Gula listan - hotade miljöer

Gula listan visar värdefulla byggnader och miljöer i Sverige som hotas av rivning, ovarsam ombyggnad eller bristande underhåll.
Målet är inte en komplett lista utan att visa vad som händer med - och vilka hot - våra kulturmiljöer står inför.
Vi vill genom Gula listan skapa opinion och debatt – och på så vis påverka utgången för objekten.

Så fungerar det

Ett gult "hotad" betyder att frågan inte är avgjord, grönt "räddad" betyder att byggnaden eller miljön är räddad och det ett rött "rivet" innebär rivning. Datumen är registreringsdatum.

  • Gula listan - hotade miljöer

    Gula listan visar värdefulla byggnader och miljöer i Sverige som hotas av rivning, ovarsam ombyggnad eller bristande underhåll.
    Målet är inte en komplett lista utan att visa vad som händer med - och vilka hot - våra kulturmiljöer står inför.
    Vi vill genom Gula listan skapa opinion och debatt – och på så vis påverka utgången för objekten.
  • Så fungerar det

    Ett gult "hotad" betyder att frågan inte är avgjord, grönt "räddad" betyder att byggnaden eller miljön är räddad och det ett rött "rivet" innebär rivning. Datumen är registreringsdatum.

OBS

Google Geocoding API error: Couldn't find passed in address (kv Barberaren 7, Östersund).

Google Geocoding API error: Couldn't find passed in address (dalby socken uppsala).

Fråga

Tornskatt?

Frågeställare: Magnus i Ljusdal

Hej, jag forskar lite om gamla byggnader i norra Hälsingland och har stött på några hus som har haft torn från början, oftast på hus byggda runt 1900-1915, men som sedan länge är bortrivna. Någon sa att det infördes en skatt som gjorde att många torn försvann. Kan det stämma? Har även hört att man köpte torn på "postorder". Kan det ligga nått i det?

Expertsvar

Ryktet om skatt på olika byggnadsdelar kommer sannolikt från den skatt på fönster och dörrar som infördes med 1743 års bevillningsförordning. Men den avskaffades redan i början av 1800-talet.

Att man byggde torn efter sekelskiftet var helt enkelt ett stilideal, ett mode. Som alla trender blev även tornen hopplöst omoderna och med funktionalismens intåg revs många av dem. En bidragande orsak var säkert att de gav förhållandevis liten bostadsnytta i förhållande till kostnaden för underhållet med svåråtkomliga fasader, komplicerade vinklar och vrår. Samma sak skedde i städerna under den här perioden, många rikt dekorerade 1800-talsfasader i stenstäderna "hyvlades" för att efterlikna modernismens sparsmakade elegans.

Stenstädernas fasaddekorationer som omfattningar, tandfriser och simslister var mode under andra halvan av 1800-talet och då kunde byggföretagen beställa från kataloger som metervara. Det kan hända att det även fanns liknande dekorationer i trä i katalogerna till grosshandlarnas stora villor runt storstäderna. Men förre länsantikvarien i Gävleborgs län, Erik Nordin menar att det i Hälsingland snarare tillverkades snickerier hantverksmässigt på plats under den mindre arbetsintensiva årstiden, troligen med ornamenten på städernas hus som inspiration.

 

 

 

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in