Moderna superladugårdar eller lantraskor på lösdrift? Jätteskördar eller närodlat och ekologiskt? Framtidsvisionerna för svenskt lantbruk pekar åt skilda håll men frågorna som ska lösas är desamma, skriver Anders Wästfelt: Hur ska jordbruket föda en allt större befolkning och samtidigt rädda klimatet?

 

De landskap vi möter på landsbygden i dag är av vitt skilda karaktärer. Från storskaliga spannmålsproducerande vidder till småskaliga museijordbruk i skogsbygderna.

För bara femtio, sextio år sedan var likheterna större än i dag, trots stora skillnader i naturförutsättningar och historia. I en allt mer globaliserad värld värderas jordbrukslandskapet från andra utgångspunkter än förr.

Vid den spannmålsproducerande gården ute på någon av våra slättbygder är frågan för dagen om man ska bygga en egen silo för att kunna sälja spannmål när priserna på världsmarknaden är gynnsamma. Och ska man samtidigt köpa en effektivare skördetröska som kan skörda 600 hektar – en areal som för 100 år sedan krävt mer än 100 hästar och lika många människor?

Vid museijordbruket slås samtidigt ängen för hand med lie, på betesmarken betar kor av lantras och de för länge sedan övergivna hamlade träden hamlas återigen. För bara trettio år sedan drevs dessa gårdar som självförsörjande familjejordbruk, i dag har de blivit kulturreservat.

Skillnaderna mellan dessa två ytterligheter är en effekt av strukturrationalisering, mekanisering och en uppdelning i synen på jordbruket och landskapets värden under efterkrigstiden. Under 1940-, 50- och 60- talen syftade jordbrukspolitiken till att rationalisera, specialisera och omarrondera jordbruket så att det kunde bedrivas i större skala av färre människor.

Ett reglerat jordbruk

Ännu på 40-talet var traktorer ovanliga på landsbygden, men på 70-talet fanns de i princip på varenda gård. Genom mekaniseringen kunde ett färre antal människor bruka en allt större areal vilket både möjliggjorde och var en förutsättning för urbaniseringen. De lantbrukare som fortsatte med jordbruk sågs som jämställda med industriarbetare, vilket uppnåddes genom nedläggningar och hopslagningar av gårdar samt genom prisöverenskommelser mellan lantbrukarna och staten.

Prisuppgörelserna är ett exempel på regleringar som var till gagn för de fåtal bönder som fick fortsätta, och gjorde att jordbruket blomstrade under det sena 60-talet och det tidiga 70-talet. Vilka jordbruk som fick fortsätta var en fråga för lantbruksnämnderna och inte för de enskilda bönderna. Trots ivern att rationalisera var så många som 60 % av gårdarna 1960 fortfarande på mellan bara två och tio hektar, vilket i dag är att betrakta som mycket små småjordbruk.

Miljörörelsens inflytande

I slutet av sextiotalet upplevde världen en rad miljöskandaler, där giftiga ämnen hade kommit ut i ekosystemen genom en alltför oförsiktig användning. Vissa djurarter höll på att dö ut då de inte kunde fortplanta sig och människor dog efter att ha hanterat skadliga bekämpningsmedel. Miljörörelsen kunde visa hur ekonomiska överväganden hade ställts före all miljöhänsyn. Miljöfrågorna blev akuta och placerades på såväl den politiska som vetenskapliga agendan, vilket kom att få avgörande konsekvenser för jordbruket.

Före moderniseringen av jordbruket uppstod mervärden som en bieffekt av ett ålderdomligt och arbetskraftsintensivt brukningssätt och några större miljöproblem uppfattade man inte. Den långt drivna rationaliseringen som genomfördes under 1950-, 60-, och 70-talen visade sig medföra en rad miljöproblem. Framför allt införandet av kemiska gödningsmedel och bekämpningsmedel i jordbruket visade sig ha en lång rad negativa effekter, som bland annat resulterade i övergödning av sjöar och vattendrag och en utarmning floran och fauna.

En reaktion på detta blev framväxten av det ekologiska jordbruket. I dag är inte längre landskapets värden en sidofråga, utan en egen politisk agenda som till viss del styr lantbruket genom ersättningar via EU.

Globala utmaningar

Sedan andra världskriget har jordbruket inte bara ändrats genom omstruktureringar, utan också gått från att vara en lokal och nationell angelägenhet till att bli en integrerad del av den globala ekonomin. Genom Sveriges avreglering av jordbruket 1990 och påföljande medlemskap i EU 1995 blev det svenska jordbruket föremål för en ny uppsättning styrningsmekanismer. Effekterna av detta ser vi i en ytterligare ökad omstrukturering de senaste två decennierna. I de centrala jordbruksområden har ofta ett tiotal gårdar slagits samman till en enda brukningsenhet, bebyggelsestrukturen är den samma som tidigare men brukningsorganisationen har ändrats i grunden.

Frågan om framtidens lantbruk har alltså blivit global och handlar i dag om hur man ska kunna föda en ökande världsbefolkning och samtidigt minska miljöbelastningen och klimateffekterna som jordbruket bidrar till.

Men även om vi lever i en allt mer globaliserad värld, skiljer sig jordbruket från andra marknadssektorer i samhället i och med att det är bundet till marken och därför blir föremål för begränsningar och beroenden som inte gäller i produktionen av andra varor.

Ändå är jordbrukssektorn i hög grad styrd av samma ekonomiska regler och förutsättningar som andra sektorer. Som en följd av den globala omstruktureringen och ökade transporter är livsmedelskonsumtionen i dag mindre beroende av lokala, ekologiska och klimatologiska förhållanden och styrs allt mer av faktorer som subventioner, global efterfrågan och kostnader för arbetskraft och transporter. Denna förändring har lett till en ökad diskrepans mellan lokala ekologiska förhållanden för hållbar produktion och mekanismer som formar produktion.

I framtiden kommer lantbruket återigen att få en ny betydelse, inte minst eftersom det är en av få verksamheter som kan bidra till att lösa globala miljöproblem istället för att förvärra dem. På lång sikt kommer det leda till att produktionsplatsen blir mer betydelsefull, men också att sambandet mellan god miljö och bra livsmedel blir tydligare.

Anders Wästfelt
Anders Wästfelt är docent vid Kulturgeografiska institutionen på stockholms universitet.”
anders.wastfelt@humangeo.su.se