Även om det finns framtagna arbetsmodeller för kulturhistoriska byggnader, så skiljer sig bedömningarna åt beroende på vem som gör värderingen. Elena Bogdanova menar att diskussioner och konflikter kring värdering ändå kan leda till innovationer och samsyn inom byggnadsvårde.
Byggnadsvård anses ofta som konkret, och diskussioner brukar ske runt mycket konkreta frågor, exempelvis hur vi hanterar fukt eller olika fasadfärgers för- och nackdelar. Ibland kan det vara intressant att ta ett steg bakåt och tänka på vad som styr våra handlingar när det gäller byggnadsvård. Vad styr oss när vi tar hand om byggnader? Hur kan vi bestämma byggnadens värde? Vad är värt att spara, ändra eller riva?
Modeller och tolkningar
Det finns flera värderingsmodeller som utvecklats av Riksantikvarieämbetet eller museer. Men oavsett vilken värderingsmodell som tillämpas av myndigheter, så utvecklar olika intressenter sina egna tolkningar av vad en äldre byggnad är värd för dem i ett praktiskt sammanhang.
Politiker, byggnadsvårdare, lekmän och ägare – alla utgår från en viss värdelogik, framför allt när vi ska ta hand om byggnaden
Intressant, eller hur?
Som medlem får du tillgång till alla våra artiklar och kan ställa frågor om byggnadsvård.
Bli medlem för att läsa vidare eller logga in nedanför.
