Byggnadsvårdsutbildning

Kategori: Utbildning

Timring med yxa på Dacapo hantverksskola. Fotograf/Illustratör: Henrik Larsso

 Intresset för att skaffa sig utbildning inom byggnadsvård är stort. Idag finns en god tillgång på olika utbildningar. Flera nya har startats de senaste åren. Det har framför allt skapats nya möjligheter för hantverkare att skaffa sig en gedigen byggnadsvårdsutbildning. Tidigare fanns enbart utbildningsmöjligheter för akademiker. Här ger Henrik Larsson en orienterande översikt över de flesta utbildningarna inom området.

Murning med kalkbruk. Dacapo hantverksskola. Fotograf/Illustratör: Henrik Larsson


GYMNASIESKOLAN

Bristen på intresse från gymnasieskolans sida för att erbjuda eleverna utbildning i byggnadsvård eller traditionella hantverk har länge varit kompakt. Trots att den största delen av byggmarknaden består av om- och tillbyggnad av befintlig bebyggelse har man menat att byggnadsvård är en så specialiserad verksamhet att den inte bör ges utrymme i gymnasieskolans byggprogram. All utbildning har koncentrerats till nyproduktion.
Glädjande nog finns några undantag. Gripenskolan i Nyköping t. ex. har i samarbete med Sörmlands museum genomfört en försöksutbildning på byggprogrammet under hösten 2001. Två dagar i veckan har eleverna arbetat med praktiskt restaureringsarbete under handledning från museet. Under våren 2002 kommer man att pröva samma modell för dem som går måleriinriktningen. Både elever, skola och museum är mycket positiva.
Det finns idag också möjlighet att skaffa sig en yrkesutbildning genom lärlingsutbildning. Utbildningen i kärnämnena svarar kommunen för, praktiska yrkesstudier erbjuder ett byggföretag. Arbetsförmedlingen kan lämna mer information om denna möjlighet.

KVALIFICERAD YRKESUTBILDNING

Sedan 1997 bedriver regeringen en försöksverksamhet med s. k. kvalificerade yrkesutbildningar (ky) vilka närmast kan beskrivas som yrkeshögskolor. Avsikten är att pröva eftergymnasial utbildning inom en rad områden som normalt inte omfattas av de etablerade högskolornas och universitetens verksamhet. På så sätt har man velat skapa fortbildningsmöjligheter inom bl. a. hantverksyrken. Tanken är också att dessa utbildningar ska vara starkt knutna till näringslivets behov.
30 procent av utbildningstiden är förlagd till företag, s. k. arbetsplatsförlagd utbildning. Regeringen har lovat att permanenta ky-utbildningarna.
Det finns för närvarande tre ky-utbildningar med byggnadsvårdsinriktning: Hantverksskolan i Mariestad-Dacapo, Uppdragsutbildningen i Sala samt Komvux i Upplands Väsby.

Hantverksskolan i Mariestad-Dacapo
ger sedan 1997 en utbildning i Bygghantverk 80 p. Det är en bred utbildning i bygghantverk och restaurering. Fokus ligger på traditionella hantverkstekniker. Det finns möjlighet att specialisera sig inom timmermansarbete, snickeri eller mureri.
Utbildningen ska ses som en påbyggnadsutbildning för yrkeserfarna hantverkare. Det ställs höga krav på grundläggande hantverkskunskap. I princip krävs yrkesbevis som murare, snickare eller timmerman för att bli antagen, men det finns möjlighet att bli behörig på andra grunder, t.ex. erfarenhet inom andra hantverk.
För närvarande pågår diskussioner som syftar till att Hantverksskolan ska bli en avdelning vid Institutionen för miljövetenskap och kulturmiljövård vid Göteborgs universitet.

Uppdragsutbildningen i Sala anordnar sedan 1997 en tvåårig hantverksinriktad byggnadsvårdsutbildning. Utbildningen syftar till att ge bred och grundläggande kunskap för den som vill börja -arbeta inom byggnadsvårdsområdet. Praktiska övningar varvas med teori. Precis som i de andra ky-utbildningarna utgörs 30 procent av tiden av praktik i företag.
Utbildningen har en viss profilering mot industriminnesvård. Kravet på bygg- eller hantverksbakgrund är inte lika starkt som på Dacapo, utan antagning sker genom sammanvägning av betyg, bygg- -eller hantverksutbildning, arbetslivserfarenhet inom bygg eller hantverk samt personliga kunskaper och intresse. Vissa studerande är därför hantverkare, medan andra har annan bakgrund.

Komvux i Upplands Väsby,
ger sedan 1998 ky-utbildningen Restaurering-rot 80 p/120 p. Utbildningen är två- eller treårig efter eget val och ger tillämpade kunskaper inom besiktning, cad-teknik och fastighetsekonomi. Under sista utbildningsåret ligger fokus på vård av kulturhistorisk bebyggelse. Äldre byggteknik, inventeringsteknik och restaureringsteknik utgör då viktiga kursmoment.

KUNSKAPSLYFTET

Byggnadsvård Qvarnarp anordnar flera hantverksinriktade utbildningar inom ramen för det s. k. Kunskapslyftet.
Kursen Sydsvensk timring ger deltagarna kunskaper i historiskt timmermansarbete. Tonvikten ligger på praktiskt arbete. Eleverna kopierar en äldre byggnad i detalj. Kursen vänder sig till dem som har erfarenhet av snickeri, träslöjd, bygghantverk eller arkitektur. Kursen ges under hösten 2002.
Byggnadsvård med inriktning mot inredning, är en ettårig utbildning med start i -augusti. Den fokuserar på traditionella hantverksmetoder samt stilhistoria och formgivning.
Reparation och vård av äldre byggnader har också traditionella hantverksmetoder i centrum. Timring, smide, snickeri, kakelugnsmurning, traditionellt måleri liksom restaureringsmetodik är sådant som ingår i utbildningen. Regionens speciella byggnadstradition står i fokus. Även denna kurs är ettårig.
Inför läsåret 2003 kommer man att anordna tre nya utbildningar, samtliga ett år långa: Grundkurs i bygghantverk, Internationellt bygghantverk allmän inriktning samt Internationellt bygghantverk med inriktning mot inredning. Idag ges också högskolekursen Byggnadsvård 20 p i samarbete med Chalmers (se nedan). Dessutom ges ett antal kortare kurser för allmänheten. Ansökan ska ske senast 15 maj för samtliga kurser.

Även Komvux i Nora ger en byggnadsvårdsutbildning inom ramen för Kunskapslyftet.

FORTBILDNINGAR FÖR YRKESVERKSAMMA HANTVERKARE
Idag finns inga permanenta och väl utvecklade fortbildningsmöjligheter för yrkesverksamma hantverkare som vill öka sin kompetens inom byggnadsvård.
I ett fåtal län, bl. a. Gotlands, Gävleborgs och Örebro län har dock särskilda, skräddarsydda fortbildningsprogram genomförts i samarbete med byggnadsvårdsföretagen i dessa län. Fortbildningarna har tagit sin utgångspunkt i praktiska restaureringssituationer och har genomförts i en omfattning som varit möjlig att kombinera med fortsatt yrkesutövande. En särskild pedagogisk modell har utvecklats utifrån dessa erfarenheter. (Kontakta Länsstyrelsen Gävleborg respektive Nätverket för byggnadsvård på Gotland för mer information.)
Inom en snar framtid kommer troligen landets byggnadsvårdsföretag att erbjudas bättre fortbildningsmöjligheter. Hantverksskolan i Mariestad, Högskolan på Gotland, Uppdragsutbildningen i Sala, Byggnadsvård Qvarnarp samt Timmerdraget har just inlett en diskussion kring hur man kan ta fram ett gemensamt kursutbud som kan erbjudas landets byggnadsvårdsföretag. Det finns tankar kring att organisera korta, intensiva specialistkurser för hantverkare som redan har stor erfarenhet och kunskap. Parallellt kan det finnas efterfrågan på litet längre kursmoduler, en till fyra veckor inom viktiga traditionella hantverk. Det kan vara intressant för byggnadsvårdsföretag som nyanställer och som vill ge sina nya medarbetare en viss grundutbildning.

HÖGSKOLEPROGRAM

Byggnadsantikvarieutbildning vid Högskolan på Gotland. Hösten 2001 skapades ett treårigt utbildningsprogram vid Högskolan på Gotland genom att de två kurserna Kulturmiljövård 40p och Tillämpad byggnadsvård 80p slogs samman till Tilllämpad byggnadsvård och traditionella hantverk 120p. Det här utbildningsprogrammet har byggnaden i fokus. Teoretiska moment varvas med ett stort inslag praktiska hantverksövningar. Syftet är att utbilda byggnadsantikvarier som är väl orienterade i hantverks- och materialfrågor. Arbetsmarknaden finns inom länsstyrelser, museer, kommuner, fastighetsförvaltning samt på den privata marknaden.

Bebyggelseantikvariskt program vid Göteborgs universitet. Institutionen för miljövetenskap och kulturvård anordnar sedan drygt 20 år Bebyggelseantikvariskt program 160 p. Utbildningen fokuserar på studier av bebyggelseutvecklingen i ett brett kulturellt och historiskt perspektiv. Kulturvetenskaplig teoribildning, restaureringsetiska frågor, kulturmiljövårdens organisation och uppgift, liksom praktiska material- och vårdfrågor är centrala ämnesområden. Samma arbetsmarknad som ovan.

Konservatorsutbildningen vid Göteborgs universitet. Institutionen för miljövetenskap och kulturvård anordnar också Sveriges enda konservatorsutbildning, där man kan välja olika inriktningar. Måleri och sten/skulptur är de varianter som ligger närmast byggnadsvården.

Kungliga konsthögskolans restaureringsutbildning. Kungliga konsthögskolan har i många år anordnat en ettårig påbyggnadsutbildning i Restaureringskonst 40 p. Utbildningen är möjlig att räkna in i en forskarutbildning. Merparten av de som antas till utbildningen är arkitekter, men ett mindre antal ingenjörer, antik-varier och konservatorer brukar också beredas plats. Utbildningen genomförs i koncentrerade undervisningsperioder om tre veckor vardera med självständigar däremellan. Varje läsår präglas av ett särskilt tema, även om vissa utbildningsdelar återkommer år från år. Behörighetskrav är akademisk grundexamen samt minst ett års arbetslivserfarenhet. De flesta som går utbildningen har i regel relativt lång yrkesverksamhet bakom sig. Anmälan görs senast 1 april.

FRISTÅENDE KURSER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR

Vid flera universitet och högskolor ges enstaka kurser med anknytning till byggnadsvård som ofta brukar ingå i fil. kand.-examen för dem som avser att till exempel arbeta vid länsmuseer och länsstyrelser.
Kursen Bebyggelsehistoria och byggnadsvård 20 p, som sedan många år ges av Konstvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet, hör till denna kategori. Man ger även kurserna Kulturmiljövård 20 p samt Kulturmiljövårdens organisation och verksamhet 5 p.
Chalmers ger sedan 1996 kursen Byggnadsvård, 20p på halvfart, förlagd till Byggnadsvård Qvarnarp i Eksjö.
Högskolan på Gotland anordnar flera kurser sommaren 2002 och läsåret 2002/2003. Som sommarkurser (obs! ansökan senast 15/3) ges Bruk av kalk i teori och praktik 10p samt Möbler och inredning 5p. Höstterminen 2002 ges Byggnadsvårdens teori och praktik 5p, Byggnadsvård i förvaltning och underhåll 5p, Projekt och processer inom byggnadsvården 5p samt kursen Tilllämpad byggnadsvård, påbyggnadskurs 40p, som bland annat ger möjlighet till specialisering. Samtliga kurser har 15 april som senaste ansökningstid.
Institutionen för industriell ekonomi och organisation samt Avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan (kth) ger ibland kurser med anknytning till industriminnesvård och teknikhistoria.

VALBARA KURSER I LÄNGRE UTBILDNINGSPROGRAM

Arkitekt- och ingenjörsutbildningarna vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm (kth), Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg (cth), och Lunds Tekniska Högskola (lth), erbjuder studenterna att välja delkurser med anknytning till vård av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Institutionen för byggande och arkitektur vid lth, anordnar t.ex. en kurs i Bebyggelsevård och Institutionen för arkitekturhistoria vid samma högskola ger t.ex. kurserna Arkitekturhistoria i-iii, som innehåller ämnen som byggnadskonst, restaureringskonst och uppmätning. Även kth och Chalmers arkitekturbildningar innehåller likartade kurser.

KORTA KURSER, KOMMERSIELLA UTBILDNINGAR MED MERA

Fönster hantverkarna AB i Ystad anordnar en till två gånger per år sedan mitten av 1980-talet en åttaveckors yrkesutbildning i föns-terhantverk samt två gånger om året en tvådagars informationskurs för dem som vill få en orientering om deras tvärfackliga arbetsmodell.


Andra kortkurser. Den som håller ögonen öppna, och lusläser dagstidningar eller bevakar olika hemsidor på internet, kan hitta många slags byggnadsvårdskurser runt om i landet. De flesta hålls under den varma årstiden. Många anordnas av länsmuseer, hembygdsföreningar eller byggnadsvårdscentra.

Byggnadsvårdsläger. Svenska föreningen för byggnadsvård anordnar som bekant varje sommar 7-10 byggnadsvårdsläger tillsammans med lokala lägeransvariga. Man får naturligtvis ingen yrkesutbildning genom att delta i ett läger på två veckor, men för många fastighetsägare räcker det långt för att själv kunna vårda och underhålla sitt eget hus. Dessutom deltar många arkitektstuderande, som upplever att deras akademiska utbildning ger alltför få möjligheter att praktiskt pröva olika hantverk.


GYMNASIESKOLAN
Bristen på intresse från gymnasieskolans sida för att erbjuda eleverna utbildning i byggnadsvård eller traditionella hantverk har länge varit kompakt. Trots att den största delen av byggmarknaden består av om- och tillbyggnad av befintlig bebyggelse har man menat att byggnadsvård är en så specialiserad verksamhet att den inte bör ges utrymme i gymnasieskolans byggprogram. All utbildning har koncentrerats till nyproduktion.
Glädjande nog finns några undantag. Gripenskolan i Nyköping t. ex. har i samarbete med Sörmlands museum genomfört en försöksutbildning på byggprogrammet under hösten 2001. Två dagar i veckan har eleverna arbetat med praktiskt restaureringsarbete under handledning från museet. Under våren 2002 kommer man att pröva samma modell för dem som går måleriinriktningen. Både elever, skola och museum är mycket positiva.
Det finns idag också möjlighet att skaffa sig en yrkesutbildning genom lärlingsutbildning. Utbildningen i kärnämnena svarar kommunen för, praktiska yrkesstudier erbjuder ett byggföretag. Arbetsförmedlingen kan lämna mer information om denna möjlighet.

KVALIFICERAD YRKESUTBILDNING

Sedan 1997 bedriver regeringen en försöksverksamhet med s. k. kvalificerade yrkesutbildningar (ky) vilka närmast kan beskrivas som yrkeshögskolor. Avsikten är att pröva eftergymnasial utbildning inom en rad områden som normalt inte omfattas av de etablerade högskolornas och universitetens verksamhet. På så sätt har man velat skapa fortbildningsmöjligheter inom bl. a. hantverksyrken. Tanken är också att dessa utbildningar ska vara starkt knutna till näringslivets behov.
30 procent av utbildningstiden är förlagd till företag, s. k. arbetsplatsförlagd utbildning. Regeringen har lovat att permanenta ky-utbildningarna.
Det finns för närvarande tre ky-utbildningar med byggnadsvårdsinriktning: Hantverksskolan i Mariestad-Dacapo, Uppdragsutbildningen i Sala samt Komvux i Upplands Väsby.

Hantverksskolan i Mariestad-Dacapo
ger sedan 1997 en utbildning i Bygghantverk 80 p. Det är en bred utbildning i bygghantverk och restaurering. Fokus ligger på traditionella hantverkstekniker. Det finns möjlighet att specialisera sig inom timmermansarbete, snickeri eller mureri.
Utbildningen ska ses som en påbyggnadsutbildning för yrkeserfarna hantverkare. Det ställs höga krav på grundläggande hantverkskunskap. I princip krävs yrkesbevis som murare, snickare eller timmerman för att bli antagen, men det finns möjlighet att bli behörig på andra grunder, t.ex. erfarenhet inom andra hantverk.
För närvarande pågår diskussioner som syftar till att Hantverksskolan ska bli en avdelning vid Institutionen för miljövetenskap och kulturmiljövård vid Göteborgs universitet.

Uppdragsutbildningen i Sala anordnar sedan 1997 en tvåårig hantverksinriktad byggnadsvårdsutbildning. Utbildningen syftar till att ge bred och grundläggande kunskap för den som vill börja -arbeta inom byggnadsvårdsområdet. Praktiska övningar varvas med teori. Precis som i de andra ky-utbildningarna utgörs 30 procent av tiden av praktik i företag.
Utbildningen har en viss profilering mot industriminnesvård. Kravet på bygg- eller hantverksbakgrund är inte lika starkt som på Dacapo, utan antagning sker genom sammanvägning av betyg, bygg- -eller hantverksutbildning, arbetslivserfarenhet inom bygg eller hantverk samt personliga kunskaper och intresse. Vissa studerande är därför hantverkare, medan andra har annan bakgrund.

Komvux i Upplands Väsby,
ger sedan 1998 ky-utbildningen Restaurering-rot 80 p/120 p. Utbildningen är två- eller treårig efter eget val och ger tillämpade kunskaper inom besiktning, cad-teknik och fastighetsekonomi. Under sista utbildningsåret ligger fokus på vård av kulturhistorisk bebyggelse. Äldre byggteknik, inventeringsteknik och restaureringsteknik utgör då viktiga kursmoment.

KUNSKAPSLYFTET
Byggnadsvård Qvarnarp anordnar flera hantverksinriktade utbildningar inom ramen för det s. k. Kunskapslyftet.
Kursen Sydsvensk timring ger deltagarna kunskaper i historiskt timmermansarbete. Tonvikten ligger på praktiskt arbete. Eleverna kopierar en äldre byggnad i detalj. Kursen vänder sig till dem som har erfarenhet av snickeri, träslöjd, bygghantverk eller arkitektur. Kursen ges under hösten 2002.
Byggnadsvård med inriktning mot inredning, är en ettårig utbildning med start i -augusti. Den fokuserar på traditionella hantverksmetoder samt stilhistoria och formgivning.
Reparation och vård av äldre byggnader har också traditionella hantverksmetoder i centrum. Timring, smide, snickeri, kakelugnsmurning, traditionellt måleri liksom restaureringsmetodik är sådant som ingår i utbildningen. Regionens speciella byggnadstradition står i fokus. Även denna kurs är ettårig.
Inför läsåret 2003 kommer man att anordna tre nya utbildningar, samtliga ett år långa: Grundkurs i bygghantverk, Internationellt bygghantverk allmän inriktning samt Internationellt bygghantverk med inriktning mot inredning. Idag ges också högskolekursen Byggnadsvård 20 p i samarbete med Chalmers (se nedan). Dessutom ges ett antal kortare kurser för allmänheten. Ansökan ska ske senast 15 maj för samtliga kurser.

Även Komvux i Nora ger en byggnadsvårdsutbildning inom ramen för Kunskapslyftet.

FORTBILDNINGAR FÖR YRKESVERKSAMMA HANTVERKARE
Idag finns inga permanenta och väl utvecklade fortbildningsmöjligheter för yrkesverksamma hantverkare som vill öka sin kompetens inom byggnadsvård.
I ett fåtal län, bl. a. Gotlands, Gävleborgs och Örebro län har dock särskilda, skräddarsydda fortbildningsprogram genomförts i samarbete med byggnadsvårdsföretagen i dessa län. Fortbildningarna har tagit sin utgångspunkt i praktiska restaureringssituationer och har genomförts i en omfattning som varit möjlig att kombinera med fortsatt yrkesutövande. En särskild pedagogisk modell har utvecklats utifrån dessa erfarenheter. (Kontakta Länsstyrelsen Gävleborg respektive Nätverket för byggnadsvård på Gotland för mer information.)
Inom en snar framtid kommer troligen landets byggnadsvårdsföretag att erbjudas bättre fortbildningsmöjligheter. Hantverksskolan i Mariestad, Högskolan på Gotland, Uppdragsutbildningen i Sala, Byggnadsvård Qvarnarp samt Timmerdraget har just inlett en diskussion kring hur man kan ta fram ett gemensamt kursutbud som kan erbjudas landets byggnadsvårdsföretag. Det finns tankar kring att organisera korta, intensiva specialistkurser för hantverkare som redan har stor erfarenhet och kunskap. Parallellt kan det finnas efterfrågan på litet längre kursmoduler, en till fyra veckor inom viktiga traditionella hantverk. Det kan vara intressant för byggnadsvårdsföretag som nyanställer och som vill ge sina nya medarbetare en viss grundutbildning.

HÖGSKOLEPROGRAM
Byggnadsantikvarieutbildning vid Högskolan på Gotland. Hösten 2001 skapades ett treårigt utbildningsprogram vid Högskolan på Gotland genom att de två kurserna Kulturmiljövård 40p och Tillämpad byggnadsvård 80p slogs samman till Tilllämpad byggnadsvård och traditionella hantverk 120p. Det här utbildningsprogrammet har byggnaden i fokus. Teoretiska moment varvas med ett stort inslag praktiska hantverksövningar. Syftet är att utbilda byggnadsantikvarier som är väl orienterade i hantverks- och materialfrågor. Arbetsmarknaden finns inom länsstyrelser, museer, kommuner, fastighetsförvaltning samt på den privata marknaden.

Bebyggelseantikvariskt program vid Göteborgs universitet. Institutionen för miljövetenskap och kulturvård anordnar sedan drygt 20 år Bebyggelseantikvariskt program 160 p. Utbildningen fokuserar på studier av bebyggelseutvecklingen i ett brett kulturellt och historiskt perspektiv. Kulturvetenskaplig teoribildning, restaureringsetiska frågor, kulturmiljövårdens organisation och uppgift, liksom praktiska material- och vårdfrågor är centrala ämnesområden. Samma arbetsmarknad som ovan.

Konservatorsutbildningen vid Göteborgs universitet. Institutionen för miljövetenskap och kulturvård anordnar också Sveriges enda konservatorsutbildning, där man kan välja olika inriktningar. Måleri och sten/skulptur är de varianter som ligger närmast byggnadsvården.

Kungliga konsthögskolans restaureringsutbildning. Kungliga konsthögskolan har i många år anordnat en ettårig påbyggnadsutbildning i Restaureringskonst 40 p. Utbildningen är möjlig att räkna in i en forskarutbildning. Merparten av de som antas till utbildningen är arkitekter, men ett mindre antal ingenjörer, antik-varier och konservatorer brukar också beredas plats. Utbildningen genomförs i koncentrerade undervisningsperioder om tre veckor vardera med självständigar däremellan. Varje läsår präglas av ett särskilt tema, även om vissa utbildningsdelar återkommer år från år. Behörighetskrav är akademisk grundexamen samt minst ett års arbetslivserfarenhet. De flesta som går utbildningen har i regel relativt lång yrkesverksamhet bakom sig. Anmälan görs senast 1 april.

FRISTÅENDE KURSER VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR

Vid flera universitet och högskolor ges enstaka kurser med anknytning till byggnadsvård som ofta brukar ingå i fil. kand.-examen för dem som avser att till exempel arbeta vid länsmuseer och länsstyrelser.
Kursen Bebyggelsehistoria och byggnadsvård 20 p, som sedan många år ges av Konstvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet, hör till denna kategori. Man ger även kurserna Kulturmiljövård 20 p samt Kulturmiljövårdens organisation och verksamhet 5 p.
Chalmers ger sedan 1996 kursen Byggnadsvård, 20p på halvfart, förlagd till Byggnadsvård Qvarnarp i Eksjö.
Högskolan på Gotland anordnar flera kurser sommaren 2002 och läsåret 2002/2003. Som sommarkurser (obs! ansökan senast 15/3) ges Bruk av kalk i teori och praktik 10p samt Möbler och inredning 5p. Höstterminen 2002 ges Byggnadsvårdens teori och praktik 5p, Byggnadsvård i förvaltning och underhåll 5p, Projekt och processer inom byggnadsvården 5p samt kursen Tilllämpad byggnadsvård, påbyggnadskurs 40p, som bland annat ger möjlighet till specialisering. Samtliga kurser har 15 april som senaste ansökningstid.
Institutionen för industriell ekonomi och organisation samt Avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan (kth) ger ibland kurser med anknytning till industriminnesvård och teknikhistoria.

VALBARA KURSER I LÄNGRE UTBILDNINGSPROGRAM

Arkitekt- och ingenjörsutbildningarna vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm (kth), Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg (cth), och Lunds Tekniska Högskola (lth), erbjuder studenterna att välja delkurser med anknytning till vård av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Institutionen för byggande och arkitektur vid lth, anordnar t.ex. en kurs i Bebyggelsevård och Institutionen för arkitekturhistoria vid samma högskola ger t.ex. kurserna Arkitekturhistoria i-iii, som innehåller ämnen som byggnadskonst, restaureringskonst och uppmätning. Även kth och Chalmers arkitekturbildningar innehåller likartade kurser.

KORTA KURSER, KOMMERSIELLA UTBILDNINGAR MED MERA

Fönster hantverkarna AB i Ystad anordnar en till två gånger per år sedan mitten av 1980-talet en åttaveckors yrkesutbildning i föns-terhantverk samt två gånger om året en tvådagars informationskurs för dem som vill få en orientering om deras tvärfackliga arbetsmodell.


Andra kortkurser. Den som håller ögonen öppna, och lusläser dagstidningar eller bevakar olika hemsidor på internet, kan hitta många slags byggnadsvårdskurser runt om i landet. De flesta hålls under den varma årstiden. Många anordnas av länsmuseer, hembygdsföreningar eller byggnadsvårdscentra.

Byggnadsvårdsläger. Svenska föreningen för byggnadsvård anordnar som bekant varje sommar 7-10 byggnadsvårdsläger tillsammans med lokala lägeransvariga. Man får naturligtvis ingen yrkesutbildning genom att delta i ett läger på två veckor, men för många fastighetsägare räcker det långt för att själv kunna vårda och underhålla sitt eget hus. Dessutom deltar många arkitektstuderande, som upplever att deras akademiska utbildning ger alltför få möjligheter att praktiskt pröva olika hantverk.

Utgiven i nummer:
1/2002
Författare
Henrik Larsson är

Antikvarie vid länsstyrelsen i Gävle och medlem av styrelsen för Svenska föreningen för byggnadsvård

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in