Tycker du att det är svårt att välja isoleringsmaterial? Det är du inte ensam om. Varis Bokalders guidning genom isoleringsdjungeln visar att det handlar om mer än värme. Artikeln är ett kortat utdrag ur Byggnadsvårdsföreningens och Energimyndighetens kommande bok om energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefull småhusbebyggelse.
2011
Isoleringsmaterial från A till W
Ett isoleringsmaterials främsta egenskap är dess dåliga värmeledningsförmåga. Denna mäts i W/mK (watt per meter Kelvin) och kallas även för lambdavärdet (λ). Ju lägre λ-värde desto sämre värmeledningsförmåga men desto bättre isoleringsförmåga!
De lambdavärden som anges nedan bör tas med en nypa salt då olika källor anger olika värden för olika material. Det beror dels på fabrikat, dels på att isolerförmågan påverkas av fukthalt och densitet.
Det så kallade u-värdet är ett (teoretiskt) värde på en konstruktions isolerförmåga och är lambdavärdet dividerat med tjockleken. Enheten är W/m2K. Alla procentsatser som anges avser viktprocent. Värdena för koldioxidutsläpp (CO )per kg producerat material är hämtade från österrikiska IBO (Österreichishes Institut für Baubiologi und ökologie) i Wien.
Lyft för Nossebro att blicka bakåt
Hus med fasader av mexitegel och eternit, skyltfönster med teaksnickerier och tidstypiska entréer med höganäsklinker är en vanlig syn i Nossebro. Denna karaktär vill kommunen värna om och marknadsföra i projektet »Retro Nossebro«. A M Alströmer är projektledare och berättar här om lyftet för Nossebro.
När Falun blev rött igen
I mitten av 1970-talet hade den stora rivningsvågen i Falun nått sin kulmen. Den äldre bebyggelsen fick en chans att överleva och nya hus började byggas mer i harmoni med stadens karaktär. 26 år senare blev Falun världsarv. örjan Hamrin var med på hela resan och berättar här om vändpunkten – Byggnadsvårdsåret 1975.
Nya Masthugget i nya färger?
Nya Masthugget i Göteborg är ett bostadsområde med över tusen lägenheter byggt i slutet av 1960- talet sedan den äldre bebyggelsen på Stigbergets sluttning rivits. Nu planeras en ommålning av fasaderna, något som även påverkar stadsbilden då området syns från många håll i Göteborg. Sanja Peter resonerar här kring frågan om hur vi bedömer och tar tillvara senare tiders bebyggelse.
1980-talets robusta charm
Stenstaden har verkligen fått en renässans, och det arbetas hårt för att miljonprogrammet i förorterna ska tas tillvara – men hur är det med 1980-talets flerbostadshus? Maria Lorentzi, länsombud och antikvarie på Stockholms stadsmuseum har tittat närmre på sitt eget bostadsområde och hittat influenser och kvaliteter som vi kanske inte ens bygger idag!
Med individualismen som ledstjärna. 1970-talets kataloghus då och nu
Trots förstukvistar och blyspröjsade fönster betraktades 1970-talets kataloghus som traditionslösa av samtidens byggnadsvårdare. Men hur ställer vi oss nu när de har några år på nacken och knackar på vår dörr? Vet vi vad de är uttryck för? Ser vi deras värden? Vill vi bevara dem? Och kommer vi att måna om de »rätta« materialen, undrar Martin åhrén på Upplandsmuseet.
Pensionat med innanfönster – historien om Villa Sjötorp
Att njuta av årsringarna i sitt eget gamla hus är en sak, men hur är det om man vill bedriva näringsverksamhet i en byggnad med tydliga ålderstecken? Kan hotell- och restaurangbesökare uppskatta kvaliteterna, eller ser de bara skavanker i det gamla? För Ellika Mogenfelt var patina aldrig en del av affärsidén, för någon sådan fanns inte när hon övertog släktens enorma villa i bohuslänska Lyckorna. Idag driver hon en av Sveriges mesta intressanta pensionat och restauranger, och det i ett hus där tidens spår hanteras med stor varsamhet.
Fönsterrenovering i stenstaden
I Göteborg finns norra Europas största och bäst bevarade stenstad från perioden 1870–1920. Många hus i området har farit illa av dåliga restaureringar och ombyggnader, men bland fastighetsägare och bostadsrättsföreningar har intresset för att bevara de gamla träfönstren ökat under senare år. Sofia Larsson och Roger Karlsson berättar om sina erfarenheter av fönsterrenovering i stenstaden och ger råd till dem som planerar omfattande renoveringsinsatser.
Nya fönster mot Paris
Med sina 40 studentrum är Svenska studenthemmet i Paris ett av de minsta husen i campusområdet Cité Universitaire. Samtidigt är det ett av de mest kulturhistoriskt och arkitektoniskt intressanta. Huset påminner om ett dockhus; det är högt och smalt och fasaderna stramt 1930-talsklassicerande. I de djupa fönsternischerna har många svenska studenter suttit och begrundat den parisiska himlen. Här berättar arkitekten Maria Ihrefors om arbetet med att varsamt renovera byggnadens gamla fönster, och på samma gång öka boendekomforten.
