Jag har läst på mycket om byggnadsvård de senaste åren och jag tycker fortfarande att frågan om badrum i trähus är en av de svåraste. Jag och min sambo har precis köpt ett jättefint litet hus från 1929 med ett badrum på övre plan. Den långsiktiga planen är troligtvis att flytta badrummet och göra en tillbyggnad, men i nuläget är det tyvärr övervåningen som är alternativet.
Vi vill att huset ska kunna använda sitt självdrag och att fukten ska kunna vandra genom väggarna och materialen där det behövs. Vi vill alltså helst inte använda plast eller andra ”stängda” material och därför har vi också funderat mycket på tätskikt eller ej i badrum, men lutar åt att använda det i detta badrum ändå. Vi vill gärna göra långsiktigt bra lösningar men denna gång är det svårt eftersom badrumslösningen på övervåningen i trähus inte är optimal från början och vi inte har möjlighet att ändra placering nu.
Besiktningsmannen avrådde oss från att lägga kakel och framförallt klinker på golvet, eftersom träet behöver röra på sig. Detta låter rimligt i mina öron, men hans alternativ var plastmatta och det känns så vansinnigt oinspirerande för att vara helt ärlig. Vad finns det för alternativ till material om vi är inne på att använda tätskikt?
Jag har försökt läsa lite om lera, men vet inte hur det fungerar ihop med tätskikt. Jag tycker också att träpanel är väldigt trevligt i badrum men är osäker på hur det står sig med fukten över tid och på golv eller hur man löser dusch-delen.
Som parentes finns det på tomten också ett hus från sent 1800-tal som vi framöver behöver åtgärda badrummet i. Här ligger badrummet på bottenplan, men jag antar att vi bör tänka likadant kring materialen i huset ändå.
Så sammanfattningsvis undrar vi egentligen vilka material skulle kunna passa i vårt badrum och de förutsättningar vi har på övre plan. Passar tätskikt eller skulle det vara bättre utan?
Svar:
Badrum med tätskikt bygger på att allt fritt vatten och kondensfukt innesluts med helt täta skikt och ventilationsfläkt installeras som tar hand om den fuktiga luften. Det fungerar i teorin men försäkringsbolagens statistik visar att fuktskador är vanliga i moderna badrum. Med äldre badrumsstandard med badkar rann vattnet ut direkt genom avloppet men om golvbrunnen inte hölls ren eller om man stänkte och inte torkade upp kunde det också bli fuktskador. Dessutom badade man mer sällan. (Läs mer om badrumshistorik i artikeln Badrum i Sverige 1930-1980.) Principen att vattnet rinner direkt ut kan man åstadkomma genom att använda duschkabin som förhindrar vatten på väggar och golv, viktigt att golvbrunnen är lättåtkomlig och hålls ren så att vatten inte kan rinna ut på golvet. I detta fall behöver man rent tekniskt inte ha tätskikt och man kan ha panel på väggarna men det är fortfarande viktigt med en bra frånluftsventilation. Fuktbuffrande ytskikt bidrar också till att reglera fuktigheten, till exempel cementullsplattor i tak eller lermaterial. Om man vill duscha på golvet behöver det vara tätt på golv och väggar och då kan en plastmatta vara en lösning som er besiktningsman föreslog. Även om golvvärme inte är särskilt energieffektivt bidrar den till att hålla golvet torrt, Ofta gjuts då en platta med golvvärme med klinker som golvbeläggning. Man kan även lägga klinker på en plastmatta om underlaget är helt stumt. Ett tips är att kolla ert val av konstruktion med försäkringsbolaget.
Inom ekobyggsektorn är det populärt med lermaterial och det byggs numera många våtrum med lera helt utan tätskikt. Men det är en ganska ny företeelse och det finns inte så mycket långtidserfarenheter. Läs till exempel artikeln Lita på leran eller lyssna på Byggnadsvårdspoddens avsnitt om Badrum i lera. I Byggnadskultur nr 4 2021 finns artikeln Att bygga badrum i lera.
Badrum på bottenplanet har lite andra förutsättningar beroende på om grunden är torr och /eller huset har källare. Ett bra alternativ är att regla upp badrummet så att det går att inspektera och mäta fuktighet i luftspalten. I vårt frågeforum finns många frågor och svar om badrum som du kan läsa på.
Stephan har det övergripande ansvaret för föreningens förvaltning och arbetar nära styrelsen, redaktionskommitté och externa samarbetspartners.
