Gula listan - hotade miljöer

Gula listan visar värdefulla byggnader och miljöer i Sverige som hotas av rivning, ovarsam ombyggnad eller bristande underhåll.
Målet är inte en komplett lista utan att visa vad som händer med - och vilka hot - våra kulturmiljöer står inför.
Vi vill genom Gula listan skapa opinion och debatt – och på så vis påverka utgången för objekten.

Så fungerar det

Ett gult "hotad" betyder att frågan inte är avgjord, grönt "räddad" betyder att byggnaden eller miljön är räddad och det ett rött "rivet" innebär rivning. Datumen är registreringsdatum.

  • Gula listan - hotade miljöer

    Gula listan visar värdefulla byggnader och miljöer i Sverige som hotas av rivning, ovarsam ombyggnad eller bristande underhåll.
    Målet är inte en komplett lista utan att visa vad som händer med - och vilka hot - våra kulturmiljöer står inför.
    Vi vill genom Gula listan skapa opinion och debatt – och på så vis påverka utgången för objekten.
  • Så fungerar det

    Ett gult "hotad" betyder att frågan inte är avgjord, grönt "räddad" betyder att byggnaden eller miljön är räddad och det ett rött "rivet" innebär rivning. Datumen är registreringsdatum.

OBS

Google Geocoding API error: Couldn't find passed in address (kv Barberaren 7, Östersund).

Fönstren som inte kan underhållas

Ett aluminiumparti från 1970-talet hittat på Masthuggstorget i Göteborg. Smäckra profiler och fina detaljer så som den räfflade plåten på dörrens botten. Visst är det läckert med guldeloxering! Foto: Henrik Ogstedt.

Ett träfönster kan alltid repareras. Men hur gör man om fönstret är tillverkat av stål, aluminium eller plast? Henrik Ogstedt  berättar här om de begränsade möjligheter som står till buds när det moderna fönstret har tjänat ut. Risken finns att utbyte är den enda lösningen.

Att byta ut ett teakparti med smäckra profiler mot ett aluminiumparti - så som man gjort här i det högra skyltfönstret - kan påverka mycket. Det krävs finkänslighet för en sådan anslutning i en befintlig byggnad.
Detta dubbla fönsterparti i rostfritt stål gör att entrén på denna universitetsbyggnad på Viktoriagatan i Göteborg får ett lätt och välkomnande intryck. Smäckert och fint i profiler och med väl utformade handtag och beslag.
Fönsterparti - i original från 1950-talet - i stål klätt med rostfri plåt. Norra Guldheden, Göteborg. Foto: Henrik Ogstedt.

När vi talar om fönsterrenovering handlar det oftast om äldre träfönster som förmodligen både behöver nytt kitt, ny färg och kanske reparation av bågarna. Men dagens moderna fönster och fönsterpartier är ofta av andra material än trä och byggda med nya konstruktioner. De kräver därmed också annat underhåll.

Trä fortfarande vanligast

I Sverige är träfönster fortfarande det vanligaste. De som tillverkats under de senaste 50 åren finns i ett flertal olika konstruktioner. I bebyggelse från 1950- och tidigt 60-tal hittar vi ofta kopplade perspektivfönster med vanliga fönsterglas monterade i kittfals eller med lister. Många av dessa fönster är mycket stora och har tunna fönsterglas. De är svåra att hantera, både när det gäller fönsterputs och reparation. Konstruktionen är annars traditionell och underhållskraven normala - omkittning och målning. Dessa fönster är väldigt fina både i beslag och i utformning. Ett tips är att vara två när ni hanterar dessa stora fönsterbågar med tunna glas!

Med isolerglasen kom nya fönsterkonstruktioner. En av dessa är två plus ett-fönstret, med en tvåglas isolerruta i innerbåge och en ytterbåge med enkelglas. Konstruktionen är en traditionell kopplad båge som vanligen är sidohängd. Ytterbågen har fönsterglaset monterat i traditionell kittfals och isolerglaset monterat med lister i innerbågen. Fönstertypen är vanlig i både småhus och flerbostadshus.

Samma bågar - olika beslag

Ett fönster är idag vanligen byggt med en treglas isolerruta. Konstruktionen kan vara en sidohängd båge, ett perspektivfönster eller en modern sido-hängd båge med vippfunktion för vädring. Skillnaden mellan dessa fönsterkonstruktioner är främst beslagen. Fönsterbågarna är i stort gjorda på samma sätt med glaset monterat med trälister från utsidan och med en aluminiumlist som droppnäsa i botten.

Fönster av trä kan alltid repareras och hjälp finns att få hos den lokale fönsterhantverkaren. Kvalitén på virke i träfönster har varierat avsevärt under de senaste decennierna. Fönster gjorda fram till 1960-talet är oftast byggda med bra, utvalt virke och har ofta klarat sig, även om underhållet varit eftersatt.

Fönster från det sena 1960-talet och från 70- och 80-talen är oftast byggda med virke av sämre kvalitet. Sämre virke och undermålig målning från fabrik gjorde livslängden kort. Dessa fönster är ofta redan utbytta - eller i så dåligt skick att det knappast är ekonomiskt försvarbart att reparera dem.

Beslag till äldre fönster, till exempel perspektivfönster, är svåra att hitta när de är utslitna men kan finnas hos större glasmästerier. Detta gäller generellt för äldre konstruktioner från 1950- och 60-talen, men även för beslag till nyare fönster.

Metall i offentlig miljö

Metall i fönster är inte nytt. Fönsterbågar i gjutjärn har under flera hundra år använts i industribyggnader och kyrkor. Under 1900-talet tills aluminiumprofilen slår igenom på 1970-talet har metall främst använts i fönsterpartier för offentlig miljö och i entréer till större byggnader. Metallpartier, förutom aluminiumpartier, är oftast byggda i stål och sedan klädda med rostfritt stål eller i mer exklusiva miljöer koppar. Glasen är monterade stående på stålet med skruvade eller nitade lister. Förr monterades glasen med kitt, men idag fogas alla glas med silikon. Underhållet innebär oftast utbyte av skadade lister eller omfogning vid läckage. Dessa partier har nu blivit till åren och ofta krävs även reparationer av den bärande stålstrukturen på grund av rostskador.

Många av dessa stålpartier är nu utbytta mot aluminiumpartier. Dels på grund av slitage, men även för att isoleringen var obefintlig. Partier i rostfritt stål är riktigt snygga och mycket väl utförda. Titta gärna lite närmare på något riktigt fint fönsterparti från 1950-talet. De är en fröjd att se med fina proportioner och beslag.

Glaset stabiliserar aluminium

I ett aluminiumparti är det den bärande strukturen som syns, till skillnad mot i stålpartiet där det bärande stålet kläs in med lister i t ex rostfritt.
Då aluminium är lätt men relativt vekt bygger alltid aluminiumpartierna på att glaset bär och stabiliserar konstruktionen. I alla dörrar eller fönster måste glasen monteras så att de lyfter bågen. I aluminiumfönstret eller dörren är detta mycket viktigt för att det ska löpa, täta och låsa bra.

Aluminium i fönster och dörrar slog igenom på allvar under 1970-talet. Idag är många av dessa äldre aluminiumfönster- och dörrpartier redan utbytta. Att hitta ett helt oförändrat parti är ett styvt jobb, men det lönar sig. De är smäckra i profilerna och ett guldeloxerat parti på rätt ställe kan vara riktigt snyggt!

I de första aluminiumfönstren som tillverkades för bostäder var bågen gjord av solida aluminiumprofiler med full kontakt mellan innersidan och yttersidan av bågen. Men eftersom aluminium isolerar mycket dåligt fick man problem med kallras. Vinsten med bra isolerade glas försvann direkt med en oisolerad båge. Alla nyare aluminiumfönster har nu en luftspalt eller något isolerande material mellan yttersida och innersida i bågen.

Eloxerade profiler håller

Tyvärr är inte ens aluminiumfönster underhållsfria. Aluminiumprofiler är vanligen eloxerade i silver, guld eller brunt, eller pulverlackerade i diverse färger. Eloxerade profiler håller bra och kräver inget underhåll av ytskiktet. Pulverlackerade ytskikt håller också förvånansvärt bra, men mer kulörta färger tenderar att blekna. När ytskikten är i dåligt skick, efter ca 30 år, är vanligen hela partiet i så dålig kondition att det får bytas ut. Att måla om aluminiumpartier med bra resultat är inte enkelt.

Då aluminiumfönster och dörrar är hopsatta med skruv- eller nitförband är det mycket viktigt att dessa inte lossnar. Fönstret eller dörren blir då vek och slits både i beslag och material. Skador på aluminiumprofilen är svåra att laga, de kräver i det flesta fall utbyte. Reservdelar kan vara svåra att hitta eftersom profilerna från de olika fönsterproducenterna är olika och sällan går att byta sinsemellan.

Plastfönster måste bytas

Under de senaste åren har både fönster och dörrpartier i plast dykt upp på marknaden. Fönstren saluförs som helt underhållsfria och med lång livslängd. Det är säkert riktigt att fönstren är underhållsfria, då det knappast går att göra något traditionellt underhåll på detta material. Underhåll blir därför byte när fönstrets livslängd är till ända.

Maskinglas eller floatglas

De fönsterglas som använts under andra halvan av 1900-talet kan vara gjorda på två olika sätt. Äldre glas är maskinellt tillverkade, valsade. De är ofta synbart ojämna, lite vågiga. Maskinglas var de vanligaste glasen fram till 1960-70-talen, men tillverkas fortfarande. Det vi ibland kallar kulturglas är till exempel maskinglas.

I princip allt glas idag är floatglas. Floatglasprocessen uppfanns av Pilkington glass 1952. I processen trycks glasmassa ut med en bestämd hastighet på en bädd av flytande tenn. Glasmassan har en temperatur av ca 1000 grader, medan tennbädden är något svalare. Glaset flyter ut på tennet och bildar en plan yta.

Tjockleken styrs genom hastigheten med vilken det stelnande glaset dras av från bandet. Efter detta kyls glaset av i en kontrollerad process. Efter hand skärs glasbandet av och delas i hanterbara glasskivor. Floatglas är idag världsstandard för planglas.

Glas i olika konstruktioner kan idag uppfylla de flesta krav på isolering, solskydd eller inbrottsskydd. Floatglas kan beläggas med tunna metallbeläggningar för att ge till exempel solskyddande eller värmereflekterande effekter.

Isolerglas

Isolerglas, hermetiskt tillslutna glaskassetter, är ingen ny konstruktion. 1865 togs patent på en tvåglasruta helt i glas med ihopsmälta kanter. På 1930-talet kom tekniken att limma ihop glas och med detta skapades bättre möjligheter för produktion. I Sverige experimenterades mer och mer med isolerglas i vissa byggnader under 1950-talet. Bruno Mathsson byggde till exempel isolerglaskassetter till arbetarbostäder i Kosta. Under det tidiga 1960-talet startade produktionen i Sverige och användningen av isolerglas ökade i fönster och fönsterpartier. Under 1970-talet blev isolerglaset helt etablerat på marknaden.

En isolerglaskassett är byggd med två eller tre glas. Dessa separeras med distanslister som innehåller torkmedel. Torkmedlet ska suga åt sig det vatten som finns i luften inuti isolerglaset vid produktionen. Detta för att ta bort risken för kondensering inuti kassetten. Distanslisterna finns med många olika bredder, vanligast är 12 och 15 mm.

Lödda eller enkelförseglade

De äldre isolerglasen finns i två konstruktioner, dels "lödda" isolerglas där glas och distanslist sitter ihop, eller limmade "enkelförseglade" isolerglas. Med "enkelförseglade" isolerglas menas glaskassetter med endast en tätning. Ett "dubbelförseglat" isolerglas har förutom tätning en yttre försegling. Lödda isolerglas är av mycket god kvalitet och många finns fortfarande kvar hela. De enkelförseglade isolerglasen hade stora problem med läckage och få finns kvar idag. Alla nyare kassetter är dubbelförseglade och har bra livslängd.

Det vanligaste problemet med äldre isolerglaskassetter är läckage och bräckage. Läckage visar sig genom kondens mellan glasen. Om läckage pågår under längre tid kan glasen bli anlöpta och glasen får då en vit etsad yta inuti kassetten. Den vanliga åtgärden när isolerglas läcker är att byta ut hela kassetten. Oftast finns det ingen ekonomisk vinst med att renovera en isolerglaskassett, men möjligheten finns. En förutsättning är att läckaget inte har gett etsningar på glasytorna, då dessa är omöjliga att få bort.

Om glaskassetten innehåller dyra belagda glas eller har speciella mallskurna former kan det vara ekonomiskt riktigt att renovera kassetterna. Man delar då kassetten och bygger en ny isolerglaskassett med de befintliga glasen. Detta förutsätter naturligtvis att glaskassetten lämnas till ett glasmästeri. Få glasmästare ger garanti på renoverade isolerglas, då det krävs mycket för att få ett perfekt resultat. Vid sönderslagna glas är det vanligaste att man byter ut hela isolerglaskassetten. Ett tips om man ska byta ut isolerglaskassetter är att se om det finns någon stämplad kod i kassettens distanslist. Denna kod ger bland annat information om glastyp och tjocklek med mera.

Underhåll är lika med byte

Som sammanfattning kan sägas att moderna fönsterkonstruktioner och glaskonstruktioner är gjorda för att minimera löpande underhåll. Detta gör att möjligheten för traditionellt underhåll minskas avsevärt. Underhåll blir då utbyte av delar eller hela glaskassetter. Löpande underhåll blir främst justeringar för att fönstren skall ha bra funktion samt vara täta.

 

 

Utgiven i nummer:
4/2007
Författare
Henrik Ogstedt

Bebyggelseantikvarie på Länsstyrelsen i Skåne och driver egen konsultfirma i Göteborg.


Artikeln finns i...{product_snapshot:id=34}

Våra experter

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas