Esplanaden – befästningsverket som blev promenadstråk

Strandpromenaden nedanför lasarettet i Växjö, sedd från söder. Fotograf/Illustratör: Eva Selling

Vem har inte uppskattat esplanadens svalka denna heta sommar? Men 1800-talets esplanadsystem kanske också förklarar en del av den rivningshysteri som sedan drabbat svenska städer. Eva Selling ger en historik över esplanaden, ackompanjerad av August Strindbergs mest kända dikt.

Själva ordet esplanad kan härledas ur latinets planare; utjämna. Det kom att beteckna det öppna område, som behövdes för att åstadkoninia fritt skottfält mellan ett citadells fältvall och den befästa staden. Krigskonsten förändrades emellertid. Denna typ av befästningsverk kom ut bruk under 1700-talet. I dess ställe anlades torgplatser eller breda parkliknande promenadplatser mellan tvenne alléplanterade gator.

En av de första planläggningarna ax, detta slag var Esplanaden i Köpenhamn, anlagd 1781 mellan ”Citadellet Fredrikshavn og Kjobenhavns Toldbod samt langs Vejen dertil” med alléer och promenadplats till prydnad för staden och förnöjelse för dess invånare. Ungefär samtidigt tycks gator med flerdubbla trädrader ha förekommit i Frankrike. Som exempel kan nämnas, att nuvarande Cours d’Albert i Bordeaux år 1788 omtalas under namnet Allé d’Albert.

Med Strindbergs dikt Esplanadsystemet, vilken ingår i samlingen Dikter på vers och prosa, publicerad 1883, berikades den svenska litteraturen med begreppet esplanad.

Intressant, eller hur?

Som medlem får du tillgång till alla våra artiklar och kan ställa frågor om byggnadsvård.
Bli medlem för att läsa vidare eller logga in nedanför.

Inget/Glömt lösenord?
keyboard_arrow_up