Kvalitet – ingen naturlig drivkraft i dagens byggande

Hur är det möjligt att hus byggda under 2000- talet ofta kräver omfattande ombyggnadsåtgärder redan under garantitiden, medan hus byggda för flera hundra år sedan fortfarande erbjuder ett trivsamt, friskt och prisvärt boende? Vi menar att den ökande fragmentariseringen av samhällsbyggnadssektorn är en viktig orsak. Näringslivet, politiken och brukarna driver sina särintressen. Det är många år sedan vi hade ett bostadsdepartement, fastighetsägare är idag stora opersonliga bolag, byggmästarfunktionen har i stort sett försvunnit och skickliga hantverkare med gesällbrev är svåra att finna.

Dagens nyproduktion har uppenbara kvalitetsproblem, trots alla funktioner och processer som ska kontrollera uppsatta kvalitetsmål. Kontrollansvarig enligt PBL, installationer enligt »säkert vatten« och checklistor för egenkontroller är exempel på aktiviteter som ska se till att vi bygger hållbara hus. Ändå kvarstår problemen. Vi hävdar att det saknas naturliga drivkrafter i den moderna byggprocessen, för att nå ett slutresultat som motsvarar sektorns motto »Byggande i världsklass«.

Byggandet före 1960 var till största delen en rent arkitektonisk och byggteknisk utmaning. Dagens byggande är komplext, med en blandning av bygg- och installationsteknik. Det ställer stora krav på de arkitekter och tekniska konsulter som ansvarar för projekteringen. Undersökningar visar att cirka en tredjedel av kvalitets- bristerna är rena projekteringsfel. Som orsak anges tidsbrist, begränsad praktisk erfarenhet och utebliven granskning av handlingarna. Eftersom projektörerna vanligtvis ersätts per arbetad timma och sällan får betala kostnaden för sina fel, saknas den naturliga drivkraften att producera bättre handlingar. Projektörerna deltar inte heller i genomförandet av byggnaden.

Samarbetsform, entreprenadform och ersättningsform är faktorer som i hög grad påverkar byggnadens kvalitet. Fram till mitten av 1900-talet kunde en överenskommelse mellan byggherre och byggmästare bekräftas av ett handslag. Förutsättningen var att man kunde lita på att slutresultatet skulle hålla hög kvalitet och ersättningen bli skälig. Dagens överenskommelser bekräftas av flersidiga kontrakt och bilagor, upprättade av jurister och ekonomer. Ändå är det inte ovanligt att parterna blir oense om vem som är ansvarig för fel under garantitiden. Konsekvensen blir omfattande skadeutredningar, men inga eller begränsade åtgärder. Vart tog byggandets etik och yrkes- stoltheten vägen?

Fram till 1950-talet var hantverksinslagen många och hantverkaren hade ett gediget kunnande om såväl materialets egenskaper som hur ett fackmässigt utförande skulle göras. Kunnandet förmedlades till yngre generationer av erfarna hantverkare som utförde sitt jobb med stor yrkesstolthet. De skickligaste kunde även erhålla mästarbrev som bevis på sitt kunnande. Kvalitetsbrister åtgärdades också av hantverkaren, vilket var nödvändigt för att få förnyade uppdrag. I dagens byggande är byggnadsarbetaren sällan anställd av huvudentreprenören utan jobbar ofta hos en underentreprenör, men har sin anställning i ett bemanningsföretag. Hon/han får på så vis en otydlig roll och betraktas mer som en utbytbar resurs än en skicklig hantverkare. Det leder till att vederbörande inte känner sig bekräftad och förlorar den naturliga drivkraften att ta ansvar och känna yrkesstolthet.

Inom Byggnadsvårdsföreningen kommer vi dagligen i kontakt med byggnader som ska underhållas för att fortsätta fungera. Det känns naturligt att använda orden hållbart, energieffektivt och klimatneutralt när ett hus kan fortsätta användas efter hundratals år i människans tjänst. Dessa byggnader uppfördes i sammanhang där det fanns incitament att bygga med hög kvalitet – långt innan PBL's kontrollansvar var uppfunnen.

Vi uppmanar våra kollegor i samhälls- byggnadssektorn att titta bakåt för att komma framåt. Ta del av den kunskap och kompetens som finns samlad inom svenskt byggande fram till 1950-talet och använd de erfarenheterna i dagens byggande. Skapa en situation där kvalitet är drivkraften och målet, i alla led. Bara så kan vi lyckas bygga hållbart, energieffektivt och klimatneutralt.

Per Arne Ivarsson, restaureringsarkitekt och Bengt Adolfi, byggmästare, är båda ledamöter i Svenska byggnadsvårdsföreningens styrelse.

Den här artikeln publicerades i Byggnadskultur nr 3/12 och på debattsidan i Dagens Industri den 28/ 2012.

Bengt Adolfi

Byggmästare
logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas