Vi behöver lägga om taken på hembygdsföreningen jag är med i. Det ligger betongtegel från 60-70-talet nu, jag får olika bud från hantverkare om de går att återanvända. De har blivit skrovliga och mossa fastnar lätt. Vi vill byta takpapp och en del läkt, men eftersom det ligger likadana pannor på alla hus, ca 10 st, vill vill helst återanvända dem så det är enhetligt. Och vi har dessutom skral ekonomi. Någon hantverkare sa att det går att mäta tjockleken på pannorna för att se om de blivit för tunna för att återanvända. Jag förstår att de nöts ner och till slut kan släppa igenom fukt. Vi har fuktproblem på några få ställen, men annars är det inget större problem.
Svar:
Hembygdsgårdar har ofta byggnader från olika tider som ursprungligen hade olika typer av yttertak. I såna fall är det bra om det finns antikvariska underlag och motiv innan man börjar byta tak. Att återställa till ett historiskt korrekt tak kan vara bidragsberättigat, till exempel från länsstyrelsen. Rådgör med Hembygsförbundet om vilka bidrag som finns.
Det finns tak med betongpannor från början av 1900-talet som fortfarande fungerar bra men kvaliteten på takpannorna kan variera mycket och många pannor från 60- och 70-talen är uttjänta. Ibland kan man se att hängrännor har mycket sand i botten som vittrat från pannorna vilket är ett tecken att pannorna är i dåligt skick. Betongpannor är formgjutna och ligger tätare än lertegel vilket är en fördel mot inträngande vatten men en nackdel när fukt inte kan vädra ut lika bra. Det är viktigt att undertaket är tätt och i bra skick. Mossa och lavar växer i fuktiga miljöer, flacka eller skuggade takfall, skrovliga pannor och skuggande träd är orsaker. Vittrade betongpannor får mer mossa och bryts också på sikt ned av mossan som håller kvar fukten. Vissa företag erbjuder behandling av gamla betongpannor med nya ytskikt men det är osäkert hur lång hållbarhet behandlingen har och hur historiskt korrekt det vore. Om resurserna är knappa kan man välja att bara byta de utsatta takfallen och lägga upp en långsiktig plan för kommande takbyten och samtidigt hålla ögon och öron öppna för begagnat taktegel.
Lertegelpannor är oftast mer historiskt korrekta och har längre hållbarhet, ett alternativ kan vara att succesivt byta till lertegel. Begagnat lertegel har klarat ”naturens laboratorium” och behåller dessutom ytans patina. En erfaren takläggare kan enkelt gallra ut dåliga pannor. Läs mer om lerteglets fördelar i artikeln Hållbart taktegel kasseras. Man kan ofta få tag på begagnat taktegel på begagnatsajter eller företag eller byggnadsvårdsbutiker som återbruk eller specialiserat sig takomläggningar med begagnat lertegel. Har man tur finns det någon stor ladugård eller andra byggnader i närheten där man kan få teglet nästan gratis.
Stephan har det övergripande ansvaret för föreningens förvaltning och arbetar nära styrelsen, redaktionskommitté och externa samarbetspartners.
