Byggplaner och medborgarinflytande – så fungerar det

Som svensk medborgare har du enligt lag rätt till insyn och möjlighet att framföra dina synpunkter kring kommunernas byggplaner. Men hur fungerar det i praktiken? Reglerna är snåriga och kan vara svåra att tolka. Kristina Berglund reder ut de viktigaste begreppen kring PBL och medborgarinflytande.

Ibland byggs modeller i samband med detaljplaneringen för att tydligt visa hur projektet är tänkt. På bilden syns modell för kvarteret i hörnet Storgatan/ Fredsgatan i Örebro, 1967. Foto: ÖrebroKuriren, Örebro länsmuseum.

1 Hur planeras kommunens framtidsbild?
Översiktsplanen visar den långsiktiga inriktningen för markanvändningen i hela kommunen – lägen för bostäder, centrum och arbetsplatser, hur riksintressen ska tillgodoses, vilka grönområden som ska sparas, var vägar ska dras, med mera. översiktsplanen ska vara aktuell och vägledande för kommunens utveckling, men är inte juridiskt bindande. För delar av kommunen, till exempel en stadsdel eller ett nytt område, finns det ibland fördjupade översiktsplaner.

2 Hur startar ett byggprojekt?
Kommunen eller en byggherre tar oftast initiativ till de enskilda byggprojekten. när förutsättningarna är klarlagda och projektet börjar ta form prövas det i ett förslag till detaljplan för att fastlägga bebyggelsens ändamål, läge, omfattning, hushöjder, etc.

VÄNSTER: Detaljplanekartan visar med beteckningar och gränslinjer hur marken ska användas. Nobel Center i Stockholm, 2016. MITTEN: Översiktsplan för Stockholm. HÖGER: Ofta biläggs en illustrationsplan till den formella detaljplanen. Lomma hamn, 2004.

3 Var kan jag ta del av pågående planer?
De flesta kommuner visar pågående översikts- och detaljplaner på sin hemsida, förutom att de ställs ut offentligt. Här kan du ta del av planbeskrivning och plankarta och ofta även planeringsunderlag.

4 Hur sker planprocessen?
Såväl översikts- som detaljplaner ställs ut och skickas på remiss under två skeden – först samråd och därefter granskning, då synpunkter från samrådet arbetats in i förslaget. Enklare detaljplaner hanteras med standardförfarande. Mera komplexa detaljplaner hanteras med utökat förfarande och ska kungöras i ortstidning vid planstart. Efter samråd och granskning antar kommunen översikts- eller detaljplanen, vilket innebär att kommunens tagit ett slutligt beslut. Detaljplanen kan till skillnad mot översiktsplanen överklagas. Efter avslutad planprocess vinner detaljplanen laga kraft och blir då juridiskt bindande.

Stadsplanering à la 1967. Dåvarande kommundirektör Helge Harsbo ser över kommande byggprojekt i Nora. Foto: Örebro Kuriren, Örebro länsmuseum.

5 När kan jag framföra synpunkter?
Ofta inleds dialogen med allmänheten genom att översikts- eller detaljplanen presenteras på ett offentligt möte. Kommunen ska ge invånarna tillfälle att framföra synpunkter. när det gäller detaljplanen är det i första hand fastighetsägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och boende inom och i direkt närhet till planområdet som ska få tillfälle till yttrande. Alla, även utanför kretsen av direkt berörda, har dock rätt att framföra synpunkter både vid samråd och granskning. Ju tidigare du yttrar dig desto större möjlighet har du att påverka. Vid standardförfarande måste du yttra dig vid samrådet eftersom granskningen kan uteslutas om inga synpunkter framförts vid samrådet. Skriv ditt yttrande kortfattat och tydligt!

6 Hur hanterar kommunen synpunkterna?
Kommunen sammanfattar och kommenterar inkomna synpunkter under de båda skedena för både översikts- och detaljplaner i en samrådsredogörelse respektive ett utlåtande. För detaljplaner med standardförfarande bemöts synpunkterna från båda skedena i utlåtandet. Handlingarna läggs sällan ut på hemsidan på grund av personuppgiftslagen men du kan alltid begära att få ta del av dem, exempelvis per mejl.

Så här kunde en bygglovsansökan se ut i början av förra seklet. 1904 inlämnades denna handskrivna ansökan in till Danderyds stadsbyggnadskontor. Författare var Alf Wallander och bygglovsansökan gällde Villa Gärdsgården. Foto: Wikimedia.

7 Vem får överklaga detaljplaner?
Endast sakägare – alltså fastighetsägare, m fl, inom eller nära planområdet – får överklaga detaljplaner. Ett villkor är att man yttrat sig över planförslaget senast vid granskningen. Även miljöorganisationer som uppfyller villkoren för talerätt och som bedömer att detaljplanen medför en betydande miljöpåverkan får överklaga. Överklagande sker först till mark- och miljödomstolen och därefter till Mark- och miljööverdomstolen, vilket dock kräver prövningstillstånd.

8 Kan jag överklaga ett bygglov?
Byggnadsnämnden är skyldig att bevilja bygg- och rivningslov som inte strider mot detaljplan. I vissa fall, till exempel om ansökan avviker från detaljplan, ska grannarna få möjlighet till yttrande. De har också rätt att överklaga lovbeslutet.

Ta tillvara lokal kunskap

Om invånarna tycker att kommunen bedriver exploatering i strid med lagstiftningen och utan att beakta kulturmiljö- och naturintressen är det en god idé att samla krafterna genom att bilda en lokal miljöorganisation. Här kan invånarnas kunskap tas tillvara och medborgarinflytandet underlättas. Har du frågor är du välkommen att höra av dig till Svenska byggnadsvårdsföreningens länsombud som ger dig svar eller slussar dig vidare till rätt person. Kontaktuppgifter till länsombuden hittar du längst bak i tidningen och på www.byggnadsvard.se

Protester räddade kulturarv

Orört riksintresse – tack vare engagerade uppsalabor. Foto: Kristina Berglund.

Visst kan det löna sig att protestera! Ett bra exempel på det är kvarteret Seminariet i Uppsala.
Kvarteret Seminariet ligger inom riksintresset för Uppsala stad; en unik välbevarad miljö från början av 1900-talet med vackra byggnader i nationalromantisk stil och med en artrik trädgård som anlades i undervisningssyfte.
Här ville kommunen och ett byggföretag bygga 220 lägenheter i 5–7-våningshus i en stor del av trädgården. Projektet möttes av kraftig kritik från Uppsalaborna genom yttranden under planprocessen, artiklar i lokalpressen och protestmöten. De huvudsakliga invändningarna var att det strider mot riksintresset att för alltid förstöra den oförvanskade helheten i den kulturhistoriskt mycket värdefulla miljön samt att trädgården behövs som stadsdelspark.
Kommunen lät sig dock inte påverkas utan antog detaljplanen. Föreningen Vårda Uppsala (som just då genom en dom i mark- och miljö- domstolen fått talerätt som miljöorganisation i samband med ett annat
planärende) samt berörda sakägare överklagade kommunens beslut. Länsstyrelsen bemötte överklagandet genom att i och för sig hålla med om den stora skada på riksintresset som projektet skulle medföra, men menade – i motsats till bedömningen av sina egna experter – att »skadan – om än med viss tvekan – inte kan anses vara påtaglig på riksintresse-området i sin helhet«.
Länsantikvarien, länsarkitekten och ytterligare en tjänsteman visade dock civilkurage genom att reservera sig mot landshövdingens beslut. Länsstyrelsens beslut överklagades till mark- och miljödomstolen som upphävde detaljplanen. Kommunen överklagade då beslutet till Mark- och miljööverdomstolen, som i likhet med lägre instans ansåg att riksintresset påtagligt skulle skadas om projektet genomfördes varför den slutliga domen blev att detaljplanen upphävdes.
Till många Uppsalabors stora glädje avvärjdes således hotet mot det vackra och kulturhistoriskt värdefulla kvarteret!

Kristina Berglund, arkitekt sar/Msa och vice ordförande i svenska byggnadsvårdsföreningen. kristina.berglund@byggnadsvard.se

LÄS MER!

Plan- och bygglagen, PBL, är omfattande och tar lång tid att sätta sig in i, men i kapitel 2–5 samt 9 hittar du lagreglerna om planprocesser, bygglov och medborgarinflytande. På Boverkets hemsida hittar du också en utmärkt handbok om plan- och bygglagen:
www.boverket.se/pblkunskapsbanken

Meny

Innan du frågar

Ställ en fråga (gammal)

Anmälan Byggnadsvårdsläger

  • OBS! Lägren kan i de flesta fall tillgodose kost vad gäller allergi eller vegetarisk mat, dock ej specifika dieter).
    Observera att lägret blir billigare med ett medlemskap (dock ej för trädgårdslägret som redan är nedsatt i pris).
    Här godkänner du att bilder som tas på lägerdeltagarna kan komma att användas av Svenska byggnadsvårdsföreningen i marknadsföringen för byggnadsvårdslägren. Marknadsföringen innefattar bland annat hemsida, sociala medier och tidningen Byggnadskultur. Att godkänna är frivilligt, men vi är tacksamma för alla möjligheter att kunna sprida byggnadsvården i våra kanaler.

LÄGG TILL DITT ARRANGEMANG

januari 2020
mars 2020
Inget evenemang hittades!