och öppenhet måste förenas
En isolering blir aldrig bättre än tätheten i skalskyddet. Med det sagt pratar vi här om vindtäthet men inte ångtäthet. Vi vill att den naturliga fukten ska kunna vandra ur isoleringen, och väljer därför diffussionsöppna material. Detta var tidigare kontroversiellt, men idag är även många nybyggen diffussionsöppna och använder material som klarar av att isolera och ta hand om fukt samtidigt.
I gamla hus där golvkonstruktionen sällan är tät och fukt kommer in underifrån är det viktigt att låta fukten bli en naturlig del av innemiljön. Kombinerat med traditionella material som hanterar fukt bra (såsom lera och naturliga isoleringsmaterial) så får man en hälsosam innemiljö utan stora ventilationsaggreggat.
4 Mest effekt per krona
Det är ingen hemlighet att vi förr eldade för kråkorna, det vill säga att om det var kallt eldade vi mer eller tog på mer kläder. Idag har vi ett större kvar på komfort och vill ha jämnare och högre inomhustemperatur. Detta rimmar inte alltid väl med den gamla byggnadens konstruktion, och anpassningar behöver göras. Svenska byggnadsvårdsföreningen har gett ut Energiboken som går på djupet med flera frågor kring värme och isolering.
Ventilation står för största energianvändaren, uppskattningsvis ca 20%. Häri räknas även otätheter i klimatskalet. Grund, ytterväggar och fönster står för vardera ca 15%. Förlust via vind och varmvattensförbrukning står för ca 10%. De sista 15% är hushållsel och driftel.
Alltså kan du tilläggsisolera fasaden men aldrig sänka energianvändningen mer än 15%. Ställ det i relation till kostnad och räkna ut om du kommer att tjäna hem investeringen. Enklaste och billigaste åtgärderna är att täta dörrar och fönster, se över ventilation och hur man använder varmvatten.
5 Sist men inte minst: miljöpåverkan
När det gäller miljö finns det två viktiga aspekter: Energibesparande i huset och materialets miljöpåverkan. Exempelvis kan vi ställa mineralull mot cellulosaisolering. Mineralull har hög energiåtgång vid produktionen som cellulosaisolering (gamla tidningar) inte har. Tittar vi dessutom på materialet i sig så är mineralull ett icke organiskt material som kommer från en ändlig resurs. Framställningen är koldioxidnegativ, det vill säga den har en miljöpåverkan. Cellulosa däremot är ett organiskt material som under sin uppväxt binder koldioxid och hjälper vår miljö på traven.
Du kan alltså påverka vår miljö genom att välja material som är fossilfritt och koldioxidlagrande. Huset kan till och med bli koldioxidneutralt om materialvalet är med som en viktig faktor från start.
Läs mer!
vår vänförening i Norge Fortidsminnesforeningen har gett ut en mycket läsvärd skrift som finns på deras hemsida: Enøk i gamle hus.
Fredrik Trane är byggnadsvårdare och maskiningenjör, och sitter i Byggnadsvårdsföreningens styrelse, fredrik@tranes.se
Är en oberoende, ideell förening som jobbar för skydda, vårda och bevara byggnader och bebyggelsemiljöer från alla tider. Det gör vi genom att skapa opinion, sprida och förmedla kunskap om byggnadsvård, beprövad byggnadsteknik och hållbart byggande.
