Torpet består av ett rum och kök, där köket har en yta av 7,5 m². I köket finns en järnspis och bakugn. På motsatta sidan av murverket finns en öppen spis i rummet. Någon gång (ev. tidigt 1900-tal) har en veranda påbyggts. Så länge som torpet var bebott året runt värmde murverket via sin strålning upp utrymmet mellan berget och golvbräderna troligen så att fukt hölls borta.
I modern tid har huset fungerat som sommarstuga med sporadisk uppvärmning och då har troligen fukt och förruttnelseprocessen påbörjats. Som en konsekvens av detta behöver jag byta och lägga in nytt golv.
Så det gamla trägolvet har jag nu tagit bort och fram kommer två golvbjälkar av gammal fin dimension och mellan reglarna och yttervägg samt mot murverket är ”isoleringen” i form av stenar, gammalt spån från formanpassning av bjälkarna mot berget och en jord/sandblandning. Fyllningen har legat ända upp till undersidan av golvbrädorna.
Hela huset står alltså på berg med en forma av torpargrund där syllar vilar på stenar. I köket finns fyra golvreglar. En längst en yttervägg, en längst murbruks/spishällen och två däremellan. Jag har nu tagit bort all ”isolering”/fyllnadsmassa och blottlagt berget. På vissa ställen vilar golvreglarna direkt på berget och är uthuggna för att följa bergprofilen. Troligen för att inte komma för högt. Min vilda gissning är att golvet kanske från början var jordstampat? Även reglarna är rätt ruttna. Så fyllnadsmassans höjd från berget till ovansida golvregel varierar över ytan mellan mindre än 10 cm upp till 100 cm. Djupast är det mot den vidbyggda farstun.
Står nu i begrepp att bygga upp från berget så att nya reglar kan läggas in och nytt furugolv läggas på. Men är osäker på vilka olika moment som skall till för denna återuppbyggnad. Där det fortfarande, mot farstun, finns jord att ytterligare gräva ut, har jag stoppat på ca en meters djup. Vad jag inte vet är om det över allt först skall läggas en markduk eller liknande för att sedan i det djupa delarna fyllas upp med makadam (tvättad?). Min tanke är att sedan gjuta med EPSCement som isolerar bra och i denna lägga tryckimpregnerade reglar på c/c 40 cm som gjuts fast. Vet inte om reglarna skall svepas in i ev. tjärad papp eller plast eller kan ligga fritt. Kan jag gjuta med EPSCement ända upp till golvreglarna ovankant. Skall istället markduken ligga på ovansidan makadammen och direkt på berget där det inte finns makadam. Krävs någon ytterligare form av fuktisolering tro?
Svar:
Att ha en kall bergknalle 10 cm under golvet är inte optimalt och det är svårt att få en fuktsäker konstruktion i detta fall. Om man någon gång har haft täta mattor eller färgskikt på ett sånt golvet så var nog hållbarheten begränsad. Men en fördel i hus med mullbänksgrund var att det var relativt enkelt att byta hela eller delar av golvet eftersom golven gjordes utan infästning i timmerstommen eller grunden, Man demonterade helt enkelt golvlister och skurklossarna under dörrfodren och kunde då komma åt hela golvkonstruktionen som bestod av reglar i mark och golvtiljor fram till väggarna. Ibland räckte det med att vända golvplanken och kanske byta någon regel. Denna traditionella princip kan man fortsätta hur länge som helst och idag behöver man inte vänta tills dålig lukt avslöjar skador utan man kan mäta luftfuktigheten med hygrometer med jämna mellanrum. Om fyllningen mellan golvreglarna var lera så hade konstruktionen så bra egenskaper som möjligt under omständigheterna.
Från ett byggnadsvårdande perspektiv finns viss kritik mot de föreslagna åtgärderna: Kondens uppstår vid avkylning av varm och fuktrik luft, en företeelse som man tyvärr inte kan plasta bort. EPS-cement är något isolerande men är inte särskilt miljövänligt och dessutom innebär det en helt stel konstruktion i gammalt hus som skall kunna röra sig med årstidsväxlingar. Och slutligen skall man inte använda tryckimpregnerat trä i bostäder. Om man vill byta golvkonstruktion finns nya material som är reversibla som till exempel skumglas. Även om vi inte har 100-åriga erfarenheter av detta material så är det möjligt att någon gång byta utan att påverka den traditionella grundkonstruktionen.
Rådgör med en erfaren byggnadsvårdare på plats, du hittar dem via dina länsombud.
Stephan har det övergripande ansvaret för föreningens förvaltning och arbetar nära styrelsen, redaktionskommitté och externa samarbetspartners.
