fbpx

Att vårda, återställa eller skapa värde

Även om det finns framtagna arbetsmodeller för kulturhistoriska byggnader, så skiljer sig bedömningarna åt beroende på vem som gör värderingen. Elena Bogdanova menar att diskussioner och konflikter kring värdering ändå kan leda till innovationer och samsyn inom byggnadsvårde.

FOTO: HÄMTAD FRÅN GULA LISTAN

Byggnadsvård anses ofta som konkret, och diskussioner brukar ske runt mycket konkreta frågor, exempelvis hur vi hanterar fukt eller olika fasadfärgers för- och nackdelar. Ibland kan det vara intressant att ta ett steg bakåt och tänka på vad som styr våra handlingar när det gäller byggnadsvård. Vad styr oss när vi tar hand om byggnader? Hur kan vi bestämma byggnadens värde? Vad är värt att spara, ändra eller riva?

Modeller och tolkningar

Det finns flera värderingsmodeller som utvecklats av Riksantikvarieämbetet eller museer. Men oavsett vilken värderingsmodell som tillämpas av myndigheter, så utvecklar olika intressenter sina egna tolkningar av vad en äldre byggnad är värd för dem i ett praktiskt sammanhang.

Politiker, byggnadsvårdare, lekmän och ägare – alla utgår från en viss värdelogik, framför allt när vi ska ta hand om byggnaden som inte är skyddad enligt lag.

Varifrån kommer värderingarna och vems tolkning är central och avgörande i renoveringsprocessen? Hur resonerar vi kring motstridiga värderingar? Vad är det som »sitter i väggarna«? Och vem definierar »husets bästa«?

Värderingar som skiljer sig åt

När vi värdesätter varor inom till exempel nyproduktionsmarknaden, brukar vi ofta jämföra olika produkter. Vi ser till att standarden följs och att det inte finns stora avvikelser i förväntad kvalité.

Detta gäller inte i relation till unika, icke-jämförbara äldre byggnader som vi älskar just för att de inte är raka eller »rätta«. Och därför är det så svårt att värdera med bara ekonomiska kalkyler som utgångspunkt.

De äldre byggnaderna har alltid oviss kvalitet – vi vet inte vilka överraskningar som kan upptäckas och när i processen. Dessutom följer de som sysslar med byggnadsvård olika värderingslogiker. En antikvarie, en civilingenjör, en arkitekt och en aktivist brukar fokusera på olika aspekter: antikvariskt korrekt material, arkitektonisk idé, estetik eller social rättvisa.

När konventionella standarder saknas, kan värdering av åtgärder eller material skilja sig åt enormt beroende på vem som bestämmer värde.

Det handlar inte bara om att aktörer med olika bakgrund har olika idéer, utan också om att inom samma professionella grupper finns olika uppfattningar om det värdefulla. De kämpar ofta för vilken tolkning som ska accepteras som mest legitim och som ska styra beslut.

En arkitekt vill sätta in en glasvägg för att uppfylla energikraven, dörren är enligt arkitekten genomskinlig och stör därför inte proportioner och byggnadens idé. Byggnadsantikvarier anser att detta är tillbyggnad och föreslår en annan åtgärd som, enligt arkitekten är en mycket större förändring. Vems omdöme ska styra beslutet?

Tolkning och förhandling

Om byggnaden har tur, bidrar olika tolkningar till en delad förståelse om byggnadsvård. Om tolkningarna är motstridiga, och enskilda aktörer inte vill erkänna legitimiteten av en annan logik, hamnar processen i en ständig värdekonflikt.

Ett exempel är rivningshotade byggnader i Sverige. Här finns två dominerande utgångspunkter: ekonomiskt värde konkurrerar med kulturhistoriskt värde. Exploaterings- och vinstintressen står regelbundet i motsatt relation till kulturell betydelse.

Alla inblandade kan ofta acceptera vikten av till exempel det ekonomiska värdet – det finns inget medel att renovera eller att byggnaden är i så dåligt skick att det inte är ekonomisk försvarbart att renovera den.

Ju fler inblandade desto mer komplicerat blir det att komma överens. I bästa fall kan dock resultatet av diskussionerna bli nya upptäckter, det som sociologer kallar för »kreativ friktion«. Konflikter kring värdering kan i bästa fall vara produktiva i skapandet av nya värderingsprinciper.

Byggnadsvård och hållbarhet

Hållbarhetstanken är en av de nya logikerna som har utvecklats under senare decennier. Byggnadsvård som en del av cirkulär ekonomi diskuterades på det senaste Byggnadsvårdens konvent i Mariestad och är ett exempel på hur vi skiftar fokus från traditionella kulturhistoriska eller arkitektoniska värden till det som är viktig för hela samhället.

 

Elena Bogdanova, universitetslektor vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, elena.bogdanova@gu.se

Artikeln publicerades ursprungligen i magasinet Byggnadskultur nr 4, 2019.

Meny