Lars Arb Zackrisson är ordinarie ledamot i fullmäktige och stadsbyggnadsnämnden i Vaxholms kommun. Han sitter för Waxholmspartiet som i det senaste valet fick strax under 25% av Vaxholmsbornas röster. En av anledningarna till det var att man kämpade för bevarandet av Norrbergsskolan.
Hej Lars!
Varför tror du att de andra partierna förhärdat i sin rivningsiver?
– Det finns en mobbnings- och tystnadskultur inom politiken i Vaxholm. Även tidigare oppositionspartiet S är inskolad i detta system och när Waxholmspartiet (WP) blev största parti i valet vidtog ett rävspel i syfte att frysa ut WP. De lyckades. Sedan gör det ju inte saker och ting bättre att kommunen också sedan länge har använt tjänstemännen som mänskliga sköldar och delegerat ner många ärenden till tjänstemannanivå, vilket i praktiken innebär att beslut ofta tas i informella möten mellan ledande politiker och tjänstemän på chefsnivå – utan vare sig insyn och möjlighet för opposition och/eller medborgare att påverka på ett demokratiskt sätt.
– I folkomröstningen 2017 vann de som ville rädda Norrberget med klar majoritet. Inför valet 2014 kampanjade MP för att rädda Norrberget, men blev övertalade att släppa Norrbergsfrågan om de samarbetade med M, C och L. Väljarna straffade deras svek och MP gick från fyra till ett mandat i fullmäktige. Efter årets val blev S också inbjudna i den politiska värmen om de släppte Norrbergsfrågan, vilket de också gjorde. Väljarnas dom kommer att vara lika hård mot S i nästa val.
Kan det finnas dolda överenskommelser med exploatörer?
– Det har vi alltid trott eftersom de ledande allianspartierna gör allt för att genomföra detta storskaliga projekt. I Naturskyddsföreningens pressmeddelande i förra veckan står att kommunen bryter mot lagen om den nya detaljplanen genomförs enligt planerna. Dessutom vet vi att exploateringsavtalet med Besqab är till byggföretagets fördel. Vi medborgare är grundlurade. Exploateringen inklusive kommunens alla åtaganden riskerar att bli en förlustaffär. Vi skattebetalare kommer i så fall få betala för att vårt kulturarv förstörs.
Hade man kunnat bygga bostäder på andra likvärdiga platser?
– Det finns exploateringsmöjligheter inom kommunen, men kommunen har låst fast sig i en prestigekamp när det gäller Norrberget. Skolorna ska rivas till varje pris, till och med innan den nya detaljplanen vunnit laga kraft. Om detaljplanen för Norrberget underkänns i Mark och miljööverdomstolen faller avtalet med Besqab. Då riskerar Norrberget att bli en grushög för lång tid framåt – och bortåt ett par hundra skattemiljoner som lagts ned på att göra marken säljbar har kastats bort.
– Det är också helt oacceptabelt att politikerna beslutade om en inre rivning av skolbyggnaderna vid Norrberget för över två år sedan. Sedan dess har barnen vid Vaxö inte fått slöjdundervisning enligt läroplanen. Vaxöbarnen får äta i en barackmatsal när Norrbergsskolans matsal och moderna storkök låg 100 meter därifrån. Varför skolorna inte använts till dess att den nya detaljplanen ev vunnit laga kraft hoppas jag att kommunrevisorerna ifrågasätter kraftfullt.
Vad säger Vaxholmsborna om politikernas beslut?
– Det finns en stor vrede bland Vaxholmare både mot rivningen och att de ledande partierna och förvaltningen kör över oss medborgare. Byggärenden i Vaxholm överklagas mest i Stockholms län. Kommunen har många JO-anmälningar, men det har inte inneburit någon förändring. Kommunen fortsätter att köra över sina medborgare som vanligt. Men vi ska vara tydliga med att det också finns många medborgare som vill riva och bygga storskaligt i Vaxholm.
Hur fortsätter ert arbete nu?
– Ur ett demokratiskt och etiskt perspektiv har de styrande i Vaxholm förlorat striden om Norrberget. Även om skolan nu ser ut att kunna rivas är det ännu osäkert om det blir någon ny byggnation på platsen. När Norrbergsskolan byggdes, ett gediget bygge från 1953, var ambitionen att det bästa skulle ges till vaxholmsbarnen. Idag är det tvärtom. Barnen ställs på undantag. Idag finns bara två förskolor som är byggda för detta ändamål kvar på Vaxön, resterande barn får gå hela sin förskoletid i baracker. Det planeras en ny förskola på Norrberget som ska ersätta den nuvarande men då med fler barn och mindre yta. Varför ska föräldrarna acceptera denna försämring för barnen? Förutom en ny förskola på Norrberget finns inga fler förskolebyggnader planerade för Vaxön. Kommunen har inte, tror jag, heller någon ny byggbar mark för detta när Norrberget säljs. Föräldrar och barn har levt med förskolebaracker i 15 år, byggloven går ut nu, och det finns inga alternativ.
– Efter att kommunen arbetat för att exploatera Norrberget har Länsstyrelsen, med kommunen och Riksantikvarieämbetet som remissinstans, tagit bort just detta område ur riksintresset. Ett beslut som inte går att överklaga. När Länsstyrelserna nu tycks bli allt vekare mot kommunerna och Riksantikvarieämbetet lämnat walk over, har det svenska kulturarvet ingen officiell försvarare alls! Det blir inte bättre av att medborgarinflytandet mellan valen är litet i vårt land. Här i Vaxholm kommer vi att fortsätta med att utkräva ansvar av nuvarande politiker som försätter oss medborgare i mycket svåra, dyra och dåliga situationer framöver.
Stephan Fickler, bebyggelseantikvarie och verksamhetsledare på Svenska byggnadsvårdsföreningen, om byggnadens kvalitéer:
– Norrbergsskolan i Vaxholm är en vacker och välbyggd 50-talsskola i gult tegel som smyger sig längs kullarna på Norrberget. Mot skolgården finns en öppen loggia som skänker skugga eller skydd mot regn och associationerna går till en italiensk lantgård i modern tappning. Men miljön är lite tilltufsad, underhållet är eftersatt och den överstora asfaltsplanen smickrar inte huset, det kan vara svårt att se kvalitéerna för ett oskolat öga.
– Föreställ er en grönskande gårdsmiljö med träd och planteringar, eventuellt någon kompletterande byggnad i anpassad stil och en varsam upprustning av skolan. Det skulle kunnat ha blivit en pärla bland Vaxholms kvarvarande historiska årsringar, oavsett om ändamålet hade varit äldreboende, bostäder eller skola.
Josefina är redaktör för tidskriften Byggnadskultur. Hon är också projektledare för Klarspråk om kulturarv och medverkar i Byggnadsvårdspodden.