Diskreta installationer i känsliga miljöer

Exempel på rökdetektor i ett rum med skyddade ytskikt. Branddetektorn, till höger i bild, sitter monterad på en egen arm för att undvika att göra åverkan i taket. Den är batteridriven för att slippa kabeldragning. FOTO: AIX

Rökdetektorer, utrymningsskyltar, handbrandsläckare och nödbelys­ningsarmaturer är nödvändiga installationer i många byggnader. Vad finns det för möjligheter att göra en byggnad säker för de som vistas där, utan att förstöra de kulturhistoriska värdena?

Det starkaste skyddet av en byggnad är byggnadsminne. I bestämmelserna för ett byggnadsminne kan enskilda rum vara skyddade. Exempelvis kan det finnas värdefulla ytskikt där inga infästningar får göras.

Brandskydd handlar ytterst om person­säkerhet. För att exempelvis utrymningen ska fungera finns det krav på vissa installationer i byggnader. Dessa komponenter kan ofta upp­levas som förfulande i en känslig kulturmiljö.

I den här artikeln visas exempel på hur man på ett kulturhistoriskt acceptabelt sätt kan uppfylla de bestämmelser som finns.

Larm

Två typer av larm finns för brandskydd ­– brandlarm och utrymningslarm. Vissa lokaler har krav på att bägge typerna ska finnas, så­som större kyrkor och restauranger. Andra lokaler har enbart krav på utrymningslarm, bland annat hörsalar och teatrar.

Ett rum fullt av installationer. Bilden visar en passage i Gamla Riksarkivet. Utrymmet är klassat som att ha ett lägre kulturhistoriskt värde. Därför har man valt att samla flera brandskyddsinstallationer här. I taket sitter en rökdetektor. Ovanför dörren en röd blixljuslampa som är kopplad till utrymningslarmet. Bredvid den en genomlyst utrymningsskylt. Till höger om dörren en skylt för brandsläckningsutrustning samt en handbrandsläckare. Mellan skylten och brandsläckaren sitter en röd dosa för manuell utlösning av brandlarmet. På korridorväggen till höger syns en brandlarmstablå som visar alla larmade rum i tabellform och var i byggnaden ett larm har utlösts. Längst ned sitter en hållare med en insatspärm. Pärmen används av brandkåren vid utryckning och är en orienteringshandling om hela byggnaden och brandskyddssystemen. FOTO: AIX

Utrymningslarmet ska ge information till personer i en byggnad så att de kan påbörja utrymning. Utrymningen kan göras på grund av brand, men det kan också finnas andra skäl såsom gasutsläpp, syrebrist, bombhot eller annan fara.
Brandlarmets funktion är att upptäcka och reagera på brand. Brandlarmet ska upp­täcka en brand så tidigt att man kan ta till åtgärder för att släcka den.

Eftersom varm luft stiger ska alltid detek­torerna som slår larm sitta högt, helst i tak. Vanligast är rökdetektorer.
I miljöer där man inte vill att detektorerna ska synas kan en så kallad samplingsdetek­tor användas. Den samlar kontinuerligt in och analyserar luft via ett rörsystem, från rummen som övervakas. Detektorn reagerar på ämnen som kan finnas där en brand håller på att uppstå eller där det finns brandrök.

En annan typ av detektor som kan passa i kyrkor och ljusgårdar är linjedetektorn; röken bryter en laserstråle som aktiverar brandlarmet.
Boverkets byggregler (BBR) hänvisar till standarder för larm. Följer man regelverket får man en väl dokumenterad och beprövad lösning. Enligt standarden så gäller exempel­vis att det ska finnas minst en detektor per 100 m2, och avståndet från rökdetektor till vägg ska vara minst 0,5 m.
Är det av antikvariska skäl svårt att uppnå standarden, kan man i vissa fall placera detek­torerna på annat sätt till exempel på en ställ­ning (se bild). I vissa bygg­nader är de antikvariska kraven så strikta att man inte kan placera detektorer i tak eller på väggar. I Skokloster slott får exempelvis ing­enting skruvas fast. Där placerades istället rökdetektorer på en ställning på några skåp.

Brandlarm och utrymningslarm har krav på säkerhet vid strömavbrott. Därför ska kablar som strömförsörjer larmet placeras där det är detekterat eller sprinklat. I annat fall ska kablarna vara brandklassade. Ett alternativ är att välja sladdlösa rökdetektorer med inbyggt batteri.

Ett sätt att gömma nödbelysningen är att bygga in den i befintliga armaturer. I vissa fall har man även byggt in den i ledstänger i trapphus.

Ett problem med detektorer i rum med mycket hög takhöjd är att de ska vara åt­komliga för service. I många kyrkor sitter rökdetektorerna fast i snören så att man kan hissa ner dem för kontroll. Det är lämpligt att om möjligt dölja snörena, exempelvis ge­nom att dra upp dem på vinden för att de inte ska bli för markanta i rummet. Utrymningslarm har inte samma typ av placeringskrav som brandlarmet. För utrym­ningslarmet gäller att donen ska placeras på sådant sätt att hörbarheten är tillfredsställande.

Dold nödbelysning. Före detta Statens bakteriologiska laboratorium, Solna, som numera är ombyggt till hotell. Hela atriet används som utrymningsväg med handbrandsläckare på väggarna och nödljusbelysningen inmonterad i befintlig armatur. I taket sitter snörupphängda detektorer. FOTO: AIX

Nödbelysning

Nödbelysning är ett krav i trapphus till bygg­nader som är högre än 8 plan och i alla bygg­nader med samlingslokaler eller som används som hotell. Nödbelysningens syfte är att underlätta utrymning även vid strömavbrott. Den kan drivas med batteri eller med ett centralt reservkraftsaggregat.
När det finns ett centralt reservkraftsag­gregat, krävs brandsäker kabel. Tidigare har det varit krav på att brandsäkra kablar ska vara röda. Numera anges istället att »kabel ska ha röd mantel, såvida inte estetiska skäl (…) innebär att annan färg är nödvändig«.
I många fall passar röda kablar dåligt in i skyddade miljöer.

Ett sätt att gömma nödbelysningen är att bygga in den i befintliga armaturer. I vissa fall har man även byggt in den i ledstänger i trapphus i trapploppet.

Exempel på utrymningsskyltning. Det till vänster är ett sämre alternativ i den känsliga miljön. Bilden i mitten visar ett varsamt alternativ, med en batteridriven skylt som står på golvet. Skyltens läge kan markeras i golvet för att veta dess placering, som markeringen för handbrandsläckare på bilden längst till höger. Den här typen av utförande innebär ett avsteg från standardplaceringen men kan ändå godkännas i känsliga miljöer. FOTO FRÅN VÄNSTER: FOTO:JONAS DAHLIN. HÄMTAD FRÅN HTTP://KYRKORISKANE.JONASD.SE, STAFFAN BENGTSSON, AIX

Utrymningsskyltar

För att man snabbt ska hitta utrymningsvägar behövs enligt BBR belysta eller genom­lysta skyltar, så kallade vägledande marke­ringar. Krav på detta finns i de flesta publika lokaler. Skyltarnas utformning framgår av BBR:s allmänna råd, men det finns också möj­ligheter att frångå standardutformningen.

Det saknas exakta regler för hur långt av­ståndet till närmaste skylt ska vara. I BBR framgår att skyltar bör vara placerade vid riktningsförändringar, förgreningar eller lik­ nande. Skyltarna bör också vara placerade så att man bara behöver gå en kortare sträcka för att se dem. Skyltarnas placering bör visa tydligt var utrymningsvägarna finns, exem­pelvis över en dörröppning eller hängande från innertaket.
Skyltar kan utföras i olika storlek. Det krävs mindre skyltar för små utrymmen där man alltid är nära en skylt.

BBR anger även skyltarnas ljusstyrka som ett kontrastvärde mellan omgivningen och skylten. I mörkare delar av en byggnad kan en lägre ljusstyrka på skylten ändå ge till­räcklig vägledning. Det är tillåtet att ha en mer dämpad skyltbelysning när hela belys­ningen av en lokal är låg, exempelvis i en teater­ eller biosalong. Man kan också tänka sig att ha dämpade skyltar som tänds upp av ett aktiverat brandlarm.
Som ett komplement finns efterlysande skyltar, vilka är självlysande. Dessa lyser oftast mindre än en genomlyst skylt, men syns bra exempelvis vid strömavbrott.

Handbrandsläckare

Handbrandsläckare behöver inte vara röda, de finns numera i ett flertal färger. I ett rum med känsliga ytskikt, kan handbransläckaren stå på ett eget stativ.

Det finns inga krav på handbrandsläckare i BBR. Det finns dock krav i Lagen om skydd mot olyckor (LSO), där det anges att fastig­hetsägare och nyttjanderättshavare i skälig omfattning ska tillhandhålla släckutrustning. Råd i brandskyddsböcker anger att avståndet till närmaste släckutrustning inte bör över­stiga 25 m. Detta gäller alla byggnader.

Tidigare fanns krav på att handbrand­släckare skulle vara röda. Detta krav finns inte kvar, men det är ändå rekommenderat att om möjligt välja rött för att det syns bra.

För att hindra stöld av handbrandsläckare, rekommenderas att de hängs upp på vägg. I särskilt värdefulla lokaler kan de stå löst på golvet, på specialbyggda stativ.

För personantal­skyltar finns inga krav på utformning, utan man kan välja utförande efter vad som passar i miljön.

Utrymningsplaner

För att underlätta utrymning anordnas ofta utrymningsplaner. Föreskriften om arbets­platsens utformning (AFS) ställer bland annat krav på utrymning för arbetstagare. Kraven kan vara högre än de i BBR, exempel­vis när det gäller utrymningsplatser. AFS om­fattar alla lokaler där det finns arbetstagare vilket i princip innebär de flesta byggnader som inte är bostäder.

Skylt med uppgift om högsta antal personer i en lokal kan utformas på olika sätt. FOTO: WWW.SKYLTSHOP.SE Piktogram som symboliserar brandskyddsutrustning, handbranssläckare och utrymningsvägar. FOTO: ARBETSMILJÖVERKET AFS 2008:13

Angående utseende på en utrymningsplan hänvisar både BBR och AFS till svenska stan­dard »SS 2875« men det finns även möjlighet till alternativ utformning. Utrymningsplaner i publika lokaler är i huvudsak till för dem som ska hjälpa till vid utrymning, det vill säga personal eller motsvarande. Planerna behöver därför inte vara placerade så att alla tillfälliga besökare i byggnaden ser dem. Brandskyddskonsult och arkitekt kan ge­mensamt besluta om placering som så långt möjligt inte stör de antikvariska värdena.

Personantalskyltar

Enligt BBR ska det i samlingslokaler finnas skyltar som anger det största antalet personer som samtidigt får vistas i lokalen. Skylt ska finnas för att påminna tillfällig personal eller till exempel ordningsvakter om lokalernas begränsningar. Inga krav på utformning finns, utan man kan välja utförande efter vad som passar in i miljön. Skylten behöver inte sitta på vägg, utan kan också vara monterad på en stolpe.

Staffan Bengtson och Viktor Wahlsten, brandskyddskonsulter vid Brandskyddslaget, Johan Engström och Johan Rittsel, byggnadsantikvarier samt Anders Rosenberg, arkitekt vid AIX Arkitekter. johan.engstrom@aix.se, viktor.wahlsten@brandskyddslaget.se

Antikvariska krav på byggnader ställs ibland mot krav på brandskydd och personsäkerhet. Med hjälp av artikelförfattare från Brandskyddslaget och AIX Arkitekter kommer Byggnadskultur under några nummer framöver att uppmärksamma de krockar som kan uppstå, och beskriva exempel på lösningar som finns för att få ett bra brandskydd i kulturbyggnader.

Meny

Innan du frågar

Ställ en fråga (gammal)

Anmälan Byggnadsvårdsläger

  • OBS! Lägren kan i de flesta fall tillgodose kost vad gäller allergi eller vegetarisk mat, dock ej specifika dieter).
    Observera att lägret blir billigare med ett medlemskap (dock ej för trädgårdslägret som redan är nedsatt i pris).
    Här godkänner du att bilder som tas på lägerdeltagarna kan komma att användas av Svenska byggnadsvårdsföreningen i marknadsföringen för byggnadsvårdslägren. Marknadsföringen innefattar bland annat hemsida, sociala medier och tidningen Byggnadskultur. Att godkänna är frivilligt, men vi är tacksamma för alla möjligheter att kunna sprida byggnadsvården i våra kanaler.

LÄGG TILL DITT ARRANGEMANG

april 2020
maj 2020
juni 2020
Inget evenemang hittades!