fbpx
I maj i år ordnade Sörmlands museum en kurs i revetering av timmerhus vid Blinkinge i Vrena socken. Kursen leddes av Johannes Riesterer och Kjell Taawo. Ett entustiastiskt gäng deltagare spenderade en fullmatad dag med att blanda lerbruk och putsa.

Ett tjockt lager lerbruk under ett skikt kalkputs som målas med kalkfärg. Så putsades timmerstommar förr i tiden och metoden har många fördelar än i dag – inte minst ur energisynpunkt. Johannes Riesterer och Kjell Taawo berättar hur.

Under slutet av 1700-talet och hela 1800-talet utfördes ofta putsning av timmerfasader enligt följande: Ett första tjockt putspåslag utfördes med lerbruk innan ett yttre, vädertåligt skikt kalkputs lades på och målades med kalkfärg. En sådan putsuppbyggnad har många fördelar. Lerans överlägsna fukthantering och låga fuktkvot gör att timret i princip konserveras och det går utmärkt att laga även förhållandevis omfattande timmerskador med lerbruk.

Leran bidrar till att timret hålls torrt och ökar därmed väggens isolerande förmåga. Lerbrukets stora plasticitet gör att reveteringen kan följa med i de stomrörelser som alltid finns i äldre trähus. Dessutom är det mycket miljövänligt, tack vare lerbrukets låga miljöbelastning. Att putsa om ett helt hus är ett omfattande arbete som de flesta husägare kanske inte ger sig på själva. Att få till ett snyggt och tekniskt bra resultat med kalkbruk kräver en hel del kunskap och erfarenhet. Mindre lagningar kan man dock våga sig på och särskilt arbete med lerbruk är förlåtande även för oerfarna. Om du inte av antikvariska skäl vill använda kalkbruk i alla påslag på fasaden, följer här ett exempel på hur man kombinerar ler- och kalkbruk vid utvändiga putsarbeten.

Johannes Riesterer & Kjell Taawo

Johannes Riesterer är lerbyggare och driver Svenska Jordhus.

Kjell Taawo är byggnadsvårdare och antikvarie på Sörmlands museum.

kjell.taawo@dll.se svenskajordhus@telia.com

keyboard_arrow_up