Gula listan - hotade miljöer

Gula listan visar värdefulla byggnader och miljöer i Sverige som hotas av rivning, ovarsam ombyggnad eller bristande underhåll.
Målet är inte en komplett lista utan att visa vad som händer med - och vilka hot - våra kulturmiljöer står inför.
Vi vill genom Gula listan skapa opinion och debatt – och på så vis påverka utgången för objekten.

Så fungerar det

Ett gult "hotad" betyder att frågan inte är avgjord, grönt "räddad" betyder att byggnaden eller miljön är räddad och det ett rött "rivet" innebär rivning. Datumen är registreringsdatum.

  • Gula listan - hotade miljöer

    Gula listan visar värdefulla byggnader och miljöer i Sverige som hotas av rivning, ovarsam ombyggnad eller bristande underhåll.
    Målet är inte en komplett lista utan att visa vad som händer med - och vilka hot - våra kulturmiljöer står inför.
    Vi vill genom Gula listan skapa opinion och debatt – och på så vis påverka utgången för objekten.
  • Så fungerar det

    Ett gult "hotad" betyder att frågan inte är avgjord, grönt "räddad" betyder att byggnaden eller miljön är räddad och det ett rött "rivet" innebär rivning. Datumen är registreringsdatum.

OBS

Google Geocoding API error: Couldn't find passed in address (kv Barberaren 7, Östersund).

Google Geocoding API error: You are over your quota.

Från garageföretag till bransch – fönsterhantverkare har fullt upp

Fönsterhantverk har under senare år utvecklats från en sektor präglad av enmansföretag med privat-personer som huvudmålgrupp, till företag med flera anställda och ägare av flerbostadshus som kunder. Husögat i Mölndal är ett av de företag som upplevt förändringen. Ulrika Lindh gjorde ett besök för att få deras syn på utvecklingen.

När jag besöker Husögats verkstad i Mölndals Kvarnby håller lokalerna på att byggas ut med en ny entré och hiss mellan våningsplanen. Logistik och ända- målsenliga lokaler är viktigt för att få jobbet att flyta. Visst kan man renovera enstaka fönsterbågar i ett garage, men när verksamheten växer krävs det lite mer.

Mats Lindström startade en enskild firma 1997 efter att som många andra ha gått en åttaveckors fönsterhantverksutbildning hos Allbäcks i Ystad. Verkstaden inreddes i enkla lokaler i anslutning till bostaden och kunder- na var uteslutande privatpersoner. »Jag och min kurskamrat Douglas, som idag jobbar i företaget, hade var sin firma och samverkade i början. Fönsterhantverk kan vara ett rätt ensamt jobb och jag gillar att ha folk om- kring mig«, säger Mats. Många som startar företag lägger ner efter några år när de upptäcker att det är tyngre och mer slitsamt att få det att gå runt än de trodde, därtill ensamt.

Från små till stora jobb

Idag är Husögat ett av de större företagen i Västsverige som arbetar med kvalificerat fönsterhantverk med kulturhistorisk inriktning. »Vi har ofta en stabil kö av jobb för en ganska lång tid framåt«, säger Mats, men medger också att man känner av en något ökad konkurrens från målerifirmor och snickare som börjat åta sig denna typ av arbeten i lågkonjunkturer. En tillfällighet 2001 gjorde att företaget tog första steget i en delvis ny riktning.

En fönsterhantverkskollega hade kontakter på ett större fastighetsbolag som ville genomföra en prestigerenovering av en gammal fastighet med 150 fönster. Det var ett alldeles för stort jobb för en enskild fönsterhantverkare men efter lite rundringning till andra fönsterhantverkare i göteborgstrakten lade sex företag ett gemensamt anbud och fick jobbet. »Med facit i hand var det väl tufft som övningsobjekt, men allt gick bra. Det svåra med den typen av samverkan är att hitta en gemensam nivå vad gäller kvalitet och arbetstempo«.

Den nya målgruppen innebar ett språng för företagen. Istället för många små jobb kunde de plötsligt ta större objekt som innebar ett mer rationellt arbete och bättre lönsamhet. För att möta efterfrågan bildade Husögat och några andra enmansföretag ett handelsbolag 2004. Planer fanns på en gemensam verkstad och tät samverkan, men av olika orsaker blev det aldrig så och istället expanderade Husögat. »En avgörande faktor var att jag kunde köpa loss hela huset där jag har verkstaden så att vi kunde nyttja båda våningarna«.

Ett förtroende att förvalta

För fyra år sedan ombildades företaget till aktiebolag. Idag jobbar sex personer i firman och överallt i lokalerna pågår olika moment. Det finns en särskild iordningställd lokal för färgborttagning, ett mindre snickeri, glasningsavdelning och målningsrum. Merparten av arbetet sker i verkstaden dit alla bågar som ska renoveras tas. Det är både en arbetsmiljöfråga för hantverkaren och en viktig faktor för att få bra kvalitet. Dessutom blir det oftast enklast för kunden. Karmar renoveras på plats men det är bara en liten del av helheten. »Vi har ingen utvecklad arbetsdelning, alla roterar runt på olika moment. Det blir roligare och mindre monotont«, menar Mats.

Affärsidén bygger på kvalitet och förtroende. Husögats hantverkare får full tillgång till människors hem och blir ofta rådfrågade om andra saker än fönsterrenovering i samband med ett jobb. Ska verksamheten fungera måste alla anställda kunna möta kunderna och tycka att jobbet är meningsfullt. »Många företag i byggsektorn anställer billig utländsk arbetskraft för att konkurrera prismässigt men det skulle inte fungera hos oss«, menar Mats. »Missförstå mig inte. Självfallet anställer jag en duktig hantverkare oavsett var i världen han är född, men att ta in folk på ett halvår utan språkkunskaper för att därefter ta in helt nya är inget som passar mig«.

Kvalitet är viktigt även när man rekommenderar andra. Samarbetet fönsterhantverkare emellan är god, men man kan inte hänvisa en kund vidare till vem som helst om man själv inte hinner med. »Har jag rekommenderat någon måste han eller hon göra ett lika bra jobb, annars faller det tillbaka på mig. Vi skickar ofta vidare jobb, men bara till företag som vi vet klarar det«.

Kvalitetsmedvetna bostadsrättsföreningar

Att ha anställda jämfört med att bara vara sin egen, är självklart lite tuffare. »Istället för att dra in lön till sig själv och äta blodpudding om jobben uteblir en månad, måste företaget dra in några hundra tusen i månaden, året runt, för att kunna betala ut löner. Det är betydligt svårare att anpassa sig efter inkommande jobb«. Hade företaget bara jobbat mot privatpersoner hade det inte fungerat. Men idag är merparten av kunderna bostadsrättsföreningar. Fastighetsägare till hyreshus lyser däremot med sin frånvaro. Husögat har nyss fått den första förfrågan någonsin på ett sådant jobb.

En typisk bostadsrättsförening väger in både känsla, pris och prestanda i köpet. Vanligtvis är det estetik som fäller avgörandet även om priset för renovering ofta blir det- samma, eller rent av billigare, än fönsterbyte. Ett vanligt fel är att bara se till priset på de nya fönstren och inte väga in kringarbeten som skador i puts och foder etc. »Att originalfönstren hållit i över 100 år talar ofta för sig självt, men vi är noga med att informera kunderna om att fönstren måste underhållas regelbundet för att inte förfalla.«

Företaget marknadsför sig inte särskilt mot bostadsrättsföreningar. En del kunder fås via Slöjd & Byggnadsvård på Nääs, men marknadsföringen sker mest från mun till mun. »Har vi gjort ett hus på en gata får vi ofta förfrågan från något grannhus efteråt. Branschen gynnas också av att välbevarade lägenheter är eftertraktade. Jag har mött kunder som menar att de köpt sin lägenhet för de vackra fönst- rens skull. Det är ju kul. Det är nog främst från insidan som en lekman upplever skillnaden mellan nya fönster och gamla originalfönster. De nya blir totalt livlösa och platta«.

Kvinnor förespråkar renovering

Visst ser man skillnad! Mats visar ett jobb som nyss kommit in, ett 1880-talshus i Göteborg där föreningen förra året bytt nästan alla originalfönstren mot aluminiumfönster med dålig finish. Byggnadsnämnden kräver nu att man återställer fasaden, vilket är ett hårt slag för en förening. Samtidigt tycker Mats att det är bra att kommunen sätter ner foten. För några år sedan hade detta passerat utan att något hänt. Husögat ska renovera de få originalfönster som finns kvar medan resten nytillverkas av en snickerifabrik.

Det är sällan antikvariska krav som tvingar en bostadsrättsförening att renovera fönstren, oftast är det beställaren själv som driver på. »Faktum är att det påfallande ofta är kvinnor som försöker få till stånd renovering istället för fönsterbyte. Det blir sedan en pedagogisk uppgift att övertyga övriga i föreningen att det är en klok investering«, erfar Mats. Han märker inte av de strängare energikraven. Montering av lågemissionsglas i innerbågen är nästan standard och gör mycket för värmeisoleringen och ljuddämpningen. Extra rutor och extra bågar för att få bättre u-värde gör han däremot sällan. Det blir ofta mer tekniskt komplicerat med förstärkning av båge och beslag och sällan snyggt.

Mats ser ljust på framtiden men har inga planer på att expandera. Det finns inget självändamål i att kunna ta ännu fler jobb. Det svåra med att vara många är att hålla uppe kvaliteten och det är den och det personliga förtroendet man lever på. Däremot ser han att utvecklingen mot större jobb fortsätter. »Det är svårt att få bra ekonomi i småjobben och det får många små firmor på glesbygden känna av. Långa resor som man inte får betalt för, små jobb med lång ställtid i kombination med en mindre betalningsvilja än i storstaden gör det tufft«. Men framtiden för fönsterhantverkare ser ändå ljus ut generellt. Fler ser det ekonomiska, estetiska och kulturhistoriska värdet i att bevara sina fönster.

Husögat är bra ett exempel på hur bygnadsvården utvecklats på senare år. Kanske finns det möjlighet för fler företag att hitta nya marknader? Duktiga byggnadsvårdare börjar snegla på nyproduktion av ekologiska villor. Om några år kanske vi har flera medvetna bostadsrättsföreningar som vill bygga nytt med hög kvalitet och underhållsvänliga material med lång livslängd. Då kanske hela sektorn, inklusive materialleverantörer gör ett pantersprång?

Utgiven i nummer:
3/13

Byggnadskultur 2013 - 3

Att leva på byggnadsvård

Författare
Ulrika Lindh

är byggnadsantikvarie och verksamhetsledare på Slöjd & Byggnadsvård på Nääs.

Våra experter

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in