Utomhusterapi

Kategori: Trädgård

Botaniska trädgården i Visby.

Att grönska, frisk luft och dagsljus gör oss människor gott är kanske ingen överraskning för någon. Men det finns faktiskt forskning som visar att vistelse i naturmiljö har direkt läkande effekter på vår psykiska och fysiska hälsa. Monica Dellborg och Tove Axelsson beskriver Alnarpsmetoden och några av landets så kallade terapiträdgårdar.

Barn som får pröva att odla visar ett större intresse för mat och dess ursprung. Bilden är tagen på en förskola Ullervad, Västergötland, där barnen odlar sina egna grönsaker.
Det är härligt att odla sina egna grönsaker och se hur de utvecklas.
Det är också en läkande kraft i att se om sitt hus och arbeta med kroppen.

Promenader, vedhuggning, trädgårds­arbete och att bara vara i naturen är ex­empel på aktiviteter som är bra för vår hälsa och bidrar till att sänka risken för olika sjukdomar. Det går faktiskt att mäta. I Sverige har forskning inom området pågått i över tio år och vi ligger långt fram internationellt sett. Vid Lantbruksuniversitet i Alnarp görs studier på så kallad naturunderstödd rehabilitering, som är det korrekta begreppet. Där har en grupp fors­kare under ledning av Patrik Grahn, professor vid Institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, utvecklat den så kallade Alnarpsmetoden för behandling av i första hand stressrelaterade sjukdomar.

Natur på recept

Metoden bygger på observationer från flera olika discipliner, framför allt medicin, psykologi och landskapsarkitektur. Den består av en blandning av vistelse i naturen, olika former av trädgårds­arbete, dessutom psykoterapi och bildterapi, avslappning och så kallade mindfulnessövningar som får deltagaren att vara mer närvarande i nuet. I Alnarps eget informationsmaterial kan man läsa att »utemiljön används till rekreation, reflektion och närvaro i stunden«. Den som del­tar i rehabiliteringen uppmuntras att hitta sitt eget sätt att vara i och möta naturen. Ibland handlar det bara om att så frö, rensa ogräs eller att sitta på en bänk. Många gånger är det verk­liga arbetsuppgifter eller hantverksaktiviteter med trädgårdsanknytning. I andra fall handlar metoden bara om att stimulera deltagarnas olika sinnen genom att låta dem vistas i miljöer som både doftar, låter och känns.

Ordvalet i texterna som beskriver trädgårds­terapi och naturunderstödd rehabilitering kan ibland verka oprecisa för att vara i ett forskningssammanhang, men för den som är skeptisk kan Alnarpsmetoden visa konkreta, positiva resultat. Idag prövas också metoden i rehabiliteringen av strokepatienter, mot depression och demenssjukdomar. Efter framgångarna med Alnarpsmetoden har trädgårdsterapi helt enkelt blivit en erkänd behandlingsmetod och idag finns ett flertal terapiträdgårdar i landet.

Ett annat forskningsprojekt som pågår i Skåne och grundar sig på ett samarbete mellan SLU Alnarp, Region Skåne, LRF, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, är så kallad naturunderstödd rehabilitering på landsbygden (NUR landsbygd). Här undersöker forskarna om per­soner med måttlig psykisk ohälsa kan tillfriskna snabbare genom att delta i arbetet på en gård. Vistelsen i naturen utgör en del i rehabiliteringen men en lika viktig del är umgänget med djuren.

Barn mår bäst av att vara ute

Idén att naturen och trädgården gör oss friskare rör självklart inte bara människor med uppen­bara hälsoproblem, utan handlar om oss alla, i alla åldrar. Botaniska trädgården i Göteborg har tagit fram en forskningsöversikt om barn, utom­ huspedagogik och hälsa. Den visar att barn som får vara ute i natur och trädgård får bättre kon­centrationsförmåga, minskad stress, ökad moti­vation och självkänsla. Den visar också på stärkt kommunikationsförmåga och förbättrad grupp­ sammanhållning.

Forskning kring skolträdgårdar visar dessut­ om att barn som får pröva att odla visar ett stör­re intresse för mat och dess ursprung. De är helt enkelt mer benägna att välja och äta mer hälso­sam mat. Runt om i landet satsas det därför på projekt där barn får vara med i odlingsproces­sen. Det finns till och med skolor som återigen anställer egna trädgårdsmästare i skolträdgårdar.

Vad är det egentligen som gör att kroppen läker?

Men varför läker människor av att vistas och arbeta i naturen eller i en trädgård? Är det inver­ kan från växtligheten, dofterna och den friska luften? Är det den fysiska aktiviteten, tillfreds­ställelsen som infinner sig efter en dags kropps­arbete, eller den sociala situation som uppstår när man ska göra saker tillsammans med andra människor? Med andra ord, går det verkligen att slå fast att det är utomhusvistelsen i sig och själva påtandet som gör människor friskare?

Tiden är förvisso en viktig aspekt. Att arbeta i en trädgård är ett sätt att ta del av naturens växlingar. Den struntar i fulltecknade alma­nackor och går sin egen väg. Det är bara att hänga med, ha tillförsikt och tålamod. Att få arbeta med kroppen i sin egen takt och sedan koppla av och se resultatet av utfört arbete är också tillfredsställande i sig. Men behöver det vara i en trädgård? Med all respekt för träd­ gårdsrehabiliteringens forskningsresultat, tänk om byggnadsvård fyller samma funktion för vis­sa? En gammal fönsterbåge låter sig inte stressas, regnar det måste målaren vackert vänta och att dreva med lin tar faktiskt sin lilla tid. Det är bara att gnata på, ha tillförsikt och tålamod.

 

Fler ställen med trädgårdsterapi:

  • Nynäs Trädgårdsrehabilitering
  • Gunnebo slott och trädgårdar
  • Haga Hälsoträdgård, Stockholm
  • Sinnenas Trädgård, Stockholm
  • Rehabiliteringsträdgården Korpen i Visby
  • Brokinds Rehabiliteringsträdgard utanför Linköping
  • Rehabiliteringsenheten i Åre (mer naturterapi)
  • Köpenhamns Universitets Terapiträdgård Nacadia
Utgiven i nummer:
1/13

Byggnadskultur 2013 - 1

Byggnadsvård och hälsa!

Författare
Monica Dellborg och Tove Axelsson

är trädgårdsmästare och designers i egna företaget Anemonica Trädgårdsdesign

www.anemonica.se. 

 

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas