fbpx

Är de grönaste husen redan byggda?

Stadsmiljö i Trondheim.

Som ägare till ett gammalt hus kan det ibland kännas svårt att försvara de ursprungliga fönstren eller den tunga, men i övrigt oisolerade timmerstommen. Vi vill ju alla bidra till ett energisnålare samhälle. Björn Ohlén och Marte Boro berättar om studier som ger oss nytt råg i ryggen.

I dag är det inte bara vid nybyggnation som hårda krav på energieffektivitet måste tilllämpas. Dagens energibesparingar ska också omfatta den befintliga bebyggelsen vilket betyder att de nya energireglerna även gäller vid ombyggnad av gamla hus, i de fall då bygglov fordras. åtgärderna är ofta ensidigt inriktade på en minimerad energiförbrukning och det är säl lan vi får ta del av beräkningar som tar hänsyn till byggnadens totala miljöbelastning, under sin livstid. Men det finns faktiskt studier som visar att den bästa insatsen för miljön är att återbruka byggnader och genomföra energieffektiviseringsåtgärder som inte sänker byggnadens kulturhistoriska värden.

1800-tal vs nybyggt

Timrade hus i gott skick förekommer fortfarande i våra svenska innerstäder.

Det är möjligt att göra stora energibesparingar genom att åtgärda brister i gamla hus, men den största effekten är att återbruka dem och ta vara på de material som ingår. Lösningen för ett hållbart samhälle är inte att ersätta gamla hus med nya utan att ta tillvara det vi redan byggt. Riksantikvaren i Norge har låtit genomföra en sammanställning av den totala miljöbelastningen från ett timmerhus från början av 1800-talet i Trondheim och ett nybyggt lågenergihus. Rapporten från 2011 Klimagassberegninger for vernede boligbygg vs nye lavenergiboliger som togs fram av konsultfirman Civitas, visar att det gamla huset konkurrerar starkt med det nya. Syftet med studien var att undersöka hur energieffektivt ett gammalt hus kan bli, utan att de kulturhistoriska värdena hotas. Man ville också jämföra huset med den miljöbelastning som ett nybyggt hus orsakar om man räknar in miljöbelastningen för nyproduktion.

Det gamla huset genomgick en varsam energieffektivisering genom en invändig, ganska tunn isolering av väggarna, nya innanfönster och energisnåla vitvaror samt bjälklagsisolering mot källare och vind. Det nya huset, ett lågenergihus (nivå 2) var byggt med standardmaterial och hade samma volym som det gamla. I beräkningarna tog man hänsyn till klimatgasutsläppen både från materialproduktion och energiförbrukningen för drift under husets 60 första år.

Flera studier med samma resultat

Resultatet talar för det gamla husets fördel och visar att det reducerade utsläppet från energieffektivisering av det gamla huset kompenserar helt eller delvis för de högre utsläppen från energiförbrukningen under driftstiden. Miljöbelastningen från det nya huset är så stor att det tar 60 år innan det nybyggda huset är ett bättre miljöval. Slutsatsen är att fortsatt bruk av äldre byggnader, i kombination med varsam energieffektivisering, är en större insats för miljön än att bygga nytt. En annan slutsats är att det är viktigt att välja miljövänliga material när man bygger nytt.

Med de nya energireglerna håller timrade hus inte längre måttet.

Norska Riksantikvaren har fått kritik för att man drar slutsatser utifrån ett enda exempel. Det är dock inte den enda studien som pekar mot samma resultat. I USA har National Trust låtit göra en betydligt mera omfattande studie, The greenest Building: Quantifying the Environmental Value og Building Reuse, där man gjort beräkningar på bevarande av äldre byggnader eller nybyggnation för en stor mängd byggnadstyper i flera olika klimatzoner. Resultaten visar på samma slutsats.

återbruk av byggnader medför nästan alltid en mindre miljöbelastning än nybyggnation, under förutsättning att man bygger nytt av samma storlek och med samma funktion. Ser vi på frågan ur ett större perspektiv inser man slutsatsernas betydelse. Bara återbruket av historiska byggnader i Illinos 2011 gav samma koloxidbesparing som att ta bort 39 000 bilar från gatorna i ett år. I studien lyfter man också fram aspekten att underhåll och ombyggnad skapar betydligt fler inhemska arbetstillfällen än nybyggnation.

Kulturhistoriskt värde inget hinder

Ytterligare en studie från Norge är intressant att nämna. Miljøverndepartementet ville veta hur mycket energi man kan spara genom att efterisolera gamla hus och hur mycket mindre den besparingen blir om man tar hänsyn till kulturhistoriska värden. Studien, som gjordes av Norconsult i samarbete med Miljøanalyse AS, behandlade många olika byggnadstyper med olika ålder.

Studien visar att man kan spara mycket energi även om man tar till vara husets kulturhistoriska värden. Skillnaden jämfört med att inte ta hänsyn till dessa värden och istället fokusera på största möjliga energibesparing, visade sig dessutom vara förhållandevis liten. En ombyggnad till lågenergistandard skulle ge 70 % reducering, medan en varsam energieffektivisering skulle ge 58 % energibesparing. I ett nationellt sammanhang har detta liten effekt och för den enskilde husägaren är de varsamma åtgärderna som inte kräver stora ombyggnader de mest lönsamma.

Den ensidiga fokuseringen på minimal energiförbrukning i nya hus och den totala frånvaron av diskussion och debatt om mer miljövänlig teknik och material i nybyggnation får allvarliga konsekvenser. I oktober förra året samlades 130 personer i Mariestad för seminariet Timmerhuset – en hotad 1000-årig tradition? Bakgrunden till seminariet som arrangerades i samverkan mellan föreningen, Hantverkslaboratoriet och Svenska Timmerhusföreningen, är att nya regler vid nybyggnation och beräkningsgrunderna för energiprestanda missgynnar traditionella timmerhus – såväl befintliga som nya.

Det har gått så långt att man i flera kommuner inte längre tillåter nybyggnation av timmerhus på grund av energikravet. Det skulle vara intressant att se en beräkning av den totala miljöbelastningen för ett nybyggt timmerhus, som jämförelse till ovanstående studier.

Alla rapporter i artikeln finns nedladdningsbara på norska Riksantikvarens hemsida www. riksantikvaren.no. Det är hög tid att börja fokusera på materialens miljöpåverkan – det skulle ägarna till många gamla – och nya hus vinna på.

Marte Boro, Seniorrådgivare, Utviklingsavdelingen, Riksantikvaren Direktoratet for kulturminneforvaltning i Norge

Björn Ohlén, bebyggelseantikvarie och ordförande för Svenska byggnadsvårdsföreningen

bjorn.ohlen@vgregion.se

1/2013

Meny

Innan du frågar

Ställ en fråga (gammal)

Anmälan Byggnadsvårdsläger

    OBS! Lägret i Näverkärr är nu fullt.
  • OBS! Lägren kan i de flesta fall tillgodose kost vad gäller allergi eller vegetarisk mat, men inte alltid specifika dieter. Var noga med att ange vad du har för matpreferenser så att lägret kan ta ställning till om det går att ordna.
    Observera att du behöver vara medlem i föreningen för att kunna delta på något av våra läger. Här kan du läsa mer om medlemskapen: https://byggnadsvard.se/medlem/medlemskap
    Här godkänner du att bilder som tas på lägerdeltagarna kan komma att användas av Svenska byggnadsvårdsföreningen i marknadsföringen för byggnadsvårdslägren. Marknadsföringen innefattar bland annat hemsida, sociala medier och tidningen Byggnadskultur. Att godkänna är frivilligt, men vi är tacksamma för alla möjligheter att kunna sprida byggnadsvården i våra kanaler.

LÄGG TILL DITT ARRANGEMANG

maj 2020
juni 2020
Inget evenemang hittades!
Visa fler