Gula listan - hotade miljöer

Gula listan visar värdefulla byggnader och miljöer i Sverige som hotas av rivning, ovarsam ombyggnad eller bristande underhåll.
Målet är inte en komplett lista utan att visa vad som händer med - och vilka hot - våra kulturmiljöer står inför.
Vi vill genom Gula listan skapa opinion och debatt – och på så vis påverka utgången för objekten.

Så fungerar det

Ett gult "hotad" betyder att frågan inte är avgjord, grönt "räddad" betyder att byggnaden eller miljön är räddad och det ett rött "rivet" innebär rivning. Datumen är registreringsdatum.

  • Gula listan - hotade miljöer

    Gula listan visar värdefulla byggnader och miljöer i Sverige som hotas av rivning, ovarsam ombyggnad eller bristande underhåll.
    Målet är inte en komplett lista utan att visa vad som händer med - och vilka hot - våra kulturmiljöer står inför.
    Vi vill genom Gula listan skapa opinion och debatt – och på så vis påverka utgången för objekten.
  • Så fungerar det

    Ett gult "hotad" betyder att frågan inte är avgjord, grönt "räddad" betyder att byggnaden eller miljön är räddad och det ett rött "rivet" innebär rivning. Datumen är registreringsdatum.

Bygghantverkarens kunskapsväg

måndag, 20 februari 2012

Det senaste året har TV-program som »Fuskbyggarna« och »Byggfällan« gett byggbranschen en rejäl törn. Visserligen samlar tv-kanalerna lätta poäng som räddare i nöden, men husägarna har utan tvivel drabbats av fifflare.

Följden blir att hela branschen får en orättvis stämpel som oseriös. Här ger Nils-Eric Anderson sin syn på utbildningsbehoven bland bygghantverkare och diskuterar vad nya provbestämmelser för gesäll- och mästarproven skulle innebära.

 

I byggbranschen har man länge brottats med effektivitets- och kvalitetsproblem. Orsakerna är flera. Dels handlar det om obeprövade material och tekniker, dels om förändringar i koncept som
i huvudsak genomförs för att vinstmaximera byggprojekten. Svårigheter att rekrytera arbetskraft med rätt kompetens till nya komplexa byggarbetsplatser är ytterligare en orsak, liksom korta byggtider med påtvingat forcerad arbetsgång. Följden blir att det är svårt att säkerställa kvalitén i byggprocessens alla led. Kunskapen och kompetensen hos dem som deltar täcker kanske den egna delen, men är inte gränsöverskridande. Det innebär i sin tur att delmomenten sällan utförs på bästa sätt. Var och en tar ansvar för sin begränsade del och resten får i värsta fall lösas med hjälp av entreprenadjuridik.

 

Att förstå varför man gör som man gör – grundläggande för kvalitén

Idag finns en bristande respekt för praktiskt kunnande i samhället och många har fortfarande inställningen att hantverk rör sig om handlag utan intellektuellt innehåll. I min mening är det

självklart att större kunskap hos utövarna om frågor som byggnadsfysik, projektionslära, bygglagstiftning, kvalitetssäkring och materialkunskap skulle höja kvalitén i byggandet. Om muraren förstår porstrukturens och bearbetningens betydelse för fasadputsens härdning och vattenupptagningsförmåga gynnar det resultatet på den färdiga väggen. Alternativet är att hon eller han så snabbt som möjligt ser till att bruket hamnar på väggen och får till en yta utan att reflektera över resultatets livslängd. Den nuvarande regeringens skolpolitik innebär att man återigen ska dela upp gymnasiet i yrkesutbildning och studieförberedande program och begränsa möjligheten till framtida studier för de ungdomar som väljer en så kallad yrkesutbildning. Nu verkar landets ungdomar vara begåvade nog att inse att denna begränsning missgynnar dem i deras livslånga lärande, och därför har intresset för yrkesutbildningarna i årets gymnasieval visat sig vara exceptionellt lågt. Det framtida kvalitetssäkringsarbetet i byggproduktionen måste bygga på högre kompetens inte bara hos ledningspersoner utan även hos dem som utför det handgripliga arbetet. Utan den får vi finna oss i återkommande byggfel och framtidens »Byggfällan« får bra mycket mer att göra än de har idag.

Nils-Eric Anderson

Tidigare bygghantverkare, numera lektor i bygghantverk vid Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet.

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Författare

Nils-Eric Anderson

Tidigare bygghantverkare, numera lektor i bygghantverk vid Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet.

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in