Gula listan - hotade miljöer

Gula listan visar värdefulla byggnader och miljöer i Sverige som hotas av rivning, ovarsam ombyggnad eller bristande underhåll.
Målet är inte en komplett lista utan att visa vad som händer med - och vilka hot - våra kulturmiljöer står inför.
Vi vill genom Gula listan skapa opinion och debatt – och på så vis påverka utgången för objekten.

Så fungerar det

Ett gult "hotad" betyder att frågan inte är avgjord, grönt "räddad" betyder att byggnaden eller miljön är räddad och det ett rött "rivet" innebär rivning. Datumen är registreringsdatum.

  • Gula listan - hotade miljöer

    Gula listan visar värdefulla byggnader och miljöer i Sverige som hotas av rivning, ovarsam ombyggnad eller bristande underhåll.
    Målet är inte en komplett lista utan att visa vad som händer med - och vilka hot - våra kulturmiljöer står inför.
    Vi vill genom Gula listan skapa opinion och debatt – och på så vis påverka utgången för objekten.
  • Så fungerar det

    Ett gult "hotad" betyder att frågan inte är avgjord, grönt "räddad" betyder att byggnaden eller miljön är räddad och det ett rött "rivet" innebär rivning. Datumen är registreringsdatum.

OBS

Google Geocoding API error: Couldn't find passed in address (kv Barberaren 7, Östersund).

Fråga

Luftspalt under revetering

Frågeställare: Robert

Läser artikeln "Revetering - En nöjsam nyttighet" och stöter pa följande mening:

"En väl utförd revetering på pliggar (som ofta innebär att det blir en luftspalt mellan timmerväggen och reveteringen) ger en utmärkt tilläggsisolering som förenar trähusets goda värmeegenskaper med stenhusets vindtäthet."

Jag forstar den grundlaggande principen och jag forstar reveteringens fordelar pa timmerhus, men vad jag inte forstar ar hur man med pliggar skapade en luftspalt eller hur denna luftspalt dranerades (jag har aldrig sett ett draneringshal pa en reveterad byggnad).

Kan ni forklara narmare med en skiss hur dessa pliggar skall fungera?

Expertsvar
Stephan Fickler

Stephan Fickler

Verksamhetsledare

Pliggarna har bara funktionen att bära putsen. Samma funktion kunde åstadkommas genom att hugga upp utstående flisor i timret eller den senare varianten med hönsnät som putsbärare. Rörelser uppstår i materialen genom temperatur- och fuktvariationer och efterhand skapas en smal luftspalt mellan timret och putsen. Det är alltså ingen planerad egenskap utan snarare en för isoleringen positiv bieffekt.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in