Svenska trädgårdar pyntas som aldrig förr. Det är som om vi tillåter oss mer extravagans och detaljrikedom i det gröna rummet, än vi gör i våra sparsmakade, ljusa-och-fräscha vardagsrum. Ulrika Rydh ger oss ett smakprov på både nutida och historiska trädgårdsprydnader.
Har du en lykta i din trädgård eller ett litet fat för fåglarna att bada i? Eller kanske en kruka vid entrétrappen med säsongens blommor? En gammal trädgårdssoffa? Då är du inte ensam! De tillhör de populäraste sakerna man kan ha som prydnad i sin trädgård tillsammans med stenar, figurer och blomsterbågar. Men mjölkpallar, zinkbaljor, kvarnhjul, gamla traktorhjul och avloppsrör i betong med blommor i, skottkärror och väderkvarnar har faktiskt också hittat vägen in i trädgårdsrummet. Listan med vad folk har som prydnad kan göras lång. Men vad man kan ha som trädgårdsprydnad är inte givet och synen på vad som är god smak skiftar. Samma trädgårdstomte som någon älskar, väcker lika mycket avsky hos någon annan. Om man googlar på trädgårdsprydnader får man 24 000 träffar så intresset verkar finnas! Man hittar då allt från falska brunnar till allehanda djur, troll och tomtar i plast, bänkar i gjutjärn och växtstöd i olika utformningar. För att inte tala om alla föremål i betong som blivit väldigt populärt, inte minst att gjuta själv. Människan har alltid tyckt om att pryda sin trädgård med annat än blommor. De antika trädgårdarna i romarriket var påkostade med kolonnrader, stensatta dammar och utematsalar. I Asiens trädgårdar ville man ha tempel, vatten och broar. De italienska renässansträdgårdarna innehöll mycket forsande och sprutande vatten i olika vattentrappor och fontäner.
Här i Skandinavien var det populärt med färgstarka trästaket och andra målade träinslag. Om man vill se det kan man besöka Tycho Brahes delvis restaurerade trädgårdsanläggning på ön Ven. Barockens stora anläggningar fylldes gärna av stora dammar och antika skulpturer i strama linjer. För att ge liv åt parkerna vid slott och herrgårdar förekom också att man ställde upp målade figurer, ofta tillverkade av träskivor. Sedda på håll gav de sken av att trädgården var befolkad. Både högreståndspersoner, trädgårdsarbetare och personer från något exotiskt land var populära motiv. Den romantiska parken under 1700- och 1800- talen hade en hel del eremithyddor och tempelruiner att erbjuda besökaren, för att inte glömma alla påhittade minnestenar. Fram emot sekelskiftet 1900 var det prydnader som solur, snäckor och spegelkulor som var högsta mode. Det kunde ibland bli lite mycket av det goda i mindre trädgårdar. Med funkisens intåg blev det lite kalare i trädgården, det enda som fann nåd då var möjligtvis en damm i kalksten. Men det har varit svårt att helt få folk att göra sig av med det som anses fult. Och önskan att pryda sin trädgård verkar inte ha försvunnit, tvärtom. När man besöker någon av trädgårdsmässorna på vårkanten hittar man mycket saker som kan räknas till trädgårdsprydnader. Populärt igen är små figurer och skulpturer med patinerat utseende. Grodor och älvor i brons eller större skulpturer av madonnor.
Idag säljs antika sandstensskulpturer dyrt på auktionshusen liksom gjutjärnsurnor från kända järnbruk. Tycker man det här är för mycket gillar man nog i alla fall en liten vattenspegel i trädgården eller ett av alla fågelmatarhus som blivit populära på sistone. När till och med anrika Chelsea Flower Show i England nyligen beslutade att tillåta trädgårdstomtar på utställningsområdet var det många som höjde på ögonbrynen! Men kanske är det bara ett uttryck för tidens anda som tillåter allt? Smaken är ju som bekant som baken, delad!
trädgårdsantikvarie verksam i egna företaget hus och grönska.
ulrika@husochgronska.se
Är en oberoende, ideell förening som jobbar för skydda, vårda och bevara byggnader och bebyggelsemiljöer från alla tider. Det gör vi genom att skapa opinion, sprida och förmedla kunskap om byggnadsvård, beprövad byggnadsteknik och hållbart byggande.
