Trädgårdsmästare i 1700-talsmiljö

Kategori: Trädgård

Hur är det att arbeta och driva ett företag mitt i en av landets mest kända kulturmiljöer? Eva Löfgren har pratat med trädgårdsmästaren Josephina Wesström Juhlin som har ett drivhus från 1700­talet som sin arbetsplats.

Lövstabruk i Uppland var under flera hundra år Sveriges största järnbruk, en gigantisk anläggning med tillhörande herrgård och ett samhälle där alla levde av bru­ket. I början av 1700­talet brändes det till grun­ den av ryssarna, men ägaren Charles de Geer återuppbyggde anläggningarna och bruket var i drift ända fram 1926. Idag är det Statens Fastig­hetsverk som förvaltar de flesta av husen medan Stiftelsen Leufsta sköter turistverksamheten.

Drivhus med perfekt läge

Men det finns fler som verkar i Lövstabruk. En av dem är trädgårdsmästaren Josephina Wes­ström Juhlin som 2009 fick möjlighet att hyra herrgårdens drivhus och ett litet stycke mark i anslutning till det. Hon var redan väl bekant med platsen efter ett antal år som guide i Löv­stabruk, »historieintresset kom faktiskt före trädgårdsintresset«, som hon själv säger. Hon började också läsa etnologi, men utbildade sig därefter till trädgårdsmästare. Examensarbetet handlade om Lövstabruks Köksträdgård och dess trädgårdsmästare.

Att driva ett trädgårdsföretag i en byggnads­ minnesförklarad miljö från 1735 har både för­ och nackdelar, säger Josephina, mest fördelar. »Det är en fantastisk byggnad som alla blir be­rörda av, jag tror det har med ljuset och luften att göra. Dessutom är det på många sätt ett väl­digt effektivt drivhus. Det måste varit en listig person som ritade och framför allt valde platsen för den här byggnaden! Den ligger nämligen perfekt, i rakt söderläge. »Den enda egentliga nackdelen är att drivhuset inte går att bygga ut.« Dessutom, fortsätter hon, måste man räkna med att det tar längre tid att utveckla verksam­heten när man arbetar i en miljö som den här. Men det är egentligen inte en nackdel.

Hon tar exemplet med växtlamporna. Som trädgårdsmästare får man lära sig att det krävs lampor i ett växthus, i varje fall tidigt på våren. Men när el och eluttag väl var på plats upptäck­te Josephina att lamporna inte behövdes. Det naturliga ljuset var fullt tillräckligt. »Ljuset är bländande! Jag kunde inte föreställa mig hur ljust och varmt det kan bli. Den murade sten­ väggen har ett riktigt tjockt lager vitkalkad puts och håller värmen väldigt länge. Det är rena rama Mallorca­klimatet här inne – i februari! Och faktum är att jag sällan blir sjuk.«

Klokskap gör en skicklig trädgårdsmästare

Men som alla vet kan också starkt solljus vara ett problem i ett växthus. Förr blandande man kalk i vatten och sprutade den mjölkartade lös­ningen över glasets utsida, kring midsommar när solen var som starkast. Det var ett tidsödan­ de arbete som ofta fick göras om efter slagregn och stark blåst. För Josephina, som måste klara både odlingar och försäljning själv, var lösning­ en lera. Hon blandar helt enkelt lera istället för kalk i vattnet och rollar det på insidan av glaset. Växterna tar inte skada av den lera som kan droppa ner och när säsongen är över spolas allt­ ihop av med en trädgårdsslang. Man får inte vara dum, men det tar som sagt lite tid att lära sig.

Ett annat exempel på bekymmer som krävde eftertanke var »de små besökarna«, som Josep­ hina kallar dem. En vårmorgon när hon kom till drivhuset hade sork eller råttor plundrat alla nysådda lådor på sina frön. Att lägga ut gift in­ till det nysådda var inte att tänka på, men sam­ tidigt var goda råd dyra! Här gav den gamle trädgårdsmästaren Peter Lundberg svaret på problemet. I sitt klassiska verk Trädgårdspraxis från 1754 ger han rådet att lägga glasskivor på såbrättena – en enkel och miljövänlig lösning som fungerar utmärkt.

Restaurerade varsamt

Drivhuset består av en kastdel och tre bak­omliggande förvaringsrum. För att sätta dem i skick att användas för produktion och försälj­ning fick Josephina hjälp både av fastighetsäga­ren SFV's hantverkare – och av den egna famil­jen. Förutom ny el och nytt värmesystem, måleri­ och putsarbete, byggdes den gamla mel­lanväggen mitt i drivhuset upp igen och den gamla dörren sattes tillbaka. Josephina rensade drivhuset från skrot och skräp, grävde ur hela huset 10–15 centimeter och fyllde med grus. De gamla odlingsbäddarna var så dåliga att de fick rivas bort helt, nya bäddar anlades och hyllor byggdes efter gamla modeller som fanns i huset. »Det var viktigt att få det rent från början, sär­skilt som jag bara använder biologisk bekämp­ ning och linoljesåpa. Sedan starten har jag bara tömt enstaka bäddar helt. Annars fyller jag på och där det behövs.«

Vid restaureringen murade man också upp en ny skorsten som gjorde att den vackra, gamla kaminen från Bolinders kunde tas i bruk igen. Vintertid eldas den ofta. »Alla farbröder tvärni­tar framför Bolindern, den är verkligen impone­rande!« skrattar trädgårdsmästaren och berät­tar att de ursprungliga eldningskanalerna fortfarande är intakta även om systemet inte längre går att använda. »Men min tanke är att så småningom visa besökarna hur det hela gick till, så att man förstår ur drivhuset fungerade från början«.

Nu stundar sommaren och i drivhuset står bäddarna i full blom. Det är inget museum hon håller, Josephina. Odlingarna är visserligen fort­ sättningen på en månghundraårig tradition, men det gamla drivhuset håller fortfarande måttet. Så är det också en sinnrikt konstruerad byggnad, noggrant planerad och utformad för sitt ändamål.

 

TRÄDGÅRDSMÄSTARE I TIDEN

Lövstabruks trädgårdsmästeri drivs av trädgårdsmästare Josephina Wesström Juhlin, som hyr drivhuset på Lövsta. Hon erbjuder gamla sorter av pelargoner, sommarblommor, perenner insamlade från gamla trädgårdar och äldre sorters tomater. Bland annat odlas den gamla röda sorten Lövsta pelargonen, som togs in av Carl De Geer vid slutet av 1800-talet. Josephina har också en liten trädgårdsbutik där hon säljer handdrejade krukor, odlingsklockor, urnor, frölådor och annat.

Nätverket Trädgårdsmästare i historiska miljöer bildades 2010 på initiativ av Hantverkslaboratoriet. Nätverket fungerar som kontaktyta för trädgårdsmästare som arbetar praktiskt med vård och skötsel av historiska parker och trädgårdar. Två konferenser har hittills anordnats och i oktober 2013 är det dags för den tredje.

I år går den av stapeln på Lövstabruk och temat är Trädgårdsmästeri under glas, förr och nu. Josephina Wesström Juhlin kommer finnas bland de medverkande, som guide och ledare för workshopen »Odla i varmbänk« tillsammans med Erik Århammar från Botaniska trädgården i Uppsala. Läs mer om nätverket på www.craftlab.gu.se eller kontakta trädgårdsmästare och koordinator Jeanette Blom tel. 0736-22 17 59.

Utgiven i nummer:
2/13
Författare
Eva Löfgren

äe fil.dr i kulturvård och redaktör för Byggnadskultur

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in