Trädgårdskonstnären Helges känsla för sten

Kategori: Trädgård

Helges egen trädgård var lika vacker som de anläggningar han gjorde åt andra.

Sten och vatten var Helge Lundströms passion. Han anlade allmänna parker och privata trädgårdar enligt samma filosofi: Att återskapa det naturliga landskapet. Ann Larås tecknar ett porträtt av den skånske konditorn som skolade om sig till konstnär och kom att bli ett av de stora namnen inom svensk trädgårdsanläggning.

Helge Lundström hemma i Gislöv.

Jag träffade Helge Lundström hösten 2010. Vi var tre trädgårdsvänner på utflykt i Skåne och ville besöka legenden Helge, känd för sin känsla för sten, för vattnets rörelse och de naturliga kompositionerna. Helge bodde större delen av sitt liv i Gislöv på Österlen. Det var hans barndomshem som han återvände till 1961, efter flera år på resa i världen. Stenkonstnären själv tog emot oss med varm och stor hand, det kändes som om vi redan kände varandra. Inne i huset fanns en öppen spis delvis gjord av en kvarnsten. Rummet hade lågt i tak, många stora konst- och trädgårdsböcker låg framme och möblemanget var sparsmakat. Inga prydnadssaker. Precis som i Helges trädgårdar tycktes det handla om att enbart välja det vackraste, att hålla igen. Vi kastades direkt in i ett samtal om hans projekt. Inget småprat om väder och vind, inga långrandiga presentationer eller ens en kopp kaffe. I trädgården på 250 kvm böjde han grenarna åt sidan och visade vackert formade stenar med urgröpningar och vatten
bad. Vi fick höra historier om hur han hittat dem; på en åker, i skogen, i ett stenbrott, och beskrivningar av växterna mellan kalkstensplattorna; timjan, salvia, buxbom, buskveronika, hebe och gulbladig sylnarv och ett och annat högt kungsljus.

På spaning efter sten

Ett år efter vårt besök i Gislöv gick Helge bort och jag är glad att jag hann träffa honom. En av dem som kände Helge bäst är hans dotter
Emma Karp Lindgren, som är målare och grafiker och i flera år arbetade tillsammans med sin far med anläggningen av trädgårdar. I dag är det Emma som skapar de berömda äppeltavlorna på Kiviks äppelfestival, en tradition som Helge startade för 27 år sedan. – Pappa gjorde trädgårdar hela sitt liv. Stenar har alltid funnits med i hans tidigare anläggningar, som en struktur. Han försökte återskapa platser så att det skulle se ut som i naturen. Stenar skulle komma i dagen. Det skulle inte vara japanskt eller kinesiskt, utan som det svenska landskapet och naturen, berättar Emma och fortsätter: – Ju äldre han blev desto mer vågade han ta i. Stenarna blev allt större och han hittade dem på stenbrott, i åkrar. Han tittade sig alltid omkring, spanade efter fina stenar med vackra ytor och sidor. Han lärde känna de bästa åkarna som varsamt med kran och kättingar kunde lyfta och transportera de stora blocken utan att förstöra mossan och lavan på stenen. Ibland tyckte de att Helge var galen, det finns många historier om hur han kunde jaga en viss sten. Men de tyckte om honom. Stenarna skulle gärna ha intressanta ytor, vara naturslipade hällar eller ha ytor patinerade av lava, vackra brottytor och strukturer. Grustag och sprängsten från byggarbetsplatser var vanliga fyndställen för Helge. En favorit var ett stenbrott i Halland med gnejs. Ibland hittade han stenhällar med skiftade block, som fallit sönder i sprängning.

Barndomens landskap

Helge hade med sig sitt barndoms landskap i minnet. Som barn gjorde han upptäcktsfärder i naturen på Österlen; till ängarna vid Glimminge hallar med hedmark och betesmarker. Gislövs stjärna – det var som ett klippiga bergen för barn. Berghällarna vid Simrislund kallades »Skansen« och är rester från ett stenbrott. Inspiration kom också från stenhällarna i en beteshage vid Simris där »den ljusa stenen reflekterar ljuset«. Han bar med sig miljön kring Krivarebäcken vid Stenshuvud, ut i livet. Ett naturskönt område omgiven av ramslök.
I boken Sten Vatten Växter berättar Helge för journalisten Birgitta Geite om sin syn på trädgårdskonst och stenanläggningar: »Jag ser bilder och kompositioner under mina vandringar med skissblocket i naturen, bilder som kan vara väldigt enkla men starka i sin uppbyggnad och som går utmärkt att överföra från miniatyrer till monumentala sammanhang... Jag gör sällan någon skiss i förväg, när jag ska göra ett stenarrangemang. I samband med offentliga uppdrag är jag förstås tvungen att presentera en skalenlig plan och en idéskiss. Men annars låter jag helst idéerna komma efterhand som jag arbetar. ... Att arrangera stenar är en skaparprocess som kan liknas vid att måla en tavla. Men här skapar jag en tre-dimensionell bild. Jag ser mina anläggningar som konstverk som kan leda till en annan verklighetsuppfattning, ett uttryck med hjälp av sten, vatten och växter. En upplevelse av en icke traditionell skulptur, som varken behöver stå på högkant eller vara bearbetad. Jag tycker om att arbeta med de tunga, utvalda stenarna och jag vill gärna få dem att ‘tala’ till betraktaren.«

Stora uppdrag

Den stora yrkesmässiga framgången kom efter 60 års ålder då Helges främsta anläggningar skapades. Det sammanföll med en trädgårdstrend i början av 1990-talet, där han efterfrågades för större offentliga anläggningar men också för privata uppdrag som till exempel av ASEA-chefen och SAF-ordförranden Curt Nicolin. Ett av de första större projekten var Hågelbyparken , LM Ericssons sommarvilla, i Botkyrka söder om Stockholm där han bl a skapade flera vattenfall. Helge blev expert på dammar, stenläggningar och vatten. Vänskapen med kollegan Folke Mattson på Zetas i Huddinge var viktig för utbyte av kunskap om växter. På Zetas kan man i dag se Helges arbete i visningsdelen, med stora vackra klippblock, stenhällar och trapporna kring den nedre dammen. Vid Lidingö kyrkas minneslund skapade Helge en meditativ plats med en stillsam damm och en blomsterfunt av koppar. Ett annat tidigt projekt var att försköna dagvattnets utlopp från Brantevik vid Österlens kust, där han åtog sig att skapa en vacker naturlig övergång till havet. Ett smalt lerigt dike omvandlades till en bäck av sten och friskt vatten. All sten transporterade Helge dit. I dag ser det ut som om stenarna alltid legat där. 2011 gick Helge bort, men hans ande lever kvar i Gislöv. För granne med Helges barndomshem ligger i dag Skånes byggnadsvårdscentrum, som erbjuder kunskap om byggnadskultur, trädgård och smide.

Byggnadskultur 2014 - 2

Sten & Mineralsika byggnadsmaterial

är journalist, författare till trädgårdsböcker och arrangerar trädgårdsresor.

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas