Gula listan - hotade miljöer

Gula listan visar värdefulla byggnader och miljöer i Sverige som hotas av rivning, ovarsam ombyggnad eller bristande underhåll.
Målet är inte en komplett lista utan att visa vad som händer med - och vilka hot - våra kulturmiljöer står inför.
Vi vill genom Gula listan skapa opinion och debatt – och på så vis påverka utgången för objekten.

Så fungerar det

Ett gult "hotad" betyder att frågan inte är avgjord, grönt "räddad" betyder att byggnaden eller miljön är räddad och det ett rött "rivet" innebär rivning. Datumen är registreringsdatum.

  • Gula listan - hotade miljöer

    Gula listan visar värdefulla byggnader och miljöer i Sverige som hotas av rivning, ovarsam ombyggnad eller bristande underhåll.
    Målet är inte en komplett lista utan att visa vad som händer med - och vilka hot - våra kulturmiljöer står inför.
    Vi vill genom Gula listan skapa opinion och debatt – och på så vis påverka utgången för objekten.
  • Så fungerar det

    Ett gult "hotad" betyder att frågan inte är avgjord, grönt "räddad" betyder att byggnaden eller miljön är räddad och det ett rött "rivet" innebär rivning. Datumen är registreringsdatum.

OBS

Google Geocoding API error: Couldn't find passed in address (kv Barberaren 7, Östersund).

Google Geocoding API error: Couldn't find passed in address (dalby socken uppsala).

Fråga

Ursprungliga takpannor av betong

Frågeställare: Mikael M

Jag har ett hur från 1921 som bl.a. är i behov av en takrenovering. Jag funderar nu på om de betongpannor som idag ligger där kan vara de ursprungliga. När jag har hört mig för så har jag fått svar att taket troligen inte är bytt. Men fanns denna typ av betongpannor redan 1921? Jag planerar att lägga på nya betongpannor, eller tegel om jag får veta att det var ursprunget. Det finns pannor så att det skulle räcka att lägga på dem igen men då måste de rengöras en och en och de är sandiga och porösa på ovansidan enligt vad jag kan se. Vad tycker ni är bästa alternativ? 

Bild
Expertsvar

Sven-Olof Ahlberg

Bebyggelseantikvarie och fotograf

Betongtakpannorna på bilderna är med största sannolikhet original från när huset uppfördes 1921 och är en viktig del av byggnadens identitet. Pannor av denna typ har under lång tid dessvärre slängts tämligen oreflekterat och ersatts med antingen andra taktyper eller av moderna betongpannor som har en helt annan tjocklek, profilering och kulör. Detta trots att befintliga pannor har haft en fullgod teknisk kvalitet. Att döma av bilderna har betongytorna varit infärgade med järnoxidpigment för att efterlikna lertegelpannor, vilket var en vanlig metod under början av förra seklet. Detta syns särskilt tydligt på de pannor som har legat skyddade under takutsprånget på höger sida om frontspisen. Betongpannor har använts i Sverige under hela 1900-talet och tillverkades vanligtvis lokalt. Ibland hos mindre företag som gjorde betongrör, takpannor, murstenar etc. men lika vanligt hos den byggherre som behövde pannorna. I det senare fallet användes formar som kunde vara väldigt specifika för en bygd, vilket resulterade i flera tak med samma utformning på pannorna. Både pigmentering, bredd, profilernas djup och antal samt tjockleken på pannorna varierade kraftigt – precis som vid tillverkningen av lertegelpannor, vilket gör det besvärligt att finna ersättningspannor. Vid renoveringar kan det därför vara bra att börja med en kontroll av hur resten av taken i närområdet ser ut. Ibland kan det finnas överskottspannor lagrade på de mest konstiga ställen – kanske kan till och med originalformarna finnas kvar?

Av utseendet att döma har vittringen av ytorna skett på ett normalt sätt och alla pannor som är hela kan återanvändas. Den vittrade ytan är i sig inget konstigt. Väder och vind har under nästan hundra år spolat bort bindemedlet (cementet) i ytan av betongen och ballasten har därmed frilagts. I betongpannor är vanligen kornstorleken på ballasten ganska fin, vilket upplevs som att pannorna sandar i ytan. Ett estetiskt problem kan vara att pigmentet som pressats in i den våta betongen vid tillverkningen släpper och helt enkelt rinner av pannorna i takt med tidens gång. Detta ger ett tak med skiftande kulör – från intensivt rött hos de pannor som vittrat minst till helt grått där den ofärgade betongen exponerats. I och för sig är denna variation i kulör ett tecken på takets ålder och genom en medveten läggning av pannorna kan den flammiga effekten minimeras.

Rengöringen bör ske varsamt med enbart vatten och försiktig borstning. Börja alltid med ett prov för att se hur mycket kraft som behövs för att få bort mossa och alger. Normalt ska det räcka med en piassavakvast eller grov rotborste och rinnande vatten för att få bort påväxten. En enkel träjigg att lägga pannorna i under rengöringen underlättar arbetet avsevärt. Om det visar sig att algerna sitter mycket hårt kan det krävas tvättning med högtryckstvätt, men detta brukar resultera i att för mycket av betongytan avverkas med ett flammigt resultat som följd. Dessutom kan högt vattentryck helt enkelt klyva pannorna.

En sista utväg för att rädda tak med många spruckna pannor kan vara att komplettera taket med nygjutna pannor med samma form som de ursprungliga. Då krävs tillverkning av en ny form för pressning av pannorna och en hel del experimenterande med rätt kulörer, ballastsammansättning, vattenhalt m.m. Ett arbete som kanske inte passar alla fastighetsägare men som med ganska enkla medel kan förlänga livet på ett mycket karaktärsfullt och tidstypiskt tak.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in