När det gäller byggnadsvård har vi i Sverige mycket att lära från andra länder. Anna Samuelson, student på Byggnadsvårdsprogrammet, Högskolan på Gotland, har deltagit i en studieresa till Turkiet. Ett restaureringsprojekt i Istanbul imponerade speciellt.
I november 2005 gjorde jag tillsammans med min klass på Byggnadsvårdsprogrammet vid Högskolan på Gotland en studieresa i Turkiet. Den gick ut på att studera hur man arbetar med byggnadsvård i andra länder och på att främja kunskapsutbyte. Resan avslutades i Istanbul. Ett av besöksmålen där som gjorde stort intryck var distrikten Fener och Balat, där en grupp unga arkitekter utför upprustningar av byggnadsbeståndet i dessa mycket fattiga och slitna kvarter. Arbetena ingick i ett EU-projekt. När vi kom till Istanbul hade vi redan varit i Turkiet i tio dagar och besökt många olika platser i städer och på landsbygden. Tidigt under resan gick det upp för mig att här fanns många kunniga restaureringsarkitekter och hantverkare som arbetar med vad vi skulle kalla traditionella metoder. Men vi hade också fått se en del tveksamma projekt. Stor kompetens finns i landet, men många gånger tycks den gå förlorad i ett tungrott system. Det var därför mycket upplyftande att få se det här projektet, där arkitekterna verkligen fick visa sin skicklighet. Och det var nog fler än jag som kände att det här arkitektkontoret skulle vara den perfekta platsen att få arbeta på!
Från överklassområde till fattigdistrikt
Fener och Balat är två stadsdelar belägna precis bredvid varandra på Istanbuls historiska halvö, med norra gränsen mot Gyllene hornet, viken från Marmarasjön som skär in i stadens europeiska del. Denna halvö är med på Unescos världsarvslista och här ligger många storslagna monument.
Men även enklare lämningar, som till exempel distrikten Fener och Balat, minner om stadens brokiga historia.
Fener var ända sedan den bysantinska tiden bebott av framförallt greker, Balat av judar. Under lång tid var detta Istanbuls överklassområden. Under 1900-talets andra hälft flyttade folk från Turkiets landsbygd till staden för att arbeta, och bosatte sig i Fener och Balat för de låga hyrornas skull. Många industrier har nu lagts ner och skapat stor arbetslöshet. Idag är Fener och Balat extremt fattiga distrikt. Det område som har valts ut för rehabiliteringsprojektet består av kvarter byggda enligt en tydlig rutnätsplan. På grund av jordbävningar och bränder härstammar många av husen här från förra sekelskiftet och ett flertal uppfördes under perioden 1930-50.
Rehabiliteringsprojektet i Istanbul
Arbetsgruppens högkvarter ligger strategiskt mitt i området. Vi besökare leddes uppför branta, smala trappor till ett litet, högteknologiskt rum på översta våningen. Där fick vi veta mer om distrikten och arbetena med dess ”rehabilitering”. Projektet heter ”Rehabilitation of Fener and Balat Districts Programme” och innefattar inte bara byggnadsrestaurering utan även bildandet av mötesplatser och system för avfallshantering. Meningen är att engagera de boende i området och ge välbehövda arbetstillfällen. Pengarna, sju miljoner euro, kommer från EU och lite drygt hälften av dessa används till restaureringarna. Byggnaderna är i mycket dåligt skick, en del av dem står i ruiner. 26 hus har valts ut för restaurering i den första etappen. Urvalet baseras på arkitekturhistoriska faktorer, men också på sociala. I projektet prioriteras hus där ägarna själva saknar medel för nödvändiga reparationer och underhåll. Ett annat viktigt kriterium i urvalet är att ägarna ska ha bott i området under lång tid och att de planerar att stanna där. Detta för att undvika ekonomisk spekulation i distrikten och för att husen inte ska säljas så fort restaureringen är färdig.
Restaureringsarbetena ger stadsdelen ett bättre rykte och dess popularitet ökar, förhoppningsvis utan att de som bor där nu drivs därifrån. Projektets upplägg visar en medvetenhet om denna risk, som man försöker motverka. I stället för att riva fattiga områden och bygga nya hus, som man gjort och gör på så många ställen, tar man här vara på de kulturhistoriska värdena samtidigt som man förbättrar levnadsstandarden för invånarna. Områdets läge i världsarvet gör naturligtvis att kraven på bevarande är högre, men även på andra ställen kunde säkert det här receptet fungera.
Förebild för andra
I Fener och Balat har man satt ribban högt när man restaurerar, både i fråga om principer och kvalitet på arbetena. Från förundersökning till underhållsplan är arbetena väl genomtänkta, enligt konstens alla regler. Genom att visa genomförbarheten i att arbeta så räknar man med att kunna fungera som förebild för fortsatta arbeten, både här och på andra platser.
Förutom arbetenas ambitiösa utformning och högt ställda ideal imponerades vi av den samhällstjänande inställningen. Det här kändes som byggnadsvård med en mening bortom det romantiska bevarandet vi ofta ägnar oss åt här!
Anna Samuelson
Student på Byggnadsvårdsprogrammet, Högskolan på Gotland
ansa003@hgo.se
1/2006
Är en oberoende, ideell förening som jobbar för skydda, vårda och bevara byggnader och bebyggelsemiljöer från alla tider. Det gör vi genom att skapa opinion, sprida och förmedla kunskap om byggnadsvård, beprövad byggnadsteknik och hållbart byggande.
