Vi håller på att bygga ut vårt 1800-talstorp och vill göra utförandet så tidstroget som möjligt. Frågan gäller innerdörrar i ett torp kring mitten av 1800-talet. 1. Vad var typiskt bredd på innerdörrar (dörrbladet)? 2. Typisk spegelindelning?
Svar:
Till karaktären i ett äldre torp hör att man ofta återanvände material och standardmått existerade inte i dagens mening. Det var normalt lågt i tak och trösklarna var höga eftersom det understa timmervarvet höll ihop långsidans ytterväggar. Därför blev dörrarna också låga men samtidigt ganska breda till boningsrummen, upp till 85 cm var inte ovanligt. Man kan ibland hitta dörrar från äldre hus på gården på vindar och i uthus som kan ge vägledning eller rentav återanvändas en gång till. Mitten av 1800-talet var en brytningstid, före dess var tillverkningen mer hantverksmässig och träet handhyvlat. Den vanligaste dörren var den halvfranska typen med infällda speglar och den vanligaste spegelindelningen ända från 1700-talet var tre speglar av vilka den översta brukar vara störst, den understa näst störst och den mellersta minst. Tidstypiska detaljer är franska gångjärn med runda knoppar och utanpåliggande kammarlås med vred och nyckel. Då kammarlåsen satt utanpåliggande var dörrbladen tunna, ej mer än 3,5 cm. Senare under 1800-talet kom infällda lås (inledningsvis med posthornstrycken) och därmed tjockare dörrar, upp till 4,5 cm. Efter sågverkstidens inbrott under senare delen av 1800-talet förekom fler speglar, maskinhyvlat virke och ökad standarisering.
Stephan har det övergripande ansvaret för föreningens förvaltning och arbetar nära styrelsen, redaktionskommitté och externa samarbetspartners.
