Har man turen att bo i hus med kakelugn är vinterkylan knappast ett bekymmer. Paul Hansson ger sina bästa tips på hur man dessutom kan trimma sin ugn så att eldandet blir ett sant nöje.
Till slut fick också jag känna på den, den go’a stugvärmen som en kakelugn ger. I sekelskifteshuset vi köpte revs allt gammalt ut på 1970-talet, men samtidigt sattes en kakelugn in. Det är en ljusgrön rund hörnugn i jugendstil med näckrosor slingrande runt luckor, nisch och krans. Ursprungligen tillverkad på Karlskronas kakelugnsfabrik kom den väl närmast från något av alla de saneringsobjekt som det fanns så gott om på den tiden.
Förre ägaren hade eldat kontinuerligt så det var bara att öppna spjället, ladda med lite tidningspapper och ett par vedträn längst in i ugnen och tända på. Visst funkade det! Elden tog sig och vi satt ett tag med öppna luckor och njöt av flammorna och värmen. Vi flyttade in 1:a november och eftersom huset värms med direktverkande el så eldade vi i princip varje dag och kväll för att hålla elräkningen nere. Det brukade gå 8–10 vedträn innan ugnen var så varm att vi kunde låta elden brinna ut.
Friskluftsventilerna är igenmurade vilket ger lite dåligt drag och ibland slocknade brasan. Lagade vi mat och satte på köksfläkten kunde det till och med ryka in. Vi lärde oss att parera matlagningen med att sätta fönstret på glänt, särskilt när vi tände brasan.
På ett av Svenska byggnadsvårdsföreningens och Skånska Gårdars seminarier fick vi tipset att skaffa en kakelugnshund det vill säga en sådan eldhund eller vedbock som man vanligen har i öppna spisar men anpassad efter de mindre måtten i kakelugnens eldkammare. Det är en liten enkel sak, i princip ett plattjärn bockat till ett u, men har två stora fördelar. Den ena är att man lägger vedträna på bocken/hunden istället för att ställa dem mot eldkammarens bakre vägg, det blir lättare att stoppa under lite papper och tända brasan och framförallt att tända om den om man misslyckas med den första tändningen. Den andra fördelen är att värmen kommer mitt i eldkammaren så ugnen blir varmare med mindre vedåtgång. I vårt fall nästan halverades åtgången, kakelugnen blev nu het efter 5–6 vedträn.
Efter ett tag fick vi installerat vår luft-luft-värmepump och då kunde vi hålla varmare i huset utan att elräkningen sprang iväg. Är det varmt så tänker man inte direkt på att tända en brasa och vi övergick till att trivselelda, kanske en gång i veckan eller två. Med detta kom behovet av att inte bara känna värmen utan också se elden. Det var dags att skaffa en glaslucka. Glasluckan ersätter de inre luckorna, medan de yttre luckorna kan vara kvar. De inre lyfter man bara av och sparar, så att man kan återställa ugnen när man vill. Det finns bara platta glasluckor och på en rund kakelugn medför det lite åverkan på luckramen. Det lilla anslaget för de inre luckorna måste tas bort, det tar bara några sekunder med en vinkelslip. Glasluckan beställde vi på nätet och då finns det en blankett där man fyller i alla mått som behövs för att luckan ska passa, det gjorde den också. Luckan har medfört att vi nu eldar lite oftare och njuter av det desto mer.
Vi har nu haft kakelugnen ett år och förutom hunden och luckan så har vi fått hjälp med att täta spruckna och lösa fogar i eldkammaren samt kring luckan. På sikt kommer kakelugnen att behöva sättas om men det är ett stort jobb så vi väntar med det. Nästa åtgärd för att förbättra kakelugnen blir istället att knacka upp en friskluftsventil så att draget blir bättre.
Paul Hansson, byggnadsantikvarie på Tyréns, tidigare redaktör för Byggnadskultur.
4/2012
Är en oberoende, ideell förening som jobbar för skydda, vårda och bevara byggnader och bebyggelsemiljöer från alla tider. Det gör vi genom att skapa opinion, sprida och förmedla kunskap om byggnadsvård, beprövad byggnadsteknik och hållbart byggande.