Ljuset skingrar mörkret, men belysningen kan också ställa sig i vägen, det blir lättare att se men svårare att uppleva. I kulturhistoriska miljöer handlar belysning om så mycket mer än att kunna se när det är mörkt.

Monica Säter har tankar om att bevara och vårda med ljus.
När vi lämnade den levande lågan och införde elektrisk belysning förändrades vår bild av natten. De rofyllda ljusmiljöerna med få ljuspunkter och låga ljusnivåer omvandlades till ljusrum med jämnare ljusfördelning och högre ljusnivåer, med allt fler och effektivare ljuskällor.

Glödlampan mottogs entusiastiskt och efterföljdes snart av ljuskällor som lysrör, kvicksilver, lågtrycksnatrium, högtryck, halogen, kompaktlysrör, metallhalogen och led – alla med egna karaktärer när det gäller att forma ljusrum och synliggöra vår omvärld. I samverkan med armaturer, bärverk och placeringar präglar de vår upplevelse av natten.

Komplex arbetsuppgift att vårda med ljus
Belysningsplanering berör många kunskapsområden. Ämnet omfattar utöver ljusanalys även ergonomi, gestaltning och färgsättning samt alla tekniska frågeställningar kopplade till belysning. Belysningsplanering inriktad på äldre miljö och bevarandefrågor är en än mer komplex arbetsuppgift. Utöver dagens teknik behöver planeraren behärska armaturer och ljuskällor utifrån ett historiskt perspektiv. Arkitektur och stadsbyggnadshistoria är, liksom kunskap om hur ljuset användes och vilken roll det hade i människors liv,