Trädgårdsarkeologi - ny källa till kunskap om historiska trädgårdar

Kategori: Trädgård

Detalj av den rekonstruerade trädgården vid Hampton Court. Stor möda har lagts ner på växtmateria[et och på planteringen. Fotograf/Illustratör: Katarina Frost

Trädgårdsarkeologi är ett nytt begrepp i Sverige, men har länge praktiserats i till exempel England där den gett allt större betydelse för den trädgårdshistoriska forskningen. Man gräver helt enkelt ut en gammal trädgård för att med ny teknik få så mycket information som möjligt om odlingarna och anläggningarna. Arkeologen och antikvarien Katarina Frost berättar här om denna nya företeelse.

Östra Sallerups prästgårdspark i Skåne från senare hälften av 1600-talet. En fjärdedel av en rund anläggning har grävts ut. Skillnaden på jordens färg och konsistens, i och utanför anläggningen, kan innebära att anläggningen varit en planteringsbädd. Fot

Intresset för historiska trädgårdar har ökat betydligt under de senaste åren i vårt land. Det som i många fall tidigare bara betraktades som ett "skyddsområde kring ett byggnadsminne" börjar nu återfå sitt rätta värde.

Med detta ökade intresse för de historiska trädgårdarna kommer också kraven på vård- och restaureringsåtgärder Problemet är bara att vi i Sverige till stor del har saknat kompetens på det här området. Inom byggnadsvården har vi kommit långt, men man kan tyvärr inte säga detsamma om vården av det trädgårdshistoriska kulturarvet. Glädjande nog är en förändring på gång och sedan några år tillbaka bedrivs forskning på det trädgårdshistoriska området. Vård- och restaureringsproblematiken har också uppmärksammats vid ett flertal seminarier.

Skriftliga källor

Tidigare utfördes restaureringar och till och med rekonstruktioner av historiska trädgårdar på basis av äldre kartor, planer och andra illustrationer i kombination med annat arkivmaterial som t.ex. växtförteckningar. Erfarenheten från dessa restaureringar är att de bevarade resterna av den historiska trädgården inte alltid stämmer överens med illustrationer. Man har insett behovet av att kunna avläsa spåren i marken och att med h älp av arkeologin undersöka den historiska trädgården. Vem skulle idag utföra en restaurering av en historisk byggnad utan att dessförinnan undersöka och dokumentera densamma? Att enbart förlita sig på äldre ritningar och illustrationer vore nästan otänkbart.

Historiska trädgårdar bör studeras med samma omsorg. En kombination av arkivstudier och olika arkeologiska undersökningsmetoder, tillsammans med inventering av trädgården ger ett betydligt bättre underlag för vård- och restaureringsåtgärder. Trädgårdsarkeologi är ett nytt begrepp för oss i Sverige, men det är redan väl etablerat i t. ex. England där "garden archaeology" har kommit att spela en allt viktigare roll inom den trädgårdshistoriska forskningen under det senaste decenniet.

Arkeologiska källor

Vad innebär då trädgårdsarkeologi och på vilket sätt kan trädgården användas som arkeologiskt källmaterial? Man kan dela in de arkeologiska undersökningsmetoderna i två kategorier - den ena innebär att det undersökta området förstörs, medan den andra inte skadar anläggningen (eng. destructive respektive non-destructive archaeology). När man gör en utgrävning innebär det tyvärr också att man för alltid förstör det historiska källmaterialet som finns inom det utgrävda området.

Det låter som ett förfärligt ingrepp i en historisk anläggning, men det är försvarbart om trädgården ska restaureras. En restaurering innebär nämligen också att källmaterialet i marken går förlorat. Det är arkeologens uppgift att tillvarata och dokumentera den information som finns i marken. Det är mycket ovanligt att man vid en restaurering av en historisk trädgård väljer att gräva ut hela ytan, men det har skett vid två mycket uppmärksammade restaureringar.

Vid Het Loo i Nederländerna och Hampton Court i England valde man att gräva ut allt för att kunna göra restaureringen av den tidsepok man valt, så exakt som möjligt. Om man inte står inför en total restaurering med en återgång till en viss tidsepok, väljer man hellre att gräva några mindre schakt på väl valda platser i anläggningen för att göra så små ingrepp som möjligt.

Information i jorden

Vad är det man finner när man gräver i en historisk trädgård? Det kan vara allt från rester av byggnader, fundament för statyer, dammar, kanaler, gångvägar och inhägnader, till planteringsbäddar och trädgårdsföremål.

I jorden finns också information om växterna i form av pollen och makrofossil. Med olika jordanalyser kan man finna belägg för odling. Den jord som ställdes i ordning för växter berikades på olika sätt och fick därmed en färg efter kemisk sammansättning som skiljer sig från den omgivande marken. Genom att mäta jordens ph-värde samt halten av kalcium, fosfat och magnesium kan man få indikationer på bl.a. kalkning, gödsling och kompostering.

Till de arkeologiska metoder som inte skadar en historisk trädgård hör topografiska uppmätningar och geofysiska undersökningar. Man kan genom att t.ex.. mäta motståndet i marken finna rester av byggnader, gångar och liknande.

En annan bra metod är att försöka avläsa spåren i marken. En historisk trädgård lämnar inte sällan tydligt avläsbara spår efter sig i form av jordvallar, dammar, diken, kanaler och gångar.

Ny i Sverige

I Sverige har trädgårdsarkeologin ännu inte kommit så långt, men ett par exempel där arkeologin har använts med framgång kan dock nämnas. Inför rekonstruktionen av Tycho Brahes renässansträdgård på ön Ven tog man hjälp av arkeologer som bl.a. fann grunden till den vall som omgav trädgården. Vid Gunnebo slott i Mölndals kommun har arkeologer funnit rester av det drivhus som fanns i slottets~ trädgård på 1700-talet. Den informationen är mycket värdefull nu när man ska restaurera parken till sin forna glans och i samband med detta återuppföra drivhuset.

Nu när vi i Sverige äntligen har fått upp ögonen för vårt trädgårdshistoriska kulturarv måste trädgårdsarkeologin ingå som en självklar del av vård- och restaureringsarbetet.

Utgiven i nummer:
2/1996
Författare
Katarina Frost

Arkeolog och antikvarie vid kulturmiljöfunktionen vid länsstyrelsen i Västerbottens län.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas