FOTO: Rebecka Zacho
Om ett gammalt timmerhus inte längre kan stå kvar på sin ursprungsplats gör dess virkeskvalitet och hantverk ofta att det är värt att kosta på en flytt. Men det finns anledning att tänka till ordentligt innan man påbörjar arbetet. Vad händer till exempel med husets historia och kontext när det flyttas till en ny plats? Rebecka Zacho undersöker.
Återbruk har genom historien varit en självklarhet. Om en byggnad revs levde materialet vidare i andra byggnader. Att ta tillvara på det som fanns istället för att skaffa nytt, var det gängse tillvägagångssättet. En timmerhuskonstruktion är gjord för att plockas ned och upp igen och det är inte ovanligt att äldre timmerhus hinner flytta flera gånger under sin livscykel.
Ny utsikt för det gula huset
Av olika skäl ska ett stort gult hus flyttas från sin ursprungliga adress. Istället för den täta granskogen, som idag omger tomten, har huset kanske snart havsutsikt. Johan Örfelth, som tidigare flyttat ett 50-tal hus, har anlitats för att genomföra projektet. Byggnaden har hittills stått relativt orörd sedan 1940-talet. Eldstäder, serveringsskåp och skurgolv ger en bild av hur det såg ut under 1800- och det tidiga 1900-talet. Johan har blandade känslor inför arbetet:
– Det är många av oss som drömmer om ett sånt här bra och orört hus, jag hade hellre medverkat i en varsam renovering på plats, men det var inget alternativ.
Inte längre skyddat
Det kan finnas flera anledningar till att fundera ett varv extra innan man flyttar ett hus. Mina Bourgström arbetar som bygglovhandläggare i Lerums kommun. Hon förklarar att när en äldre byggnad flyttas byter inte huset enbart plats, utan också identitet.
– I lagens ögon räknas byggnaden som ett nytt hus i samma stund som det lämnar sin ursprungliga plats. Grundregeln är att de krav som enligt plan- och bygglagen och plan- och byggförordningen gäller för nya byggnader, även gäller vid flyttning av byggnad.
En byggnad har alltså större möjligheter till skydd på sin ursprungsplats. Det som kan påverka våra äldre byggnader vid flytt är till exempel kraven på tillgänglighetsanpassning och energieffektivisering.
Bevarande kräver egen kunskap
Men det finns ändå ett visst stöd för bevarande av byggnader även då de flyttas. Vid flytt av en byggnad får kraven anpassas och avsteg göras med hänsyn till flyttens syfte och med hänsyn till byggnadens förutsättningar. Till exempel i Plan- och byggförordningen. Trots detta anses tillgänglighetsaspekten ofta trumfa det allmänna intresset av att bevara byggnader. Mina Bourgström påpekar att det är viktigt att aspirerande husflyttare själva skaffar sig kunskap för att kunna argumentera för sin sak. En annan möjlighet är att på den nya platsen uppföra byggnaden som ett fritidshus, då kraven på dem inte är lika omfattande.
Chans till ny historia
När en byggnad uppförs blir den en del av omgivningen och knyts till platsen genom lokala byggnadstraditioner och människorna som lever här. Vi kanske vet vem som huggit timret och i vilken skog. Vem som gjort takmålningarna och vilka familjer som huset har tillhört. Interiör och kvarlämnade föremål kan kopplas samman med lokal verksamhet.
När vi flyttar en byggnad gör vi det kanske för att bevara den materiella resursen eller ett specifikt byggnadsvärde som kan vara av konstnärligt eller hantverksmässigt värde. Om byggnaden flyttas och dess element dyker upp på en helt ny plats kan de bli svåra att identifiera och kopplingen med de människor som byggt och levt med huset upphör. På den nya platsen får byggnaden en ny identitet och på ursprungsplatsen kommer den att registreras som riven och dess historia tar slut. Men den får också en chans till en helt ny historia. Det småländska timmerhuset från 1812 får snart ett andra liv, på en annan adress. Kanske vid havet.
Rebecka Zacho, bebyggelseantikvarie
