Dränering runt hus

Jag gör ett omfattande renoverings/restaureringsarbete på huset. Min ambition är att göra ett arbete som kommer att hålla i många år och jag lägger hellre lite mer tid nu för att få det helt rätt än att behöva göra om saker om några år. Just nu håller jag på med att putsa väggar utvändigt och byta fönster, efter det ska jag göra en del markarbete. Gräva ner nya dagvattenledningar, dra in nytt vatten och anlägga med marksten runt huset. Innan jag lägger marksten runt huset vill jag dock försäkra mig om att dräneringen runt grundmuren är rätt.

Jag undrar om jag behöver lägga energi på att installera en dräneringsledning runt huset och platonmatta eller isodränisolering mot grundmuren. Huset ligger i Smygehamn cirka 50 meter från havet. Marken innehåller mycket sten och verkar vara väl dränerande. Jag vill ju inte riskera att gräva upp runt huset med risk att det blir sättningar eller sprickor i väggen. Dessutom kanske det är helt onödigt arbete eftersom det aldrig tidigare har funnits en dräneringsledning och huset har stått i 150 år utan problem. Däremot kommer jag att ändra de fysikaliska förhållandena när jag börjar att renovera invändigt och isolerar golv.

Huset är ett en-och en halvplans stenhus. Det är utbyggt i tre omgångar med lite olika byggmetoder. Nedan beskriver jag de olika huskropparna och hur jag kommer att förändra inomhus.

Husdel 1. Äldsta delen från 1870.
Väggar av flintasten murat med kalkbruk. Grund av flintasten murat med kalkbruk. Kalkbruket innehåller en större del sand jämfört med vad det innehåller i dagens kalkbruk. Nivån på innergolvet ligger cirka 400 mm ovan mark. En del av huset har mullbänksgrund och en del har en oisolerad och oarmerad betongplatta. Jag borrade upp ett hål i mulbänksgrunden, under plankorna ligger småsten i nivå med undersida golv. Jag kunde inte känna någon dålig lukt och träet är i utmärkt skick. Däremot är det kallt och dragigt. I framtiden vill jag isolera golvet invändigt. Antingen behåller jag delen med mullbänksgrunden och isolerar med skumglas mellan golvbjälkarna och skumglas och betongplatta på övriga delen, eller så isolerar jag med cellplast över hela och gjuter en betongplatta. Vad tycker du?

Husdel 2:
Uppförd cirka 1920, tidigare fungerat som bageri. Idag är det inte uppvärmt. Jag ska senare isolera taket på denna del och använda det till bostad. Grundmur som sträcker sig 400 mm ovan mark, putsad sockel. Grundmuren är troligen gjuten av betong, dock med inblandning av större sten som ballast och inte lika hårt som dagens betong, troligtvis mindre andel cement jämfört med dagens betong. Grundmuren är 300 mm tjock. Väggar av 1-stens tegel murat och putsat med kalkbruk. Golvnivån här ligger bara någon decimeter ovan mark. Oisolerad och oarmerad betong direkt på mark. Här ska jag senare gräva ut och isolera med skumglas eller cellplast med en gjuten betongplatta. Vilket material tycker du?

Husdel 3:
Uppförd cirka 1935. Uppvärmd källardel under denna delen av huset. Grundmur av betong cirka 400 mm tjock. Dock inte lika hårt som dagens betong och med en del större sten som ballast. Gjutet betongbjälklag med ingjutna stålbalkar över källaren. Väggar av 1/2 + 1/2 stens tegel med luft emellan. Här har putsen släppt på sina ställen invändigt i källaren, känns ganska fuktigt där på sommaren. Här har jag funderat på om man ska gräva upp och montera isodrän. Men som sagt så är jag rädd för risken att gräva upp. I källaren finns inget organiskt material. Putsar man det och målar med en diffusionsöppen färg så kanske det räcker?

Under alla år som huset stått så har all ånga från marken kunnat vandra fritt upp genom innergolven. Om jag nu isolerar golven invändigt med en diffussionstät isolering tänker jag att fukten istället kommer att leta sig upp i ytterväggarna. Fuktbelastningen blir kanske högre där då. Då kanske behovet av en tät grundmur ökar antingen med eller utan dräneringsledning?

Tacksam för synpunkter.

Svar:

Du tänker klokt när du ifrågasätter moderna material och dränering i ett hus vars grund fungerat väl i 150 år. Från byggnadsvårdssynpunkt skall man nog utgå från det som har fungerat bra och bygga vidare på det istället för att riskera en fungerande konstruktion med nya material. Kalla golv är vanligt i gamla hus och oftast beroende på konvektion under golvet på grund av att fyllningen har satt sig. Läs artikeln Isolering och snygga friser för en relativt enkel och effektiv åtgärd. Om det behövs vindtätning i klimatskalet är lerbruk ett utmärkt material.

För val av isoleringsmaterial finns hjälp i Energiboken. Där finns de flesta uppräknade i ett av kapitlen och man kan läsa om deras isoleringsförmåga, egenskaper och miljöbelastning. Cellplast kommer sällan i fråga eftersom den är miljöskadlig som produkt, giftig vid brand, har osäkra åldringsegenskaper och dessutom fungerar som oönskat ett tätskikt i äldre hygroskopiska konstruktioner. Även betong är tätt och dessutom stelt i ett gammalt hus som är lite elastiskt i sin konstruktion. Skumglas används ofta av ekobyggare och fungerar även om det inte är ett traditionellt material bra i äldre hus. Ofta gjuts det ett lergolv ovanpå som har väldigt bra egenskaper. Kontakta dina länsombud för mer rådgivning om lermaterial om du känner dig osäker.

Bom puts får man nog leva med i en gammal murverkskällare som är uppvärmd och oisolerad på utsidan. Det kallas offerputs och det skonar murverket från saltvittring. När du putsar är det klokt att använda kalkputs som offerputs och som du säger måla med diffusionsöppen färg. Sänkt temperatur minskar fuktvandringen.

Meny

Innan du frågar

Ställ en fråga (gammal)

Anmälan Byggnadsvårdsläger

    OBS! Lägret i Näverkärr är nu fullt.
  • OBS! Lägren kan i de flesta fall tillgodose kost vad gäller allergi eller vegetarisk mat, men inte alltid specifika dieter. Var noga med att ange vad du har för matpreferenser så att lägret kan ta ställning till om det går att ordna.
    Observera att du behöver vara medlem i föreningen för att kunna delta på något av våra läger. Här kan du läsa mer om medlemskapen: https://byggnadsvard.se/medlem/medlemskap
    Här godkänner du att bilder som tas på lägerdeltagarna kan komma att användas av Svenska byggnadsvårdsföreningen i marknadsföringen för byggnadsvårdslägren. Marknadsföringen innefattar bland annat hemsida, sociala medier och tidningen Byggnadskultur. Att godkänna är frivilligt, men vi är tacksamma för alla möjligheter att kunna sprida byggnadsvården i våra kanaler.

LÄGG TILL DITT ARRANGEMANG

april 2020
Inget evenemang hittades!
Visa fler