Gula listan - hotade miljöer

Gula listan visar värdefulla byggnader och miljöer i Sverige som hotas av rivning, ovarsam ombyggnad eller bristande underhåll.
Målet är inte en komplett lista utan att visa vad som händer med - och vilka hot - våra kulturmiljöer står inför.
Vi vill genom Gula listan skapa opinion och debatt – och på så vis påverka utgången för objekten.

Så fungerar det

Ett gult "hotad" betyder att frågan inte är avgjord, grönt "räddad" betyder att byggnaden eller miljön är räddad och det ett rött "rivet" innebär rivning. Datumen är registreringsdatum.

  • Gula listan - hotade miljöer

    Gula listan visar värdefulla byggnader och miljöer i Sverige som hotas av rivning, ovarsam ombyggnad eller bristande underhåll.
    Målet är inte en komplett lista utan att visa vad som händer med - och vilka hot - våra kulturmiljöer står inför.
    Vi vill genom Gula listan skapa opinion och debatt – och på så vis påverka utgången för objekten.
  • Så fungerar det

    Ett gult "hotad" betyder att frågan inte är avgjord, grönt "räddad" betyder att byggnaden eller miljön är räddad och det ett rött "rivet" innebär rivning. Datumen är registreringsdatum.

Fråga

Kulör på knutar, svart? Vitt? Grått?

Frågeställare: Jerker Karlén

Vad säger traditionen? När blev det vita vanligt? Jag kan tycka det blir lite bjärt med lätt bruten vit mot rödfärgat och får en "äldre känsla" av grått även om jag inte vet om det stämmer. Svart? Jag tycker mig ha läst någonstans att det är ett senare påfund, men tjära har ju funnits i alla tider.

Hälsningar
Ida och Jerker, som funderar på knutfärg till de 1600-tals rödmålade liggtimmerflyglarna.

Expertsvar
Stephan Fickler

Stephan Fickler

Verksamhetsledare

I högreståndsmiljö började man använda rödfärg under stormaktstiden under senare delen av 1600-talet när välståndet ökade hos adeln. Syftet var att efterlikna stenhus med tegel. Knutarna målades i grå oljefärg för att efterlikna knutkedjorna av sand- eller kalksten. Riddarhuset i Stockholm från 1672 anses vara den stilmässiga förebilden.
Under 1700-talet spred sig rödfärgningen till prästgårdar och ibland högre militära boställen, men rödfärgens stora genomslag kom på landet faktiskt först under senare delen av 1800-talet. Dessförinnan var det vanligast med obehandlat trä utan panel.
Helt vita knutar förekom inte, linoljefärgen kunde heller inte göras helt vit. Därför ger nog ljusgrå knutar det mest "traditionella" uttrycket och passar i de flesta miljöer. Svarta knutar skulle efterlikna tjära i en sorts historisk vurm som blev vanligt under början av 1900-talet. Här bör ni titta på de regionala traditionerna.
Mer om färgtraditioner kan ni bla läsa i Byggnadskultur nr 1-2008 (webbshopen).
Om ni är medlemmar kan ni rådgöra med era länsombud, annars kan även länsmuseerna ge goda råd.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in