fbpx

Dresden Neumarkt – nybyggt 1700-tal

Återuppbyggnaderna i Dresden görs enligt ett framtaget koncept som i detalj styr utformningen. De byggnader som inte rekon-strueras, ska harmoniera med 1700-talsstilen och ändå vara tydligt avläsbara som moderna. FOTO: CECILIA SAGRÉN

Viss kronologisk förvirring kan infinna sig hos den som besöker stadsdelen Neumarkt i Dresden. Här återuppbyggs de sönderbombade husen på ett sätt som gör att det nybyggda upplevs som äldre än det gamla. Cecilia Sagrén tar oss med på en promenad genom ett nutida förflutet.

Över 100 tomter med cirka 60 byggnader där fasaderna rekonstrueras.

I de centrala delarna i den östtyska staden Dresden pågår en intensiv byggverksamhet. Hus i 1700-talsstil uppförs och den historiska stadsplanen rekonstrueras.

En promenad i kvarteren vid Neumarkt och den nyligen återuppbyggda barockkyrkan Frauenkirche är en upplevelse på flera sätt. Här materialiseras restaureringsideologiska frågor kring rekonstruktion och autenticitet.

Återuppbyggnaden av Frauenkirche

För några år sedan var det stora tomma ytor och en ruinhög efter kyrkan Frauenkirche. Ruinen hade sparats som ett minnesmärke över bombningar som raderade stora delar av Dresden i andra världskrigets slutfas.

Efter Die Wende, berlinmurens fall, började ett engagemang kring att återuppbygga Frauenkirche och när den stod klar 2005, pågick också en debatt om att kyrkan behövde sina omgivningar, de historiska kvarteren.

– Det började redan med herr Hans Nadler, säger Nilsson Samuelsson, planarkitekt på stadsbyggnadskontoret i Dresden. Efter bombningarna ville landsantikvarie Nadler skydda ruinerna av betydelsefulla historiska byggnader. Tack var honom kunde därför Frauenkirche återuppbyggas med flera originaldelar som låg kvar. Han strävade efter en återuppbyggnad av den gamla staden.

Stadens årsringar

Det förflutna är ständigt närvarande i nuet – som en önskan om att bevara det, att inspireras av och utgå ifrån eller tvärtom, något att ta avstånd ifrån. Staden förändras och utvecklas, de olika epokerna lämnar spår, skilda regimer har styrt och olika tiders ideal har påverkat.

Dresdens medeltida stad växte utanför stadsmuren med Neumarkt som handelsplatsen vid Frauenkirche och med hus i täta kvarter. På 1720-talet inrättades en byggnadsordning som reglerade den växande staden. Konstnären Bernardo Bellottos (1721–1780) målningar från 1750-talet visar en livfull stad med uttrycksfulla borgarhus i renässans och barock.

Ledbyggnader och ledfasader

– Herr Nadler myntade begreppen »Leitbauten und Leitfassaden«, fortsätter Nilsson Samuelsson. När man hade god dokumentation och skulle kunna rekonstruera det mesta, som volym, fasad och planlösning, då kallade han det Leitbauten (ledbyggnader). Om man bara hade kunskap om fasaden, kallade han det Leitfassaden (ledfasader), då kunde man vara friare till planlösning och innehåll i byggnaden. Ledbyggnaderna skulle tjäna som en måttstock och ett riktmärke för det nya som skulle behöva byggas. Nu byggs det efter just denna princip.

VÄNSTER: Mellanrummen är viktiga, där gaturum och avstånd mel-lan byggnaderna ger upplevelsen av 1700-talets stadsrum. HÖGER: Heinrich-Schütz-Residenz. Konstnären Bellottos mål-ningar har varit en av källorna till att återskapa borgarhus i renässans och barock. FOTO: CECILIA SAGRÉN

Redan på 1980-talet formulerades en inriktning och år 1996 beslutade staden att återuppbygga de åtta förstörda kvarteren i Neumarkt. Det innebär över 100 tomter där fasader på ca 60 byggnader rekonstrueras i olika grad.

Återskapade samband

Förarbeten har gjorts med insamling av dokumentation, ritningar och foton, undersökningar av befintliga byggnadsdelar och fragment för att få så bra underlag som möjligt.

– Egentligen är det mellanrummen som är det viktiga, menar Nilsson Samuelsson, gaturummet, avståndet mellan husen och höjderna ger upplevelsen av 1700-talets stadsrum. De visuella sambanden återskapas, vyerna från gränderna mot kyrkan och slottet.

De arkeologiska undersökningarna visar var husen stod, de nya byggs i exakt samma lägen. Flera källare som har grävts fram sparas och används i de nya husen. Några fasadelement har också gått att återföra till fasaderna.

Neumarkts kvarter förändrades över tid, 1800-talet kom med många nya verksamheter och affärer, stora skyltfönster öppnade upp, fasader byggdes om. Andra världskriget raderade och sovjetiska DDR-tiden röjde. Man hade andra ideal med stora öppna demonstrationsplatser och breda raka gator, och en arkitektur i socialistisk klassicism.

Kulturpalatset restaureras

På 1960-talet byggdes ett Kulturpalats vid Neumarkt utan anknytning till det historiska gatunätet. En modernistisk byggnad som nyligen genomgått en genomgripande restaurering.

– Det har varit en kamp att övertyga inblandade att DDR-tidens sextiotal också kan vara värdefullt, berättar stadsantikvarie Petra Eggerts. Vi har haft flera år med diskussioner och ideologiska övervägande för att få interiörer och detaljer bevarade.

Kulturpalatset står som en solitär, idag hemvist för Dresden Philharmonie, och här har även väggmosaiken »Röda fanans väg« i socialistisk realism bevarats på fasaden.

Till uttrycket är denna byggnad yngre än de rekonstruktioner i 1700-tals kvarteren, som de facto är nyare.

Att återskapa och skapa ett nytt förflutet, betyder också att någon historia tas bort och inte längre är synlig.

Schlossstrasse mot torget i Neumarkt. Till höger i bild syns Kulturpalatset, uppfört på 1960-talet. Det upplevs som en solitär i staden, och avviker både i sin arkitektur och placering från de byggnader som nu rekonstrueras. FOTO: CECILIA SAGRÉN

Noggranna riktlinjer

De hus som inte rekonstruerats har moderna fasader, och ska enligt designkonceptet som tagits fram, harmoniera med en 1700-talsstil men ändå vara tydligt avläsbart som nyare.

Konceptet är detaljerat, kvarter för kvarter, materialen ska helst vara traditionella och lokala, som den gulgrå sandstenen och de röda tegeltaken. Färgskalan för puts, dörrar och fönster är nogsamt framtagen från upphittade fragment, och även Bellottos målningar har gett inspiration.

En gestaltningskommitté med fristående experter hjälper staden att granska byggloven och ger råd.

I kvarteren är inga stora affärskedjor tillåtna, inga stora hotell eller kontor. Riktlinjerna anger småskaligt och blandat med bostäder och verksamheter. Husen kan visa upp tre olika fasader men egentligen vara en fastighet.

År 2022 ska projektet vara klart och det kommer att få ett lagskydd mot förändringar.

Upplevelsen av historia

Rekonstruktionen har som sig bör föregåtts av presentationer och engagerade dialoger med ansvariga, specialister och medborgare. Många tycker det är ett sätt att återfå stadens identitet, Florens vid Elbe som Dresden kallades, men synpunkter finns också om det längre fram går att förstå vad som är nytt och rekonstruerat eller om det är ursprungligt?

Att återskapa och skapa ett nytt förflutet, betyder här också att någon historia tas bort och inte längre är synlig. Vilken historia har inte lika stort värde?

Kanske behöver man inte veta vad som är autentiskt eller rekonstruerat, kanske räcker det att uppleva känslan av historia, när man promenerar i gränderna och sen tar sin kaffe vid torget i Neumarkt. Smakar kaffet lika gott ändå eller har det en bismak?

Cecilia Sagrén, lektor Restaureringskonst, Kungl. Konsthögskolan, Arkitektur cecilia.sagren@kkh.se

 

Meny