Frågeställare: Jonas
Jag är uppväxt på en bondgård där äldsta byggnaden är från 1600-talets slut. Alla byggnader är faluröda och när pappa växte upp på gården och hade mangårdsbyggnaden vita knutar, byggnaden med utedasset (loge, byk och hönshus) hade svarta knutar och övriga byggnader röda knutar. Enligt pappa var knutarna färgade på detta sätt för att besökare snabbt skulle kunna orientera sig. Platsen är Hallsberg i närke. Ligger det någon sanning i detta?
Svar:
Jag har inte hört den förklaringen tidigare. Men det är säkert så att det kunde underlätta att känna igen de olika husen på gården och möjligen kan det finnas lokala traditioner om vilka byggnader som skall kodas med de olika färgerna. Fråga antikvarien på ditt länsmuseum.rn<p>Den röda slamfärgen slog annars igenom ganska sent, de allra flesta timmerhusen på landet var ännu omålade runt 1850. Oftast började man måla det finaste huset, mangårdsbyggnaden och därefter de övriga när man fick råd. Och det kunde vara långt in på 1900-talet. Färgsättningen med röd slamfärg och vita knutar anses vara en imitation av städernas och adelns stenhus med rött tegel och kalksten vid hörnen. Därför målades just mangårdsbyggnaden med vitgrå linoljefärg på knutarna. De kritvita knutarna är av senare datum. De svarta knutarna är ett mode från sent 1800-tal då gasverken fick stora mängder stenkolstjära över. I äldre tradition användes ibland trätjära på utsatta byggnadsdelar men den är betydligt ljusare och behöver många lager för att bli mörk.
Stephan har det övergripande ansvaret för föreningens förvaltning och arbetar nära styrelsen, redaktionskommitté och externa samarbetspartners.
