Om frånvaron av skönhet i byggandet

fredag, 11 december 2009

En byggnad bör vara ändamålsenlig, hållbar och vacker, det menade redan Vitruvius var god byggnadskonst. I dagens byggande är det många som på goda grunder ifrågasätter hållbarheten. Om byggnader är vackra diskuteras också, även om vi är mer försiktiga då. Per Arne Ivarsson menar dock att det är dags att på allvar diskutera fulheten i dagens byggande!

Foto: Per Arne Ivarsson. Utan de enskilda husens fina skala och balanserade variation i detaljer och kulörer hade även dessa varit barackliknande.

Foto: Per Arne Ivarsson. Utan de enskilda husens fina skala och balanserade variation i detaljer och kulörer hade även dessa varit barackliknande.

  Foto: Per Arne Ivarsson. Inte nog med fasadens sällsynt obalanserade proportioner, vardagsrummet innanför upplevs snarast som en butik.

Foto: Per Arne Ivarsson. Inte nog med fasadens sällsynt obalanserade proportioner, vardagsrummet innanför upplevs snarast som en butik.


Skulle Vitruvius ha använt CAD-program? Vi kan utgå från att han som arkitekt säkert velat använda programmens exempel-lösa kapacitet att hantera komplicerade måttsättningar.

Med sin väl omskrivna känsla för proportioner och detaljernas betydelse för helheten skulle han däremot ha varit mycket försiktig med programmens frestande möjligheter att skapa kopior, inte bara av byggnadsdelar, utan även av hela byggnader och byggnadsgrupper. Vi kan anta att Vitruvius skulle satt sig framför datorn först när han i en traditionell process, med penna på papper, skissat byggnadens huvudproportioner.

Den här artikeln vill visa att vår tids kortsiktiga ekonomiska värderingar, helt skilda från ordets ursprungliga betydelse av hushållning, och en bristande känsla för proportioner är huvudorsakerna till fulheten i byggandet. Fulheten är satt i system, dels då den kortsiktiga ekonomin är allenarådande, dels genom att CAD-programmen fått ersätta kunskap och känsla för proportioner.

Vi antar att arkitekten av idag behärskar såväl proportioneringskonsten som CAD-programmen. Arkitekten kan då skapa en vision av hur byggnaden kommer att se ut och hur funktioner, rumssamband, volymer etc behandlas. Anta vidare att byggnaden redan i datorn verkar kunna uppfylla Vitruvius definition av god byggnadskonst, nämligen att byggnaden ska vara hållbar, ändamålsenlig och vacker. Vilka hinder finns då för att en sådan byggnad verkligen uppförs?

I första hand tillåts ekonomiska förhållanden styra i alltför hög grad vilket förklarar varför byggandet hamnar långt ifrån god byggnadskonst. Problemet är här att ekonomin ser helt olika ut beroende på vem som bygger – och åt vem. Den byggherre som bygger för egen förvaltning har en betydligt långsiktigare syn på ekonomi än den som bygger för att sälja eller för någon annan att förvalta, vilket är det vanliga idag.

Sker byggandet i form av en totalentreprenad är dessutom arkitekten anlitad av och underställd entreprenören. I ett sådant förhållande kan den mest välproportionerade byggnadsdel, t ex ett fönster, lätt få stryka på foten för ett dito med fula proportioner.

Motivet är ofta produktionsekonomiskt. Entreprenören kanske hade avtal med en fönstertillverkare, som saknade just de fönstermåtten eller något liknande kompromissbetingat argument.


CAD-programmen i datorn bör betraktas som ett av flera verktyg i arkitektens arbete. Programmen innehåller inga anvisningar för proportionering eller varningar för stereotypa upprepningar. Inte heller larmar programmen när yttermåtten hos programmens virtuella byggdelar ändras utan att profiler och former ändras. Sådant måste arkitekten själv svara för.

I sina »Tio böcker om byggnadskonst« anger Vitruvius verktygen för arkitekten i första bokens första kapitel. Arkitekten, alltså dåtidens byggmästare, måste behärska tecknandet men även ha grundläggande kunskaper inom geometri, optik(!), aritmetik, historia, filosofi, musik, medicin och lagstiftning/ekonomi samt slutligen ha kunskap om himlakropparnas rörelser och astrologi.

Inom musiken tycks det också vara så att vi upplever arketypiska stämningar som sorgsenhet, glädje, lugn, spänning etc. Försök har visat att detta är oberoende av vilken kultursfär vi kommer ifrån. Alldeles som för musikern är det för arkitekten grundläggande kunskaper och ständig övning, som borgar för ett bra resultat.

Proportioneringsövningarna kan inte genomföras i datorns CAD-program. De måste göras i den mycket subtila process, som kännetecknar arkitektens skissande med penna på papper. I det intuitiva och kreativa skissandet är hand, öga och hjärna oupplösligt kopplade, just som vi är skapade. Det är i skissandet arkitekten kan få byggnaden att sjunga och det är just det de gamla grekerna menade, när de liknade arkitektur vid frusen musik.

Det ligger utanför denna artikels räckvidd att utveckla varför den kortsiktiga ekonomin tillåts styra byggandet i negativ riktning – att den gör det och att bristen på proportioner leder till fulhet i byggandet står däremot helt klart.

Per Arne Ivarsson

Restaureringsarkitekt och styrelseledamot i Byggnadsvårdsföreningen.

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Författare

Per Arne Ivarsson

Restaureringsarkitekt och styrelseledamot i Byggnadsvårdsföreningen.

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas