fbpx

Betydelsen av kulturhistoriska världen

Kan inslag av kulturhistoriska värden i miljön göra oss glada och trygga och vara avgörande för att en miljö upplevs attraktiv? Lena Steffner visar på en metod och ett exempel som ger stöd för att svara ja på dessa frågor.

Vacker arkitektur, småskaligheten och fasadernas färger var de faktorer som i första hand påverkade deltagarna. FOTO: EMMA NILBORN OCH FRIDA NÄSMAN

Med hjälp av Meerci ™ som är en vetenskapligt validerad metod att mäta upplevelse, har landskaps­ arkitekterna Emma Nilborn och Frida Näsman undersökt upplevelsen av gaturum i sitt examensarbete på SLU: »Betydande para­metrar för människans upplevelse av stadens gaturum, En jämförande studie av Norra Djurgårdsstaden och Rödabergsområdet i Stockholm«, 2019.

Examensarbetets resultat visar fyra faktorer som i hög grad påverkar upplevelsen av gatumiljön; Växtlighet, kulturhistoriska byggnader & arkitektur, folkliv samt trafik.

Vacker arkitektur skapar trivsel

En av mätningarna i Emma Nilborns och Frida Näsmans examensarbete på Falugatan i Röda bergsområdet visar hur den kulturhistorisk faktorn hade avgörande betydelse för upplevelse av Falugatan som helhet. På Falugatan påverkas människorna i undersökningen så starkt av den enskilda faktorn värdefull kulturhistoria att de i huvudsak brukar känna glädje, trivsel och trygghet, trots att gatumiljön som helhet i dagsläget är sparsmakad på grönska, butiker och restauranger i botten­våningarna samt att gaturummet är fullt med parkerade bilar.

I mätningen har deltagarna svarat på frågan: »Hur kommer du ihåg att du brukar känna dig på Falugatan« Deltagarna har också ombetts nämna bakomliggande orsaker till känslan på platsen. Vacker arkitektur, mänsklig skala och fasadernas färgsättning är de viktigaste fysiska faktorerna i miljön som påverkat deltagarnas upplevelser av trygghet, trivsel och glädje i undersökningen.

Mätning av upplevelse i miljön med Meerci™ på Falugatan visar att del­tagarna upplever glädje, trivsel och trygghet i gatumiljön som helhet.

Särskilt värdefulla byggnader

Enligt Plan och bygglagen gäller att särskild hänsyn ska tas till Falugatans och Röda bergsområdets karaktär. Byggnaderna vid Falugatan och i stora delar av Röda Bergen är blåklassade i Stockholms kulturhistoriska klassificering som innebär att de är särskilt värdefulla. Hela Stockholms innerstad ingår dessutom i riksintresset för kulturhistoria som innebär att det ska visas hänsyn till kulturhistoriska värden.

Stadsbyggnadskonsten och den kulturhistoriskt värdefulla miljön i Röda bergen har beskrivits i »Röda Bergen, Miljöprogram för ett riksintressant område«, 1989, av arkitekten Ylva Larsson på uppdrag av Stockholms kommunstyrelse i samarbete med Stadsbyggnadskontoret och Stockholms stadsmuseum.

Hela området präglas av ett omfattande och mycket medvetet gestaltningsarbete i helhet och detalj. Per Olof Hallman gjorde stadsplanen för Röda bergen med höga estetiska ambitioner ur ett starkt humanistiskt perspektiv. Gatunät, platsbildningar, utformningar och storlekar på kvarter, bebyggelse struktur, grönstruktur och växtlighet har konstnärligt anpassats till den kuperade terrängen.

Fastighetsindelning, hustyper och användningar för olika ändamål varierar. Genom förande och ekonomi innefattade social håll barhet med blandade upplåtelseformer.

Den klassiska 1920-talsarkitekturen i Röda Bergen präglas av enkelhet och om sorgsfullt genomarbetade detaljer. De slammade tegelfasaderna har hantverksmässig karaktär där putstekniken med kalkavfärgning i behagliga kulörer ger liv och lyster till gaturummet. I Röda bergen finns ett genom gående historiskt inspirerat gavelmotiv som på ett trettiotal ställen stärker områdets karaktär.

Fasader längs Falugatans västra sida, kvarteret Verdandi. Illustrationen är hämtad ur »Röda Bergen, Miljöprogram för ett riksintressant område« från 1989. ILLUSTRATION GOUACHE, YLVA LARSSON

Var finns stadsbyggnadskonsten idag?

Dagens hänsynslösa exploatering av våra städer pågår utan professionellt motstånd. Inom arkitektutbildningen finns ingen konkret yrkesutbildning i »Stadsbyggnadskonst« eller »Plankonst« som PerOlof Hallman en gång undervisade i på KTH.

KTH:s emblem »vetenskap och konst« och devisen »teknik och estetik« som ledord för de akademiska kunskaperna och färdigheter som KTH förmedlar, bör innefatta även stadsbyggnadskonsten.

Samhället är inte heller organiserat så att det finns yrkesroller med befogenheter att samordna stadsbyggnadskonst ur ekologist, socialt och ekonomiskt perspektiv.

Jämför hur arkitekter samordnar utformning och användning av byggnader med konstruktioner, installationer, inredning och utemiljö. På samma sätt bör naturligtvis utformning och användning av bebyggelse strukturen i sin helhet med hustyper, fastighetsindelning samt former och storlekar på kvarter samordnas med offentlig miljö där gatunät, teknisk infrastruktur och vatten samt grönstruktur ingår.

Var finns den yrkesutbildningen? Var finns den rollen inom planmonopolet? Vår lagstiftning med portalparagrafer både i plan och bygglagen och miljöbalken som föreskriver hållbart ekologiskt, socialt och ekonomiskt samhällsbygge för kommande generationer tillämpas följaktligen inte på övergripande nivå i konstnärlig planering och genomförande av våra livsmiljöer.

Respekt för upplevelsen av trivsel

Den här artikeln vill peka på ett exempel hur estetisk, vetenskapligt och humanistiskt tänkesätt i stadsplanekonsten på övergripande såväl som detaljerad nivå för ett sekel sedan resulterar i positiva upplevelser för människor idag.

Att respektera kunskapen om vilka faktorer i den byggda miljön som har betydelse för vår upplevelse av trygghet, trivsel och glädje är att respektera både tidigare, nutida och framtida generationer.

Lena Steffner, arkitekt SAR/MSA, lena.steffner@gmail.com

Artikeln publicerades ursprungligen i magasinet Byggnadskultur nr 4, 2019.


MEERCI-METODEN

Metoden Meerci ™ är utvecklad i Licentiatuppsatsen »Estetisk värdering av stadsmiljöer, metodstudie med utgångspunkt i användarnas känslor och upplevelser« från 2004 vid Lunds Tekniska Högskola, samt i doktorsavhandlingen »Värdering av stadsmiljöer, en metod att mäta upplevelse« från 2009, av Lena Steffner, vid Lunds Tekniska Högskola.

Meny