Levide prästgård - En vild och tuktad trädgårdsdröm

Kategori: Trädgård

Klippta buxbomsklot och häckar bildar en halvcirkel vid entrén. Fotograf/Illustratör: Stella Westerlund

I tävlingen Tyckomhus under arkitekturåret 2001 röstades Levide prästgård på södra Gotland fram som ett av Sveriges mest omtyckta. Där bor Solveig och Evert Malm-ström, som inte bara rustat huset utan också skapat en drömträdgård. Text & foto Stella Westerlund

I den djupa grönskan vid kanten av dammen blommar blå riddarsporrar och salvia. I dammen växer näckrosor under ett gammalt äppelträd. Fotograf/Illustratör: Stella Westerlund
Terrassen bakom huset ligger längs trädgårdens mittaxel. Dubbla buxbomsrundlar kontrasterar mot mörkare gröna idegranar och de många majestätiska träden i bakgrunden. Fotograf/Illustratör: Stella Westerlund

- En spännande trädgård med olika rum som väcker nyfikenhet. En trädgård som doftar och där vi samlar gamla växter. Det är vår målsättning och strävan, säger Solveig och Evert Malmström.
Under drygt tjugo års tid har de skapat en fantasirik och harmonisk trädgård vid Levide prästgård på södra Gotland. Först rustade de upp och moderniserade det gamla huset från 1786 som ingen rört sedan 1905. Den sista prästen hade flyttat 1925. När Evert köpte huset 1970 hade det stått tomt i över tio. Då fanns inga lås, fönstren var utslagna.

- Vi renoverade invändigt så det blev beboeligt och utvändigt med ny trappa och ny fasadputs i den ursprungliga djuprosa färgen. Sedan tog vi itu med den gamla övergivna trädgården med sina majestätiska träd. Gräset var meterhögt och en ligusterberså hade brett ut sig över halva trädgården. Bara bondpioner och gamla påskliljor hade överlevt, berättar Solveig och Evert.
Efter många års arbete blev huset byggnadsminnesförklarat 1998.

Bakåt i tiden

Man känner sig förflyttad bakåt i tiden, när man tittar in över grinden under gårdsporten och ser den vackra låga byggnaden som vilar bakom de breda stenmurarna i skuggan av kyrkan och de stora lönnarna och lindarna. Det knastrar om trädgårdsgångens gamla sjögrus. På vardera sidan finns fyra doftande kvarter där vita madonnaliljor vajar över blå underplantering - vartannat kvarter med lavendel, vartannat med isop. Stamrosor och kryddväxter omväxlar och ger rytm.

Solveig och Evert drar upp egna plantor och sticklingar och får av vänner. Andra fynd tas också tillvara, som buxbomsplantorna som rivits upp och låg på kyrkans skräphög. Solveig fick gärna ta dem. Trots att de legat uppgrävda, lyckades hon få dem att ta sig genom att vattna och vattna. De bildar nu klot och halvrundlar framme vid trappan och på baksidan.
Exotiska utmaningar

På gårdsplanen dominerar några stora lönnar men här står också flera nya träd, två hängaskar och två rosentamarisker med sina vippliknande blommor. Det tredje mandelträdet i ordningen har överlevt och bär nu ludna frukter. Undertill står några potatisplantor, som ska förbättra jorden med sitt kväve. Mullbärsträdet har små fruktämnen för första gången.
- Eftersom det just var på prästgårdarna som man tidigare förde in mer krävande växter, så vill vi också utmana trädgården med lite exotiska växter, säger Solveig.

På framsidan av huset växer dubbla rader av gammaldags buskrosor i mjuka bågar med gångar av trampstenar emellan.
- Jag fick ett rotskott av en pimpinellros av grannfrun, den blommar kort och intensivt.

Evert har lagt kalkstenmurar runt hela trädgården. Längs muren mot kyrkogården finns en rosengång under en pergola. Där klänger mängder av rosor omväxlande med murgröna, kaprifol, bokharabinda, rådhusvin och pipranka. Förut hade Solveig ringblommor som underplantering men nu är det mängder av vitpytta. De flesta helvita och några med gul mitt vajar gracilt i vinden längs stengången under pergolan. Solveig har fått dem från sin mammas trädgård i hemsocknen Burs.
- Vitpyttan passar mycket bättre, konstaterar Solveig. Vi vill ha pastellfärgade blommor, mest i vitt och blått, det står vackrast mot husets färg.

Lökväxter och rosor

Parallellt med uterummet vid uthuslängan finns ytter-ligare en mjukt rundad rosenrabatt där småblommiga Grootendorst omväxlar med lägre vita Schneewittchen. På våren kämpar lökväxter som snöklocka, aftonstjärna och krokus om utrymmet i gräsmattan med de oundvikliga mask-rosorna. Krokus i olika blå nyanser har Solveig satt i små grupper runt flaggstången och hon hoppas nu att de sprider sig. Förebilden är en hörna i DBW:s botaniska trädgård i Visby.

Till höger om huset står ett trumpetträd vars jättelika blad avtecknar sig mot den klättervilliga klematisen 'Summer snow' som kastat sig upp över taket till snickarboden.
- Det är alltid lika spännande att gå runt i trädgården, säger Solveig när hon visar vägen genom den murgrönsklädda tunneln in i den stora nedre delen av trädgården. Utmed tunneln av hönsnät växer också flera klematis. En rad tujaplantor uppdragna som sticklingar kantar gången och andra står på tillväxt i ett blivande "woodland" i skuggan av stora träd.

Genomgående axel

Liksom de barockträdgårdar som ofta varit före-bilder för äldre prästgårdsträdgårdar har den ursprungliga planen i Levide en genomgående axel. Den går från grinden fram till trappan, genom huset, via baksidans terrass och gången ner till dammen och vidare ner i trädgården.
På terrassen grävde de fram en rundel och konturer av gångar. Det var en enda grästorva som vändes upp och här las stenar i kors och i ring. Buxbom planterades i två cirklar och lökväxter innanför. På våren blommar här orange kejsarkronor, vita hyacinter och blå lungört.

Längs terrassen går en rabatt med de gamla bondpionerna, som grävts upp och flyttats. Efter några år började de blomma igen. Gången sluttar svagt ner mot dammen. Från en sittplats under ett gammalt gravensteinerträd vars stora grenar hänger som ett valv ser man kyrkan med sitt torn och hör det rofyllda ljudet från en liten fontän. En staty speglar sig i dammen där det simmar guld-fiskar. En halmbal renar vattnet åt dem.

Djuphåla för näckros

Solveig berättar att Evert drömt om en damm som det funnits i början av 1900-talet.
- En höstdag 1991 satte vi spaden i jorden i gången mitt i trädgården och hålet växte och fick njurform. Dammen fick också en djuphåla på cirka en meter för näckros. Torvblock och stenar lade vi i dammkanten. Det var spännande när vattnet tappades på!

Idag blommar näckrosorna och en tätvuxen plantering längs kanten. I torvblocken växer rhododendron. Här finns bambu, lagerhägg, träd--pion, korneller och rosenmandel och många perenner: blågull, funkior, löjtnantshjärta, kabbeleka, svärdsliljor, plymspirea, krolliljor, vita kungsljus, smörboll, riddarsporre, förgätmigej och många andra.
En senare plantering är en gullregnstunnel med underplantering av kirgislök, som blommar samtidigt i gult och lila. Förebilden skapades för över 40 år sedan av Rosemary Verey, en av de ton-givande engelska trädgårdsförfattarna.

Formklippt liguster

Här nere växer den gamla ligusterboskén, nu klippt i vågor mellan flera stora träd. Ligusterskotten hade kastat sig och slagit rot och hoppat genom hela trädgården. Evert "som leker", enligt Solveig, har formklippt dem på olika platser, en i form av ett stort A och en i O-form, som Alfa och Omega. En buske är formad som en fåtölj och har en gammal grind där en rosenvial klänger som bakgrund. Evert har också klippt buxbom i spiral- och hjärtform.

Längst ner i trädgården fortsätter gången, här inte för rakt utan slingrande, till ett blått lusthus med snickarglädje. Det är förfallet men kan räddas. "Ni kan ta huset med", sade ägarna till Evert och Solveig, som köpt en samling kantstenar av dem, strandfossiler som pryder framsidans buxbomsrundlar. Evert är specialist på att hitta saker som kan återanvändas eller placeras i trädgården.
-Vi är aktsamma om våra ängsblommor och "lökblommor" i gräsmattan på våren och försommaren. Vi klipper bara gångar och då sprider sig de gamla påskliljorna och vit-, gul- och blåsippor.

Boplats för fler

Ingen konstgödning används i gräsmattorna utan istället de enorma lövmängderna - sönderklippta med gräsklipparen - som daggmaskarna tar hand om. Det som blir över räfsas in under buskar och träd. Så får naturen sitt tillbaka. Jorden förbättras också med egen kompost.
- Vi vill att vår trädgård också ska vara boplats och föda för fåglar, fjärilar och insekter. Inga stora träd får hamlas. Det är bannlyst. Men vi stammar upp träd med alltför nedhängande grenar.

Tillsammans har Evert och Solveig genom åren lagt ner mycket arbete och fritid på att skapa en rofylld trädgård, rik på strama, tuktade buxbomshäckar i kontrast med vilda buskar, träd och blommor och spännande nya planteringar.
- Fast förr i tiden hade prästen två pigor som arbetade i trädgården, säger Evert och ler

 

Utgiven i nummer:
2/2005
Författare
Stella Westerlund

Sommargotlänning och skriver om trädgårdar vid sidan av sitt arbete på Riksutställningar

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in